Antikroppar dröjer kvar i över ett halvt år – särskilt om du haft allvarlig covid-19

En ny nationell studie visar att antikroppar mot covid-19 dröjer kvar i kroppen längre än vi tidigare trott. Bild: Kristoffer Åberg

Över 90 procent av dem som insjuknade i våras hade antikroppar långt in på hösten, visar en ny studie från Institutet för hälsa och välfärd. Och ju allvarligare sjukdomen var, desto starkare blev immuniteten. Det är goda nyheter för alla som tillfrisknat från covid-19 och för dem som tänkt vaccinera sig.

Fyra månader. Så länge skulle en genomsnittlig person vara immun mot coronaviruset efter tillfriskning, hette det enligt en studie från Institutet för hälsa och välfärd som publicerades i oktober.

Men det var i oktober. Och då hade det gått bara fyra månader sedan försökspersonerna tillfrisknade.

Nu är forskarna aktuella med en ny studie som visar att de allra flesta har antikroppar mot coronaviruset i mer än sex månader efter en infektion.

1 164 personer som testat positivt i våras deltar i studien. 867 antikroppstester har analyserats, och 791 av dem eller 91 procent har mätbara nivåer kvar över ett halvt år efter infektionen.

– Det här är väldigt goda nyheter. Och lite överraskande, säger forskningschef Merit Melin som lett studierna om immunitet vid Institutet för hälsa och välfärd.

Varför är det överraskande?

– Andra studier tydde på en kraftig minskning av neutraliserande antikroppar ett par månader efter infektionen. I vår studie såg vi samma tendens, de flesta hade fortfarande antikroppar fyra månader senare. Vi trodde att immuniteten skulle avta rätt fort efter det. Men efter fyra månader verkar mängden antikroppar stanna på en stabil nivå, kurvan tycks plana ut.

Mängden neutraliserande antikroppar är högst precis när man tillfrisknat efter covid-19. Sedan avtar de fort under fyra månaders tid, men verkar finnas kvar i kroppen åtminstone sex månader – eventuellt i flera år – efter infektion. Illustrationsbild. Bild: HBL

Och om de finns kvar sex månader efter infektion hos 91 procent av dem som insjuknat, kan det gott och väl hända att så är fallet ännu ett eller flera år senare, säger hon.

– Det såg vi i samband med de antikroppar som sars- och mersvirusen gav upphov till.

För att få reda på om antikropparna dröjer kvar kommer Merit Melin och hennes kolleger göra en uppföljande studie under våren.

– Jag tror att en ganska stor del har kvar sina neutraliserande antikroppar även då.

Det är fortfarande oklart vilken nivå av antikroppar som krävs för att förhindra återinfektion. Däremot är det ytterst osannolikt, om än bevisligen möjligt, att få en allvarligare variant av covid-19 den andra gången.

Att man har antikroppar betyder heller inte nödvändigtvis att man inte är smittsam. Det finns ännu ingen granskad forskning som skulle visa att en naturlig infektion eller ett vaccin förhindrar att man ger vidare coronaviruset till andra.

Därför kan det vara klokt att vara försiktig med kramar under julen – trots att man haft covid-19 under året som gått.

– Forskare testar i nuläget om vaccinerade personer bär virus i näsan eller svalget. Om det är möjligt skulle det betyda att immuniteten endast förhindrar allvarliga symtom. Men om viruset inte alls får fäste är immuniteten steriliserande och det förhindrar till och med en symtomfri infektion.

Merit Melin säger att det är möjligt att en immun person kan smitta andra – men inte särskilt sannolikt.

Positiva signaler för svårt sjuka

Graden av immunitet hängde i Institutet för hälsa och välfärds nya studie ihop med hur svår covid-19 man hade. Av dem som deltog blev 129 inlagda på sjukhus. Samtliga hade mätbara halter av antikroppar över sex månader efter tillfriskningen. Nivåerna var dessutom högre än för de flesta som bara isolerat sig hemma.

Merit Melin, forskningschef och expert på immunitet vid Institutet för hälsa och välfärd. Bild: Pressbild

– Var tredje person över 70 år hade haft en allvarlig coronainfektion. Bland dem som var under 70 år var det betydligt ovanligare, bara några procent blev inlagda.

Men det är färre än så som drabbas allvarligt, menar Merit Melin.

– Det här var alltså patienter från i våras. Då testades inte alla med covidliknande symtom.

Immuniteten spelar stor roll även för kommande vaccin. Om mängden antikroppar hade avtagit fortare än det nu visade sig hade vi troligtvis vaccinerats med jämna mellanrum, kanske en gång om året.

Men i tester har åtminstone Pfizers/Biontechs och Modernas vacciner skapat en starkare immunrespons än naturliga infektioner, något Merit Melin kopplar ihop med den nyutvecklade funktionsprincipen. Vaccinerna innehåller inga delar av coronavirus, utan lär kroppen reagera korrekt på egen hand.

– De nya vaccinerna verkar stimulera den medfödda immuniteten mycket effektivt, och det ger en starkare immunrespons mot viruset, säger hon.

Färre men bättre antikroppar?

Inte alla antikroppar kan neutralisera alltså oskadliggöra virus. Men när THL-forskarna särskilde mellan olika sorters antikroppar, gjorde de en intressant upptäckt.

Icke neutraliserande antikroppar avtar mycket fort, vilket talar för att mängden neutraliserande antikroppar är nästan lika hög efter fyra månader som efter sex.

– Som immunolog har jag tänkt mycket på vad det beror på. Det ser ut som att de celler som producerar neutraliserande antikroppar liksom mognar senare, först några månader efter infektion.

Mängden minskar alltså, men kroppens förmåga att oskadliggöra viruset verkar vara konstant över tid.

– Det är en hypotes, men också något vi ser tydligt. Och det är mycket lovande.

Neutraliserande antikroppar hindrar virus från att infektera celler och binder sig till virusprotein som sticker ut från viruspartikeln.

Det huvudsakliga virusproteinet på coronavirusets yta är spikproteinet. Neutralisation, det vill säga antikroppars förmåga att blockera virusets infektion av celler, möjliggörs av antikroppar mot just spikproteinet.

Källa: Folkhälsomyndigheten

I medicinska sammanhang talar man om fyra slags immunitet:

Steriliserande: Kroppen är inte alls mottaglig för sars-cov-2 och därför kan man varken insjukna själv igen eller sprida viruset vidare till andra.

Funktionell: Immunförsvaret reagerar på viruset och andra gången man får covid-19 är sjukdomen mildare och man är mindre smittsam.

Avtagande: Kroppen tappar förmågan att motstå viruset med tiden.

Förlorad: Immunförsvaret "glömmer" hur viruset ska bekämpas och efter ett tag riskerar man att få en infektion som kan vara värre än den första.

Institutet för hälsa och välfärds studier från december och oktober tyder båda på att immuniteten är avtagande.

Källa: Statnews.com, Institutet för hälsa och välfärd

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning