Använd båda dina modersmål, Helsingfors, och framgång ska följa!

Bild: Wilfred Hildonen

Vår huvudstad borde se tvåspråkigheten som en vinnande strategi i stället för en jobbig plikt. Det skulle vara urenkelt och livsviktigt med positiva språksignaler på stan, skriver HBL:s chefredaktör Susanna Landor.

Råkade nån promenera förbi Helsingfors stadshus nere vid Salutorget förra veckan? På stadshusets ljusblå fasad hängde piggt polkagrisrandiga flaggor och banderoller som berättade att staden ordnade en klimatskola för sina invånare, med syftet att öka förståelsen för den globala uppvärmningen via teman som trafik, mat, företagande och byggteknik. Ett välkommet initiativ, garanterat välbehövligt, och dessutom på två språk – finska och engelska.

Varken banderollen eller klimatskolan omfattade det svenska, inte heller Helsingfors stads officiella logga som kvalitetsstämpel för satsningen.

Tyvärr är det inte första gången.

När staden i somras ville uppmuntra folk att springa eller gå för Östersjön var informationen och stadens logga vid Tölöviken enbart på finska och engelska.

Den enspråkigt finska loggan används överlag allt flitigare, vare sig det gäller kampanjer och evenemang eller fasta funktioner som Annegårdens konstcentrum eller Helsingforsregionens trafiks stämplingsmaskiner. Det är märkligt, med tanke på att uppdraget från Helsingfors tvåspråkighetskommitté har varit att uttryckligen använda den tvåspråkiga loggan.

Otaliga är också de skyltar med viktig information om tillfälliga trafikarrangemang, undantagsrutter, vägarbeten och väderleksförhållanden utan ett ord på svenska.

Men nu gäller det att höja sig över gnället. En jävlar anamma-attityd måste kombineras med lösningsförslag och charmoffensiver, precis som deltagarna i Folktingets och den åländska landskapsregeringens gemensamma seminarium i Helsingfors kom till förra veckan.

Fokus för seminariet låg visserligen på språklagen och behovet av en uppdaterad nationalspråksstrategi, och perspektivet var hela Finlands, men samma tendenser syns även i Helsingfors: engelskan dominerar allt mer, digitaliseringen har trängt undan svenskan som ett synligt inslag, förvaltningen glömmer allt oftare bort vårt andra nationalspråk.

Visst kunde man titta på andelen svenskspråkiga i huvudstadsregionen och sucka resignerat över att vi är så få både till antal och till andel. I Helsingfors bor cirka 36 000 svenskspråkiga invånare, vilket är 5,7 procent av befolkningen i huvudstaden. I Esbo är de svenskspråkiga drygt 20 000 (7,5 procent), i Grankulla 3300 invånare (drygt 34 procent) och i Vanda 5700 (2,6 procent).

Ändå vore det nödvändigt – och löjligt enkelt – för Helsingfors att använda tvåspråkigheten som en konkurrensfördel.

Sverige är i nuläget Finlands näst största handelspartner, strax efter Tyskland, både när vi ser till exporten och importen. Vi behöver företag, investerare och arbetskraft för att kunna garantera vår fortsatta välfärd.

Helsingfors är hela landets lokomotiv, dess politiska arena och samhälleliga ledstjärna. Scenen för internationella toppmöten och statsbesök. Vårt ekonomiska centrum i form av de största företagen, landets värdepappersbörs och de stora bankerna på Alexandersgatan. Kunskapens och spetskompetensens högborg med flera stora universitet och yrkeshögskolor, forskningsenheter, sjukhus, kulturinstitutioner och mediehus. Helsingfors stad är landets största arbetsgivare.

Helsingfors hamn är den livligaste porten för resenärer både inom kryssnings- och reguljärtrafiken, och de största turistmängderna syns i huvudstadsregionen.

Tvåspråkiga överborgmästaren Jan Vapaavuori borde svinga trollspöet över stadskansliets arbete och be att förvaltningsapparaten konkret visar att huvudstaden går i bräschen för vår tvåspråkighet, att svenskan används som ett trumfkort i marknadsföringen och att vår pärla till huvudstad på alla sätt agerar som en brobyggare till Norden.

Vi behöver inte ens titta i backspegeln och påminna oss om det självklara, om Finland som en del av Sverige, och att vi är en del av ett större kulturellt och språkligt sammanhang. Även om vi hör till EU-släkten är det Norden som är vår närmaste familj.

Också när vi ser på immateriella värden måste Helsingfors vara större än sin storlek. Det spelar en enorm roll, både symboliskt och konkret, hur huvudstaden väljer att profilera sig för att framstå som en inkluderande, dynamisk, attraktiv, mångsidig, trygg och vänlig stad – en stad som är stolt över sin historia och nyfiken på sin framtid.

Engelskan är visserligen ett världsspråk men berättar inget specifikt om just oss. Det är svenskan, finskan och inslagen av ryska och flera andra språk som gör Helsingfors till en unik huvudstad. Därför är det både korkat och kortsiktigt att glömma bort svenskan.

Var alltså smart, älskade Helsingfors, och dra nytta av dina två modersmål!

Susanna Landor Chefredaktör och ansvarig utgivare

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning