Aprilskämt?

Antalet artiklar som publicerats i förhållande till universitetets storlek hör till de lägsta.

Aprilskämten är en relikt som det inte längre borde finnas plats för, skriver Theresa Norrmén i sin I dag-kolumn (HBL 1.4). Chefredaktör Susanna Ilmoni intygar dessutom att HBL inte kommer att "försöka lura dig i dag". Men jag trodde ju redan att jag läst HBL:s första april-bidrag: notisen enligt vilken Hanken är i topp i universitetsrankning och "överträffar över 1500 universitet i både USA och Europa".

Men det var inget skämt! U-Multiranks universitetsrankning finns faktiskt. Den hjälper studerande att hitta ett universitet som passar dem bäst. Studenten kan välja mellan olika kriterier för att få fram en för denne lämpad rangordning. Antalet kriterier är över 40 så det finns många att välja emellan. För att få Hanken som femte bäst på en lista måste man välja kriteriet "Citation rate".

Citationskvoten fås genom att dividera antalet citeringar med antalet artiklar. Hankens kvot är 2,1, vilket är mycket högt. Men antalet artiklar som publicerats i förhållande till universitetets storlek hör till de lägsta. Det är bara 0,11, klart lägre än Aalto-universitetets 0,34 eller Helsingfors universitets 0,55.

Fördelningen av hur ofta enskilda artiklar citeras är mycket ojämn. En del citeras knappast alls, ett fåtal väldigt många gånger, vilket gör att slumpen kan spela en stor roll för hur genomsnittet för ett universitet utfaller. Ju mindre ett universitet är och ju färre artiklar som publiceras per forskare, desto större är chansen att enstaka artiklar kraftigt kan påverka rankningen. University International of La Rioja är sexa genast efter Hanken, men har färre än 0,005 publikationer i förhållande till sin storlek.

Visst ska Hanken äras för sin placering, men helst inte så att läsaren kan få för sig att det är fråga om ett aprilskämt.

Jan Otto Andersson Åbo

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning