Är matematik det viktigaste i gymnasiet?

Bild: Wilfred Hildonen

Det finns flera konflikter i dagens värld som man inte kan förstå utan hjälp av till exempel historia och samhällslära. Ett exempel är Israel-Palestinakonflikten.

Jag blev student våren 2020, med andra ord det första året då man kunde antas till högskolor baserat endast på studentexamensprestationer. I teorin var det positivt, men det som genast började diskuteras bland studeranden var hur stor vikt lång matematik hade i det stora hela. För mig och många andra blev det här ett stort stressmoment, då matematiken plötsligt tog upp långt större del av vår gymnasietid än vi hade velat.

Därför gladde det mig att kunna läsa den artikel som publicerades i HBL (13.5) där undervisningsminister Jussi Saramo (VF) betonade hur den detaljen verkar påverka gymnasister negativt. Att läsa uttalandet kändes som att få bekräftelse om att de tankar och känslor vi hade angående reformen var korrekta och berättigade.

Saramo betonar att gymnasister väljer att läsa lång matematik trots att man kanske inte har intresse eller ambition inom ämnet. Den långa matematikens stora antal obligatoriska kurser slukar en stor del av den tid man har i gymnasiet och man har mindre tid att satsa på andra ämnen, och det kunde sänka medeltalet i slutbetyget. Lång matematik ger höga poäng oberoende om linjen man söker till är humanistisk eller naturvetenskaplig. Jag anser att det här är en följd av trenden att nedvärdera humanistiska ämnen.

Det har diskuterats mycket under de veckor som gått varför humaniora är viktigt. Man anser att det minskade antal professurer inom humanistiska ämnen tyder på att det finländska samhället uppskattar humaniora allt mindre. Humaniora är viktigt för att bygga folkets allmänbildning, något som tidigare har varit viktigt i Finland. Det finns flera konflikter i dagens värld som man inte kan förstå utan hjälp av till exempel historia och samhällslära. Ett exempel är Israel-Palestinakonflikten.

Ifall trenden med att nedvärdera språk och humaniora fortsätter kommer det innebära att allt färre kurser inom humanistiska ämnen kan erbjudas. Redan under min gymnasietid var de här kurserna begränsade. Ifall det fortsätter som det gör nu kan balansen inom det finländska skolsystemet rubbas och allmänbildningsnivån i landet sjunka. Matematiken är absolut inte oviktig, men är den så viktig att vi kan offra alla andra ämnen för den?

Det som jag har nämnt här är sådant som jag och mina klasskamrater diskuterade redan för två år sedan (specifikt orättvisan med långa matematikens poäng). Jag hade vänner som stressade för att de inte längre kunde byta till lång matematik. Därför uppskattar jag minister Saramos uttalande. Det känns betryggande att ledningen lägger märke till detta och förhoppningsvis hittar en lösning som minskar studerandes stress och främjar studier inom ämnen som intresserar dem.

Läs också: Krönika: Lång matematik har för hög status i Finland

Karin Westerlund, Karis

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning