Är fukt- och mögelskador trots allt ett ventilationsproblem?

Bild: Wilfred Hildonen

En balanserad ventilation, där till- och frånluftflödena är lika, är inte helt lätt att åstadkomma på grund av bristfällig mätteknik.

I debatten om fukt- och mögelproblem har så kallade fackpersoner hittills hållit sig borta, tills Anders Sjövall (HBL 30.3) inleder och slår fast att problemen inte beror på ventilationen. Jag har inte något att tillägga till det, utom att en balanserad ventilation, där till- och frånluftflödena är lika, inte är helt lätt att åstadkomma på grund av bristfällig mätteknik. Därför godkänns i vanliga fall en flödesavvikelse på plus minus 10 procent på helhetsflödena. Vill det sig illa kan det bli plus 10 procent och minus 10 procent, det vill säga en avvikelse på 20 procent.

Nåväl, som Sjövall påpekar har det en mindre betydelse, även om större rumsvisa avvikelser godkänns, om flödena är rätt dimensionerade. En lösning med koldioxidmätning korrelerar bra med tilluftbehovet, men är okänslig för fuktbelastningen. Ifall vi har 30 elever och en lärare får vi ett fukttillskott på cirka 1,5 kg vattenånga i timmen, som skall spädas ut med tilluften för att inte medföra fuktproblem. Är det kallt ute sker i vanliga fall en tillräcklig utspädning, men inte längre när uteluftens temperatur närmar sig inneluftens. I det här exemplet bör uteluftens temperatur vara cirka plus tolv grader lägre än inneluftens för att en fuktbalans mellan utspädning och tillskott skall uppstå. Vid högre utetemperaturer får vi ett fuktöverskott i rummet, om dimensionering skett enligt normflöden.

Urban Wiik påstod tidigare att obalansen mellan till- och frånluftflödena förorsakar en luftström genom konstruktionen med därpå följande fukt- och mögelproblem. Det är knappast möjligt då tryckutjämningen sker lättare genom andra otätheter. Men det som däremot sker är att skillnaden i inneluftens högre ångtryck förorsakat av fukttillskottet från elever och lärare driver en fukttransport inifrån mot ett lägre ångtryck ute. Den väg fukttransporten sker är vanligtvis via springor och otätheter, i vissa fall även genom väggkonstruktionen. Vid låga utetemperaturer sker då en kondensation någonstans i konstruktionen med mögelproblem som följd. Men har man gjort sin läxa rätt, med dimensionering av ventilationsflöden med beaktande av fukttillskottet eller att luftflödena kan forceras, uppstår knappast problem.

Peter Elg (HBL 3.4) kompletterar bilden av mögelproblemet med att kombinera mögel med fukt. Han menar att avsaknad av fukt, det vill säga torkning, löser problemet. En undersökning som filtertillverkaren Camfil låtit göra stöder den här uppfattningen. Man ville klargöra ifall ventilationsaggregatens filter kunde vara en mögelhärd och risk för inomhusluften. I vissa fall, speciellt nära kusten och på hösten, fuktar vattenånga filtermaterialet i form av dimma. Senare när vädret har blivit bättre torkar filtret. Undersökningen visade att filtren inte innehöll skadliga toxiner och endast döda bakterier som fastnat i filtret. Det skulle leda tanken till att de byggnader som lider av mögelproblem har konstruktioner som har ett kontinuerligt fukttillskott.

Tom L Sundman vvs-konsult, pensionär, Helsingfors

Läs också:

Låt fackmännen komma till tals

Ventilationen del av den dåliga byggnadstekniken

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00