Antirasistisk T-tröja – okej på bussen eller inte?

Siw Handroos-Kelekay har varit gift med en man av afrikanskt ursprung. Black Lives Matter T-tröjan är en present av hennes äldsta dotter, som flyttat till USA för att slippa rasismen i Finland. Bild: Markku Ulander

Vad har en rörelse mot rasistiskt polisvåld i USA gemensamt med terroristgruppen IS? En busspassagare säger att det tydligen finns väktare som anser att kopplingen är solklar.

En onsdagskväll i juli råkade Siw Handroos-Kelekay ha på sig en T-tröja med texten Black Lives Matter. Hon säger att hon satt på Nordsjö metrostation i Helsingfors och väntade på en buss då två väktare kom fram till henne och frågade om hon vet vad texten på skjortan betyder.

En amerikansk rörelse som protesterar mot våld och andra orättvisor mot svarta. Ofta handlar det om personer som skjutits till döds av poliser eller fallit offer för polisbrutalitet.

BLM grundades år 2012 efter att George Zimmerman friades i rätten för dödsskjutningen av den svarta tonåringen Trayvon Martin.

BLM påstår inte att svarta liv är viktigare än andras. Man vill fästa uppmärksamhet vid att procentuellt sett flera svarta än vita faller offer för polisvåld i USA.

Rörelsen började i form av bruket av #BlackLivesMatter i de sociala medierna. I dag omfattar den 30 lokalavdelningar som ordnar protester och demonstrationer och kampanjar mot all slags diskriminering av svarta.

Grundarna bakom rörelsen är Patrisse Cullors, Opal Tometi, och Alicia Garza.

FNB-SPT

– Jag sade att det är klart jag vet. Då började de väldigt aggressivt påtala att BLM är en terroristorganisation och att jag lika gärna kunde ha en IS-skjorta på mig, säger hon.

Handroos-Kelekay säger att väktarna fortsatte läxa upp och anklagade henne för att understöda dödandet av poliser i USA. Enligt egen utsago försvarade hon sig bäst hon kunde men väktarna ville inte lämna henne i fred.

– Tänk att ni beter er så där fast ni är i tjänst, sade jag. De tyckte inte det var något problem med den saken. Först när jag tog fram telefonen för att fota dem fick de väldigt bråttom att gå iväg, säger hon.

Utgående från väktarnas klädsel och bil lyckades Handroos-Kelekay luska ut att de jobbade för Avarn Security. Hon skrev till firmans vd Juha Murtopuro och beskrev händelseförloppet. Följande kväll fick hon ett två meningar långt svar i vilket Murtopuro uppgav att fallet utreds internt och beklagade saken "ifall väktarna agerat fel". Efter det har Handroos-Kelekay inte hört någonting.

Väktarna ska följa kundens order

Murtopuro vill inte uttala sig om incidenten för Svensk Presstjänst men säger att kommentering av folks klädsel inte är i linje med företagets anvisningar.

– Andra kan klä sig hur de vill, inte är det vår sak. I väktarens arbete tar man inte ställning till annat än det som kunden som beställt tjänsten av oss instruerat eller bett oss ta ställning till.

På frågan om vem som är Avarns uppdragsgivare vid Nordsjö metrostation svarar Murtopuro att han tyvärr inte kan kommentera saken.

HRT: "Inte i linje med våra regler"

Efter ett antal telefonsamtal klarnar det att Avarn i det här fallet jobbade för Helsingforsregionens trafik (HRT) som anställt företaget i samarbete med Trafikverket. Väktarnas uppgift är att trygga busstrafiken i Helsingfors. Reijo Mäkinen, direktör på avdelningen för trafiktjänster inom HRT, förnekar däremot på det bestämdaste att kommentering av passagerarnas kläder skulle ingå i väktarnas arbetsbeskrivning.

Avarn Security är den största privata väktarfirman i Finland. Företaget sysselsätter 2 800 personer.

Bolaget uppstod när Turvallisuusyhtiö G4S Suomi och Turvatiimi gick samman i början av året.

Kraven för väktarna som söker till Avarn är att de har ett väktarkort, är myndiga och att polisen gjort en utredning om deras bakgrund.

Kunskaper i engelska börjar också vara ett grundkrav lite beroende på uppdrag och ort.

Avarn har 22 verksamhetsställen runt om i landet, det nordligaste i Uleåborg.

Firman försöker aktivt rekrytera representanter för olika minoriteter men kraven för väktarkortet begränsar gruppen av ansökande.

Källa: Avarn Security, intervju med Juha Murtopuro

FNB-SPT

– Vi har absolut inte instruerat väktarna att säga till kunderna på det här sättet. Inte hade hon ju gjort något fel.

Mäkinen säger att såväl väktarfirman som HRT har uppmanat väktarna att fokusera sig på sin grunduppgift. Han uppger att den utredning HRT fått om incidenten på Nordsjö metrostation inte tyder på att det skulle ha legat några rasistiska motiv bakom väktarnas beteende och han vill inte heller spekulera i frågan.

– Åtminstone erkänner de det inte och jag tror nästan att de inte heller menat det rasistiskt.

Den bild Mäkinen fått av situationen är att väktarna menat väl men att situationen eskalerat i och med att Siw Handroos-Kelekay missförstått deras avsikter.

– Väktarna hade föreslagit att hon skulle täcka över T-tröjan så att den inte irriterar andra. De har inte haft något emot henne utan velat trygga bussresans säkerhet, säger Mäkinen.

Handroos-Kelekay skrattar gott åt väktarnas förklaring. Hon säger att om det är någon som missuppfattat något så är det väktarna.

– Det är ju sympatiskt att de står för vad de har gjort men de lägger till lite extra för att det ska se lite bättre ut. De kunde ju ha förnekat eller påstått att jag var full eller härjade så som allmänheten försökt påskina.

Hon hoppas ändå att HRT skulle byta väktarfirma. Tanken på att stöta på det påstridiga väktarparet på nytt gör henne olustig till mods och hon frågar sig hur de kan trygga säkerheten för busschaufförer med utländskt påbrå. Väktare i sig har hon ingenting emot.

– Jag blir lika upprörd som alla andra när en polis eller vakt blir skadad eller dödad men det var inte det som det var frågan om.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning