Är HBL en porrtidning?

Jag tror vi är många som inte vill ha porr i familjens dagstidning.

Jag har länge tvekat om det finns skäl att komma med en fråga om HBL:s linje. Den senaste kolumnen (HBL 20.3) av Peter Al Fakir om kvinnliga könsdelar fick måttet att rågas.

Tidningens Rysslandskorrespondent har tidigare i en artikel om Pussy Riot detaljerat beskrivit vilka fula ord en av medlemmarna använt. Sportredaktören tog till ett synnerligen grovt uttryck när han beskrev varför Finlands kvinnliga ishockeyspelare inte värderades högre än de manliga. Exemplen kunde vara flera.

När en journalist lägger fram ett bidrag brukar det vara den för dagens innehåll ansvarige redaktörens skyldighet att avgöra om texten ska in eller inte, som helhet eller avkortad. Det är också han som avgör rubriksättningen. Ordvalet om ishockeyfrågan togs in som rubrik och dessutom som "reklam" på tredje sidan. Innehållet i fredagens kolumn blev stort upplagt.

Vad tycker tidningens ledning, är det så här som HBL ska vara? Jag tror vi är många som inte vill ha porr i familjens dagstidning.

Ingmar Ström, politices magister, Helsingfors,

Svar Ingmar Ström hänvisar till några kolumner med gemensam nämnare – könsord i texten – som skrivits av antingen HBL:s egna journalister eller externa medarbetare.

Könsord i HBL är flagranta undantag och används varken slentrianmässig eller som ett självändamål. Syftet är aldrig att kränka någon, men jag förstår att orden kan uppfattas som provocerande och ibland chockerande, och jag beklagar att Ström har upplevt dem som porr.

En av journalistikens uppgifter är ändå att försöka avspegla samtiden och samhället; skeenden, fenomen, människor och sätt att uttrycka sig.

I en dagstidning som består av hundratals artiklar dagligen, från snabba nyheter till personligare texter, varierar också språket och anslaget kraftigt, från sakligt refererande till mustigare reflekteranden.

Att vi har svårt att till exempel hitta ett vardagligt ord för kvinnans könsorgan som inte skulle väcka anstöt säger kanske någonting om de attityder och skillnader i språkbruk som finns i vårt samhälle.

Susanna Landor, chefredaktör, HBL

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning