Är Natooptionen en hämsko för finländsk avspänningspolitik?

Övertygade om sin kvantitativa och i synnerhet sin kvalitativa överlägsenhet i vapen och styrkor motsätter sig Natoledningen och USA i dag alla strävanden till nedrustning och vapenkontroll. Detta gäller kärnvapen, – Nato har intagit en starkt negativ attityd till kärnvapenförbudsavtalet TPNW – robotvapen, missilförsvar, rymdbaserade vapen etcetera. Finland har valt att i många avseenden följa samma linje. Man hänvisar till bilaterala överenskommelser med USA, Natosamarbetet och optionen att söka medlemskap i Nato. Dessa får inte på några villkor äventyras, trots att det till exempel i regeringsprogrammet sägs att Finland verkar för ett avtal om förbud av robotvapen.

Har då Finland ingen rörelsefrihet längre i sin utrikespolitik, är vi bundna att fortsätta att skruva upp spänningen i Nordeuropa genom att intensifiera det militära samarbetet med Nato och USA och köpa dyra vapen med offensiv kapacitet och så vidare? Vi argumenterar här med tyngdpunkt på kärnvapenförbudsavtalet att Finland kan bedriva en aktiv avspännings- och nedrustningspolitik bevarande Natooptionen.

Nato har inga egna kärnvapen, men tre medlemsländer har sådana, Storbritannien, Frankrike och USA. Den allmänna opinionen i Belgien, Italien, Nederländerna och Tyskland, där USA har placerat ut kärnvapen, är starkt för ett bortdragande av dessa vapen. Danmark och Norge vägrar sedan länge att ta emot kärnvapen på sin mark under fredstid.

I fråga om förhållandet till kärnvapenförbudsavtalet har regeringen i Belgien, parlamenten i Frankrike och Spanien talat för en mjukare linje, och de nya regeringarna i Nederländerna, Norge och Tyskland kommer troligtvis också att göra det. Norge har nyligen sagt att landet kommer att delta i förbudsavtalets partsmöte som observatör. Flera politikerveteraner från Natoländerna, bland annat de förra Natogeneralsekreterarna Willy Claes och Javier Solana, har uppmanat sina länder att signera förbudsavtalet.

Av Natoländernas huvudstäder har Amsterdam, Berlin, Oslo, Paris och Washington skrivit under den stadsappell som International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (Ican) utarbetat och alltså stött förbudsavtalet. Parlament och regeringspartier har visat intresse för anslutning till förbudsavtalet, och till exempel Norges regering anser att en anslutning är förenlig med ett Natomedlemskap. Av Natoländernas befolkning önskar en klar majoritet att deras respektive länder skall ansluta sig till TPNW. Samma gäller inställningen till ett förbud av robotvapen.

Den interna diskussionen i Natoländerna motsvarar alltså inte den strängt negativa linje Natoledningen omfattar. I själva verket kunde Nato likaväl se TPNW som ett beaktansvärt sätt att öka den globala säkerheten. Det är fullt möjligt att något Natoland ansluter sig till TPNW. Avtalet förutsätter inte en omedelbar kärnvapenavrustning utan föreskriver förhandlingar om en bindande tidsplan.

Från Utrikesministeriets sida har det framförts åt oss att Natooptionen utgör ett hinder för att Finland skulle ansluta sig till TPNW. Men varför bör vi anamma den negativaste inställningen till avtalet? Betyder det i klartext att Finland vill krypa in under det kärnvapenparaply de västliga länderna förmodas upprätthålla men som de inte ger några garantier för?

Att liera oss med kärnvapenmakter innebär i själva verket att vår säkerhetssituation försämras, vi blir en spelbricka i stormakternas spel. Nedrustning och avspänning ligger i alla små staters intresse, också Finlands. Natooptionen får inte utgöra ett hinder för att Finland återigen blir en aktiv aktör för avspänning och nedrustning. Det innebär bland annat att vi ansluter oss till kärnvapenförbudsavtalet och att vi aktivt verkar för ett förbud av robotvapen.

Av finländarna stöder 82 procent en signering av TPNW. Helsingfors stad har skrivit under Icans stadsappell. Finland bör nu göra upp en vägkarta för hur och när en anslutning till förbudsavtalet skall ske. Finland kommer också att delta i TPNW:s partsmöte som observatör, men vi bör inte stanna halvvägs.

Kati Juva, specialistläkare, docent, samordnare för Ican Finland, Claus Montonen, fysiker, docent, samordnare för Ican Finland, samordnare för Ican Finland

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning