Är du lönsam lille forskare?

Bild: Pressbild

New Public Management-tänkandet med resultatansvar, ökad konkurrens, kundfokus och andra slappa slagord på agendan har slagit igenom på många håll i universitetsvärlden. Tage Kurtén, tidigare professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi, debuterar som skönlitterär författare med ärendet att förklara vad som går käpprätt åt helvete därmed.

Tage Kurtén

Makten och härligheten. Mordet på det gamla universitetet

Labyrinth Books 2018

Makten och härligheten är titeln på en berömd roman av Graham Greene från 1940. Vi får följa den så kallade "Whiskey-prästen" på hans existentiellt händelserika färd genom ett Mexiko där regimen hårt pressar kyrkan och dess företrädare. Ordparet är nu ganska vanligt förekommande, hämtat som det är från Fader vår, den näst senaste versionen. Till dem som på senare tid fallit för den gångbara frasen hör Tage Kurtén, tidigare professor i systematisk teologi vid Åbo Akademi, nu debuterande som skönlitterär författare med tillägget "A:son". Han har valt den till sin nyckelroman med den förklarande undertiteln "Mordet på det gamla universitetet". Ingen försupen präst i huvudrollen, men väl en rekorderlig teolog.

Romanupptakten följer ett beprövat mönster. Alla viktiga personer introduceras liksom ämne och ärende. Ett känt exempel finns i den groteska upptakten till Strindbergs famösa nyckelroman Svarta fanor, "Det skulle bli spökdiné hos prof. Stenkåhl, …". En djupt oenig ledning för Åbo Akademi med sittande rektor och pretenderande kandidat och andra åsiktsstinna representanter för kollegium och styrelse sammanträder på en stor färja som stävar ut på ett stormigt hav.

Eftersom huvudärendet är att förklara vad som håller på att gå käpprätt åt skogen med det gamla universitetet blir inledningskapitlet med sina invecklade förklaringar av organisationsstruktur och handlingsalternativ ganska segt. Jag hade kunnat sluta läsa där om jag inte själv varit intresserad av utvecklingen inom universitetsvärlden i Finland som i Sverige och för att den kommenteras av en väl insatt och engagerad författare. Till detta kommer en cliffhanger – en av huvudpersonerna försvinner spårlöst under färjeturen.

Styrkan är problemet

Romanens styrka är med andra ord också dess största problem. Ärendet är tydligt och angeläget, men ställer sig i vägen för fiktionsbygget. Spänningsroman och vittnesbörd med drag av partsinlaga gifter sig inte så lätt. Som nyckelroman tycks den också tveka inför att ta steget ut och bli bitande satirisk. Slutresultat blir snarast socialrealistisk indignationsroman med pusseldeckarinslag à la Agatha Christie.

Men jag tar mig vidare. Kanske beror det på att jag själv är miljöskadad efter snart fyrtio år inom akademien. Replikskiftena i universitetskorridorer, boaserade sammanträdesrum och under luncher – hur hopplöst faktaspäckade de ibland än är – roar och intresserar mig. Samtidigt inser jag att jag inte är den ideale läsaren av denna nyckelroman. Åbo Akademi och dess ledning är mig inte bekant. Det som säkert roar, oroar och kanske upprör går mig förbi. Jag blir underhållen på en annan och mer principiell nivå. Vad är det som står på spel? Kort uttryckt frågan om hur universitet och högskolor ska organiseras och styras. Linjestyrning eller kollegialt styre. Rak beslutsgång enligt näringslivsmodell – som bör tilläggas inte är den enda modell från den sektorn – där styrelsen får mycket att säga till om i valet av rektor, och rektorn liksom andra chefer som dekaner och prefekter får större egenansvar och maktinnehav. Mot detta ställs en äldre och inom akademin beprövad modell där kollegorna väljer sina ledare, beslutsorganen besår av valda kollegor och arbetet syftar till konsensusbeslut.

"Är du lönsam lille vän?"

Ämnet är alltså högaktuellt både i Sverige och Finland där New Public Management-tänkandet med resultatansvar, ökad konkurrens, kundfokus och andra slappa slagord på agendan har slagit igenom på många håll i universitetsvärlden och där styrformens för- och framför allt nackdelar redan visat sig på vissa lärosäten. För att inte tala om de löjeväckande konsekvenserna av publikationsstatistiken som dominerande fördelningsnyckel. Den gamla proggruppen Gläns över sjö & strands politiska slagdänga gör sig oväntat påmind: "Är du lönsam lille vän?"

I debatten har beskrivningen av dessa styrformer ofta förenklats och fördelarna med den ena eller andra varianten har förstorats upp. Hur organisation och styrning ska se ut bör kanske ses över lokalt och anpassas till de enskilda högskolornas eller universitetens villkor? Vad författaren till romanen om Åbo Akademis öde har sina sympatier står snart klart.

Av någon anledning är det kvinnorna som råkar mest illa ut i denna dramatiserade universitetshistoria. Det gäller både beskrivningen av dem och deras öden i romanen. Den kedjerökande rektorn som inte skyr några medel för att nå sina mål att bli omvald och driva igenom sin politik med bufflig assistans av styrelsens rejält karikerade näringslivsrepresentant. Den erotiskt vidlyftiga professorn, universitetskollegiets ordförande, som mystiskt försvinner på Östersjön. Styrelseordföranden, en taktiker, med bakgrund som Rödakorschef. Alla får de också sina utseenden och apparitioner beskrivna genom den manlige berättarens något oslipade lins.

Männen framstår däremot i flera fall som eftertänksamma och vidsynta, någon gång chauvinistiskt maktfullkomliga. Den mest sympatiskt tecknade är nog den privatspanande professorn i etik och livssyn, herr Kurt Ehn, som också i bästa Hercule Poirot-stil till sist löser mordgåtan. Men den nya rektorn rekryteras utifrån. En man med sinne för ekonomi, effektiv och beslutsför. Ridå.

Håkan Möller

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning