Är du GAL eller TAN?

Bild: Wilfred Hildonen

Vänster-höger-axeln är, enligt många statsvetare, förlegad för att kunna förklara hur det nya politiska landskapet ser ut. I stället kunde vi titta på begrepp som lutar sig mot en sociokulturell värdegrund, skriver HBL:s chefredaktör.

"Är du mer höger eller vänster?" frågade tonåringen hemma, innan jag skulle i väg för att förhandsrösta i söndags.

Hon hade fyllt i flera valtest på olika nyhetssajter och varje gång fått samma presidentkandidat som svar, men hennes kandidat var inte min kandidat. Helt tydligt var hon oroad för att jag skulle rösta "fel".

Hon hade också kunnat fråga: "Är du mer GAL eller TAN?" och vi hade kanske fått en mer nyanserad diskussion om vilken presidentkandidat som fick min röst och varför.

GAL och TAN är begrepp inom ett politiskt synsätt som i stället för att ta fasta på ekonomin fokuserar på sociala och kulturella värderingar, och relaterar till bland annat globalisering, terrorism och flyktingfrågor.

Där den traditionella höger–vänster-modellen placerar kommunism och socialism till vänster på en horisontell skala medan fascism och konservatism placeras till höger, står akronymerna GAL för grön, alternativ, liberal och TAN för traditionalist, auktoritär, nationalist i en vertikal modell.

Och ytterligare: Där den traditionella vänstern har trott på ett välfärdssamhälle som bygger på en stark offentlig sektor och sträng beskattning medan den traditionella högern betonar individens valfrihet och låga skatter, understryker GAL till exempel öppenhet, gröna värderingar, jämställdhet och tolerans för olika livsstilar, medan TAN står för mer traditionella och nationella värderingar; individen underordnar sig samhällsauktoriteter och tror på lagen.

Trumps anhängare är äldre höger-TAN, medan Macrons anhängare representerar yngre mitten-GAL. Tittar vi på partierna i Finland placerar sig Sannfinländarna långt ut på TAN-kanten medan Feministpartiet ligger i GAL-fältets yttermarker. Generaliserar vi riktigt grovt kunde vi säga att unga och kvinnor tenderar vara mer GAL medan äldre och män är mer TAN.

Trots att begreppet GAL-TAN myntades redan 2002 av de europeiska politikforskarna Liesbet Hooghe, Gary Marks and Carole Wilson har det först under de senaste två tre åren diskuterats livligt främst i vårt grannland Sverige. Framför allt statsvetarna Henrik Ekengren Oscarsson, Jonas Ohlsson och Maria Solevid har fört fram det hajpade begreppet.

Statsvetarna säger att GAL-TAN ska ses som en kompletterande skala för att bättre beskriva det nya politiska landskapet där olika värdebaserade konflikter härskar, inte minst om migration och flyktingfrågor, men att det förstås finns brister i modellen. Det finns folk som gått så långt att de beskrivit skalan som en dimension av GOD-OND.

Vårt stundande presidentval kommer knappast att bli en nagelbitare, trots att det börjar finnas hopp om en andra omgång. Ett presidentval är ju framför allt ett personval och inte ett regelrätt partival, men analysen av Haatainen, Haavisto, Huhtasaari, Kyllönen, Niinistö, Torvalds, Vanhanen och Väyrynen kunde få en intressant dimension både för kandidaterna och väljarna om den skulle göras enligt GAL-TAN-modellen.

Att Huhtasaari är TAN och Haavisto GAL är givet, men var placerar sig den sittande presidenten Niinistö på den här skalan? Är han höger-GAL eller mera mitten-TAN? Och bekänner sig Niinistös väljare som GAL eller TAN? Bollen går till våra politiska experter.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning