Är låga räntor embryot till nästa depression?

Bild: HBL

I USA har man redan börjat höja räntan. Kommer euroområdet att göra detsamma?

Vi har haft en lång tid med extremt låga räntor. De lägsta på hundra år. För ett bolån med marginal har räntan legat vid 1 procent. Ser vi en generation bakåt har den europeiska centralbankens ränta varierat mellan 0 och 5 procent. I USA har Feds ränta varierat mellan 0 och 10 procent. I Sverige ligger räntan i dag för ett tio års bolån vid 3–3,5 procent.

I Finland har den sammanlagda summan för bolånen vuxit stadigt. Ett nytt fenomen är att nya bostäder ofta belånas med ett husbolagslån utöver direkta bolån till hushållen. Tillsammans är dessa i runda siffror 100 miljarder euro. Med centralbankens nollräntor betalar hushållen cirka en miljard euro per år i räntor (marginalen).

Amorteringsfria år tillsammans med allmän optimism kan lätt leda till beslut som får låntagaren att blunda för möjligheten att räntorna kan vara klart högre om fem till tio år. Bankerna ser ännu inte hård skuldsättning som en risk. Sannolikheten att panten, bostadens pris skulle falla över femtio procent anses ändå liten. Däremot påverkar en räntehöjning kraftigt hushållens köpkraft.

I USA har räntorna börjat gå uppåt, vilket också är möjligt för euroområdet. Om vi antar att räntorna i Finland skulle ligga på Sveriges nivå betyder det att hushållen i Finland skulle betala 2,5 miljarder mera i räntor, det vill säga 3,5 gånger de nuvarande. En familj som i dag årligen betalat 1 000 euro i räntor skulle i en sådan situation betala 3 500 euro. Skillnaden motsvarar många familjers semesterbudget!

I detta exempel skulle 2,5 miljarder euro försvinna ur konsumtionen, en summa som är i storleksordningen med vår bruttonationalprodukts tillväxt – med synliga konsekvenser i Finlands ekonomi!

Vilken är då sannolikheten för att centralbankens styrränta går upp till det ovan antagna 2,5 procent?

Nollränta är historiskt sett ett undantagstillstånd. I USA har man redan börjat höja räntan. Kommer euroområdet att göra detsamma? Även om de skuldsatta staterna i EU kommer att ha en uppbromsande effekt på en ränteförhöjning är högre räntor helt möjliga också i euroländerna.

Skillnaden mellan USA och Europa är att i Europa kan de enskilda euroländerna inte längre själv "trycka pengar" för att betala sin statsskulds räntor. Högre räntor är rena giftet för högt skuldsatta euroländer. En behärskad inflation kunde eventuellt lösa problemet, men den skulle ytterligare öka skillnaden mellan de som utför produktivt arbete och de som är förmånstagare.

Även om det förefaller att vi de närmaste åren ännu kan leva med extremt låga räntor är sannolikheten stor att vi efter 10–20 år har en helt annan situation. Fortsätter Tysklands ekonomi att växa starkt kan en överhettning dämpas med högre löner eller högre räntor. Invandrartrycket kommer att hålla den tyska lönenivån i schack och då går trycket mot högre euroräntor.

Borde Finansinspektionen hos oss lägga mera uppmärksamhet på konsekvenserna av en ränteförhöjning än att öka byråkratin för finansiella transaktioner?

Henrik Immonen styrelseproffs, Helsingfors

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33