Är det fluff, blir det No Deal? Här är läget inför brexitmötet

Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU:s rådsordförande Donald Tusk. Bild: Lehtikuva-AFP/Emmanuel Dunand

EU-ledarna samlas i Bryssel på söndag för att besluta om man accepterar texten i skilsmässopappren. Det är högt spel – men Storbritannien är det större osäkerhetsmomentet.

Vad händer med brexit på söndag?

Det är toppmöte mellan regeringscheferna i EU, alltså rådet. På agendan finns brexit: Dels avtalet om utträde ur EU, vars drygt 500 sidor blev klara förra veckan, och dels en 26 sidor lång deklaration av vad parterna vill ha i framtiden efter brexit. Storbritanniens premiärminister Theresa May deltar för att presentera sina synpunkter, men det huvudsakliga ärendet är att EU27 (de resterande länderna utom Storbritannien) nu ska ge klarsignal om att man kan behandla utträdesavtalet och skissen för framtiden i både det brittiska parlamentet och Europaparlamentet.

Finns det ännu krafter som vill riva upp eller ändra utträdesavtalet, eller den preliminära skissen för framtiden?

Farhågorna har minskat nu. Spanien, som krävt inflytande över det brittiska territoriet Gibraltars öde, kastade sand i maskineriet på sluttampen – men under lördagen lyckades Spanien och Storbritannien avtala om att överenskommelser som även omfattar Gibraltar kräver ett separat avtal med Spanien.

Rådet har velat hålla hårt på att texterna ska vara klara före toppmötet, och att man särskilt inte river upp utträdesavtalet. En annan sak är om det görs tillfogade uttalanden. Det vore ett korthus att riva i utträdesavtalet, för det borde vara klart om man ska komna vidare. Annars barkar det mot en hård brexit, no deal.

Om det blir grönt ljus på söndag, vad händer sen?

Ger rådet grönt ljus, så går bollen till det brittiska parlamentet. Det är den kritiska biten. Försöken att fälla May har kommit av sig åtminstone för tillfället, men kritiken är så stor att avtalet kan få parlamentet emot sig. Det är också oklart om behandlingen kommer att tillåta britterna att lägga till klämmar före omröstningen. Det finns också "brexitörer" som hellre tar ett hårt utträde utan övergångstid, och hotar med att Storbritannien annars blir en "vasallstat" som inte kommer loss men inte heller får påverka.

Går det igenom i Storbritannien ska Europaparlamentet godkänna det. Det ska inte vara något hinder. Så ska rådet – medlemsländernas regeringar – rösta formellt. Det krävs 21 länder som står för minst 65 procent av befolkningen för godkännande.

Och om utträdesavtalet i någon instans får nej, vad händer då?

Då är det väldigt lite tid kvar, och lackar mot no deal. Storbritannien lämnar nämligen EU i vilket fall som helst den 29 mars 2019. Finns inget utträdesavtal då, tar det bara slut. Det här scenariot har visserligen också förberetts. Till exempel har man berett nödlösningar för att snabbt få avtal om visumfrihet. Och så finns en nödlösning, ett stoppbräde, för Nordirland. Stoppbrädet går ut på att stanna i tullunionen, för att det inte ska uppstå en gräns mellan Irland och Nordirland.

Varför är just Nordirland det omtalade problemet?

Enligt fredsavtalet från 1998 – Långfredagsavtalet – som knöts efter konflikten på Nordirland får det inte uppstå en hård gräns mellan Irland och Nordirland. Det är en del av freden. Med en hård brexit utan stoppbräde (backstop på engelska) skulle gränsen för EU:s marknad och tullunion gå rakt över den irländska ön, och så får det inte bli. Men britterna och nordirländarna vill inte heller ha en gräns mellan Nordirland och resten av kungadömet. Därför måste lösningar finnas för alla eventualiteter, tills ett frihandelsavtal är på plats.

Britterna har oroat sig för att de hamnar i ett limbo där de inte kommer ur dessa övergångstider och stoppbräden, eller där EU kan hindra britterna att lämna marknaden. Finns en risk för "limbo"?

Inte längre. Nu har det slagits fast att en övergångstid kan förlängas med antingen ett eller två år, inte mer. Senast den 1 juli 2020 ska man kolla om det då finns tillräcklig grund för ett nytt frihandelsavtal och tullsamarbete som garanterar att det inte uppstår en hård gräns vare sig på den irländska ön eller mellan Nordirland och övriga kungadömet. Har man kommit så långt i frihandelsavtalet kan övergångstiden fasas ut. Har man inte det, så träder stoppbrädet i kraft. Det sätter press på att förhandlingarna om frihandelsavtalet går framåt.

Men de hårdaste brexitförespråkarna gillar inte alls att övergångstiden kan förlängas, inte ens med en bakre gräns. De vill försäkra sig dels om att den fria rörligheten ska ta slut snabbt, dels om att landet ska börja knyta sina egna frihandelsavtal självständigt.

Vad finns i skissen för framtiden?

Det är en viljeyttring om relationerna och frihandeln i framtiden. Något egentligt avtal kan man inte göra förrän Storbritannien officiellt är "tredje land", det vill säga ute ur EU. Men man kan göra förberedelser så att parlamenten vet vad man tänkt. Formuleringen är att relationen i handeln ska vara "så nära som möjligt" utan att ändå höra till den inre marknaden. Dessutom bereds texter om fiskenäringen, som är en stor dragkamp. Storbritannien har velat betona att man är en självständig kuststat, medan Frankrike bevakar sina intressen i fiskevattnen och kvoterna.

I dokumentet har man ännu inte gått ner på detaljnivå i hur frihandelsavtalet skulle se ut. Däremot lär det finnas mera planer på andra samarbetsfrågor, som både EU och Storbritannien varit överens om. Det gäller till exempel säkerhetssamarbetet.

Theresa Mays motståndare i Storbritannien har hunnit kritisera pappret hårt. Labourledaren Jeremy Corbyn har kallat framtidsdokumentet för "26 sidor fluff".

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning