Appar kan hjälpa bekämpa mikroplaster

Mikroplaster förekommer framför allt i tandkrämer och ansikts- och kroppsvårdsprodukter, som sköljs bort från huden. Bild: Niklas Tallqvist

Mikroplaster belastar vattendrag och samlas i näringskedjan, men konsumenter som vill undvika småpartiklar i kosmetika kan ladda ned appar, som berättar om en kosmetisk produkt innehåller mikroplast eller inte.

Små plastpartiklar, eller mikroplaster, som spolas ut i vattendragen är ett växande miljöproblem. Bland annat bildäck, konstgräs och syntetiska fibrer i klädindustrin bidrar till problemet men konsumenter som vill minska på belastningen kan börja med att rannsaka sina badrumsskåp.

– Ofta handlar det om skrubbande partiklar i kosmetika, exempelvis tandkrämer och ansikts- och kroppsvårdsprodukter, som sköljs bort från huden, säger överinspektör Anna Vuori vid Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).

Vuori förklarar att kosmetikaprodukter inte enbart innehåller plastpärlor, utan också plaster i flytande form.

– När vi diskuterar exempelvis mikroplaster, som skräpar ned våra hav, avser vi de små plastbitarna. De flytande formerna av plast omfattas inte av definitionen mikroplast, säger Vuori.

Mikroplaster är små, till sin diameter mindre än 5 millimeter stora, fasta partiklar som inte löses upp i vatten. Huruvida partiklarnas storlek spelar någon roll med tanke på miljöbelastningen vill Vuori inte ta ställning till.

Appar som redskap

Precis som för många andra problem i vardagen finns det appar som kan hjälpa konsumenter att välja miljövänligare produkter. För Androidtelefoner och iOS-användare finns åtminstone två appar. Beat The Microbead är utvecklad av den holländska organisationen Plastic Soup Foundation och har fått stöd från FN:s miljöprogram UNEP. Appen Cosmethics introducerades av Katariina Rantanen 2014 och har bland annat fått finansiering av Tekes, Uppfinningsstiftelsen och affärsänglar.

– Vi har en lista över plastkemikalier och den är överlägset den mest populära av alla våra valfria listor, säger Rantanen.

Appen utnyttjar telefonens kamera som en avläsare för streckkoder. Rantanen förklarar att användaren kan själv välja ut vilka kemikalier appen varnar för eller alternativt kan användaren uppge vilka allergier hen har så att appen kan varna för potentiella allergener.

– Plastlistan innehåller mer än 500 olika kemikalier, vilket är fullständigt omöjligt för en konsument att komma ihåg utantill.

Plast finns överallt

Cosmethics har i dagarna publicerat statistik över hur stor andel av alla kosmetiska produkter på marknaden innehåller plast i en eller annan form. Dessutom lanserar företaget en plastkampanj i slutet av februari för att upplysa konsumenter. Rantanen uppger att jubileumsfonden Sitra har tilldelat Cosmethics ett pris för arbetet inom konsumentupplysningen.

– Jag tycker det är viktigt att människor förstår att det finns olika typer av plaster. Vi har så att säga nolltolerans, vilket innebär att om en produkt innehåller plast i någon form så larmar appen om det, säger Rantanen och efterlyser diskussioner om plaster överlag, inte enbart om mikroplaster.

Hon upplever dock att konsumenternas kännedom har ökat och på så sätt har konsumtionsvanorna också ändrats.

– Många inser att med hjälp av teknologi kan de göra miljövänligare val. Att undvika plast utan några hjälpredskap är nästan omöjligt. Även om en tillverkare säger att en produkt inte innehåller mikroplast kan produkten trots det innehålla andra typer av plast.

Just nu har Cosmethics 113 000 olika kosmetikaprodukter i sin databas och nya produkter kommer ut på marknaden så gott som dagligen.

Myndigheter positivt inställda

Tukes har ingen egen applikation och således inte heller någon officiell åsikt om apparna men Anna Vuori förhåller sig i princip positiv till hjälpmedel som upplyser konsumenter om innehållet i olika varor och produkter.

– Om konsumenten känner för att undvika mikroplaster i kosmetiska produkter kan apparna säkerligen hjälpa till. Det är dock bra att beakta att apparna och den gällande lagstiftningen kan skilja sig från varandra.

Vuori påpekar att det finns många andra typer av produkter som innehåller mikroplaster, inte enbart kosmetika. Produktutvecklingen framskrider konstant och beaktar också miljöaspekter.

– Inom kosmetikaindustrin har det gjorts olika innovationer, exempelvis skrubbande pärlor som bryts ned. Alternativt kan plasten ersättas med exempelvis aprikoskärna.

Lagstiftningen kan påverka kosmetikaindustrin

Enligt en utredning som branschorganisationen Cosmetics Europe gjort minskade användningen av mikroplast i kosmetiska produkter med 82 procent mellan åren 2012 och 2015. Samma organisation har rekommenderat att kosmetikaindustrin skulle avstå från användningen av mikroplaster senast 2020.

– Det är visserligen ingen lag, det är en rekommendation, men många aktörer tillämpar den redan nu, säger Vuori.

Exempelvis den svenska regeringen meddelade nyligen om ett förbud mot plastpartiklar i kosmetiska produkter som är avsedda att sköljas av. Förbudet träder i kraft den 1 juli i år.

Vuori uppger att ett sätt att begränsa användningen av mikroplaster är att ändra på lagstiftningen.

– I tillverkningen av kosmetika används kemikalier och genom att reglera kemikalierna kan lagstiftningen också påverka kosmetikaindustrin, säger Vuori.

Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA publicerade i januari EU-kommissionens plaststrategi. Kommissionen har gett ECHA i uppdrag att förbereda eventuella begränsningar till användningen av mikroplast och oxo-plast. Oxo-plast är en typ av plast som innehåller ämnen som får materialet att under vissa omständigheter oxideras och brytas ned i snabb takt. Oxo-plast används bland annat i butikskassar och förpackningar för snabbmat.

Här kan du läsa HBL:s artikel om Cosmethics från Slush 2014.

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning