Är NTM-centralen sin uppgift vuxen?

Kan naturskyddsorganisationerna förklara varför vi måste ha en så stor skarvpopulation? Räcker inte 20 procent av den nuvarande?

NTM-centralen bemöter min insändare (12.4) med argument hänvisande till EU:s fågeldirektiv och påstår att det binder centralen till händer och fötter. Skarvarbetsgruppen skriver: Medlemsländerna kan om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning, avvika från artikel 5,6,7 och 8 enligt följande grunder: för att förhindra att det uppstår allvarliga skador på odlingar, husdjur, skogar, fiskevatten och vattendrag.

EU-direktivet ger då en möjlighet att minska på skarvstammen. Skador på fiskevattnen nämns uttryckligen. Viljan saknas hos vår NTM-central. Att hänvisa till nationell lagstiftning är inte en godtagbar ursäkt! Lagar kan ändras. NTM-centralen, och Natur och miljö samt Birdlife, gömmer sig bakom sin trossats att skarven äter bara skräpfisk och att det inte är bevisat att skarven utgör ett verkligt hot mot förekomsten av fisk. Om argumentet skulle hålla streck kan man påstå att kineserna är världens dummaste folk som i tusentals år använt skarv som hjälpmedel vid fiske och bara fått skräpfisk.

I "Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2015" för landskapet Åland finns en bild införd som visar maginnehållet från en 2009 skjuten skarv; nio abborrar, varav två är riktiga bamsingar. Konstig skräpfisk de har på Åland! Påståendet att skarvens inverkan på fiskbestånden är ringa håller inte heller streck. Yrkes- och fritidsfiskare har konstaterat hur fångsterna minskat i takt med ökad skarvpopulation.

Hos oss finns det ingen seriös undersökning om skarvpopulationens inverkan på fiskförekomsten per hektar vatten. Det finns en mycket tillförlitlig undersökning som gäller sjön Oneida i staten New York i USA och förekomsten av abborre och gös i relation till antalet skarvar. Den visade att en växande skarvpopulation sammanföll med minskningen av utbudet på abborre och gös. Efter ett åtgärdsprogram som minskade skarvbeståndet med hela 80 procent från toppåret 1997 började fiskstammen återhämta sig.

Skarvarbetsgruppen noterar i sin text att skarven äter mindre fisk än den som fiskarna drar upp, äter den fisk som det finns mest av och den som den lättast får fast! Någon slutsats drar man inte: att skarven äter upp yngre individer och äter upp den synnerligen livsviktiga återväxten. En tidsinställd bomb!

NTM-centralen påpekar, helt korrekt, att mina siffror beträffande skarvpopulationen inte riktigt stämmer. I min kalkyl på 185 000 individer hösten 2015 finns ett räknefel. Det borde ha varit 168 000. Skarvarbetsgruppens kalkyl för stammens storlek hösten 2015 har också ett fel. Man säger att stammen hade 24 015 häckande par våren 2015, vilket ger ett totalantal på 120 000 och konstaterar sen att den på hösten fortfarande skulle omfatta bara 120 000 individer. Man har helt glömt bort att 24 000 häckande par under säsongen producerar 48 000 fullvuxna ungar. Antalet borde då vara 168 000, Våra korrigerade kalkyler är alltså överens!

Den illa övertänkta naturskyddslagen är ett annat problem. Lagen, som ger varje naturskyddsorganisation rätt att överklaga beslut i naturskyddsfrågor, har lett till att praktiskt taget alla viktigare ärenden beträffande skyddsjakt på skarv har torpederats; även i Högsta förvaltningsdomstolen. Hur är det möjligt att den rätt, som även fiskare borde ha, på detta sätt körs över.

Kan en naturskyddsorganisations krav på en skarvpopulation på långt över 150 000 fåglar väga tyngre än medborgarnas behov av att kunna idka yrkes- och fritidsfiske med rimliga fångster. Problemet är att skarvkramarna pekar på direktiv och gömmer sig bakom forskning som inte finns, medan fiskare och deras förbund måste kunna bevisa en verklig skada.

Skarvarbetsgruppen konstaterar själv i sin rapport att detta i praktiken är mycket svårt att bevisa. Kan naturskyddsorganisationerna förklara varför vi måste ha en så stor skarvpopulation? Räcker inte 20 procent av den nuvarande? Kan NTM-centralen förklara hur lilla Åland, Sverige, Danmark. Tyskland, Polen och Baltikum har kunnat tolka EU:s direktiv så att man sedan länge har olika metoder för att dämpa skarvens framfart?

Ove Pettersson Diplomingenjör, Nagu

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning