Antibiotikaresistens – det globala hotet som berör oss alla

En överdriven och slapphänt användning av antibiotika både bland människor och djur har lett till att allt fler bakterier blivit resistenta mot antibiotika. Mediciner tappar sin effekt och vem som helst kan drabbas.

Det är sommar. Tänk dig att du är på en länge efterlängtad semesterresa i ett varmt land. Väl framme får du turistdiarré, urinvägsinfektion eller blir förkyld och du är beredd att göra vad som helst för att bli frisk så snabb som möjligt – du har ju bara en veckas semester. Det lokala apoteket föreslår antibiotika, som de säljer receptfritt. Du tar medicinen och mår småningom bättre (kanske du skulle ha gjort det också utan medicin). Det du kanske inte tänker på är att antibiotikan brutit ner andra bakterier i din kropp och att du nu har större risk att få i dig bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika.

Du reser hem och om du är frisk försvinner de resistenta bakterierna vanligtvis ur kroppen inom ett år. Under tiden hinner du ändå omedvetet överföra dina bakterier på en person med nedsatt immunförsvar som riskerar att bli sjuk. När den här personen drabbas av en bakterieinfektion kan det hända att antibiotikabehandlingen inte fungerar. Det krävs starkare och starkare antibiotika, i värsta fall är den resistenta bakterien sådan att ingen antibiotika hjälper.

När bakteriologen Alexander Fleming 1928 av en slump upptäckte att svampen Penicillium notatum kunde döda bakterier i sin närhet (Stafylokocker) gick startskottet för det som skulle revolutionera den moderna sjukvården – antibiotikans gyllene era. Med hjälp av antibiotika har man inte bara botat infektioner utan också förhindrat infektioner till exempel inför kirurgiska ingrepp och i samband med organtransplantationer.

Men den gyllene eran har nått sin brytpunkt. Det finns allt fler bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika, vilket innebär att bakterier blivit motståndskraftiga mot antibiotikabehandling. I och för sig är resistens en del av en naturlig utveckling, bakterier lär sig förr eller senare bli resistenta mot ämnen som skadar dem, men antibiotikaresistensen har brett ut sig snabbare och blivit mer omfattande på grund av överdriven och felaktig användning av antibiotika.

– Antibiotikaresistensen är i dag ett globalt hot som kan ha en betydelsefull inverkan på både folkhälsan och ekonomin, säger Dušan Jasovský, hälsopolitisk analytiker vid det globala nätverket Re:Act, Action on Antibiotic Resistance i Uppsala.

Allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika, mediciner tappar sin effekt och vem som helst kan drabbas. Bild: Karl Vilhjálmsson

Han påpekar att det inte går att stoppa resistensen från att uppstå. Därför behöver vi lära oss mer, introducera ett hållbarhetstänk och anpassa oss till förändringen.

– Det är en smärtsam och utmanande process som ger resultat på lång sikt.

I dag är vissa bakterier panresistenta vilket innebär att ingen antibiotika biter på dem. Antalet människor som dör i infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier ökar och kommer att öka ytterligare. Med fler antibiotikaresistenta bakterier blir antalet vårddagar fler, behandlingarna tyngre och sjukvårdskostnaderna högre.

Kommer vi att nå en punkt då ett litet skärsår blir livshotande? Till en tid då en läkare överväger om en nödvändig knä- eller höftoperation alls ska göras med tanke på infektionsrisken? Eller till en tid då det är vanligt att småbarn också i välfärdsstater dör i lunginflammation?

Fakta

Historia

Penicillinets förmåga att döda bakterier upptäcktes av Alexander Fleming 1928.

Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey vid universitetet i Oxford började 1939 undersöka penicillinet lite närmare och utvecklade det för medicinskt bruk.

Storskalig produktion inleddes 1941.

År 1945 fick alla tre Nobelpriset i medicin för upptäckten av penicillinet.

Under åren har över 65 olika antibiotikan i nio klasser hittats och tagits i bruk inom hälsovården.

Att utveckla nya antibiotika har blivit dyrare och och mer utmanande ur ett vetenskapligt perspektiv. Många utvecklingsprojekt i dag är samarbeten mellan läkemedelsföretag och den offentliga sektorn eller allmänna universitet.

Mänskliga och ekonomiska förluster

För två år sedan utsåg Storbritanniens tidigare premiärminister David Cameron ekonomen Jim O'Neill att leda arbetet med en rapport om antimikrobiell resistens ur ett globalt perspektiv. Rapporten skulle inte enbart fokusera på hälsa utan också på ekonomi. Den skulle analysera nuläget, framtiden och ge förslag på konkreta åtgärder.

Rapporten blev klar i fjol och har citerats flitigt. Beskrivningen av ett möjligt framtidsscenario är nattsvart: om vi fortsätter som förr kommer kring 10 miljoner människor att dö årligen på grund av antimikrobiell resistens år 2050 (i dag är dödssiffran 700 000). Förutom mänskligt lidande finns också allvarliga ekonomiska följder. Om man räknar om kostnaderna i tapp i global produktion från i dag till 2050 är summan 100 biljoner dollar.

Rapporten har sedermera mött viss kritik i akademiska kretsar, för icke-vetenskapliga analyser, men en stor del av slutsatserna och rekommendationerna är samma som i andra rapporter och analyser.

Enligt utredningen The State of the World's Antibiotics (Världens antibiotika, en lägesrapport, 2015) används mellan 20 och 50 procent av all antibiotika för människor fel eller i onödan, till exempel mot virusinfektioner.

Fakta

Kända antibiotikaresistenta bakterier

MRSA: Meticillinresistent Staphylococcus aureus. Bakterien hör till en typ av stafylokocker och är resistent mot en stor och viktig grupp antibiotika, dit bland annat penicillin hör. MRSA var från början mest känd som orsak till infektioner som sprids mellan människor på sjukhus. I dag ökar antalet människor som smittas utanför sjukvården.

ESBL-bildande tarmbakterier: ESBL är en grupp enzymer som bildas av bakterier och bryter ner ett antal viktiga antibiotikatyper så att dessa blir verkningslösa. Dessa enzymer sprids ofta bland tarmbakterier, vanligen inom bakteriefamiljen Enterobactericeae, som kan orsaka urinvägsinfektioner, men även buk- och sårinfektioner, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Att tarmbakterier är resistenta innebär ingen fara i sig för bäraren, men kan leda till problem om den resistenta bakterier ger upphov till en infektion.

För tillfället ökar användningen av antibiotika på en global nivå, särskilt i låg- och medelinkomstländer. Samtidigt får man inte glömma att bristen på antibiotika fortfarande är ett stort problem. År 2013 dog nästan en miljon barn under fem år till följd av lunginflammation. Med rätt antibiotikabehandling skulle största delen av dem ha överlevt.

Trots att forskare och andra aktörer i årtionden slagit larm om riskerna med antibiotikaresistens tog det många år för världshälsoorganisationen WHO och de andra FN-organen att reagera. I fjol undertecknade FN slutligen en deklaration om att FN:s medlemsländer ställer sig bakom en global handlingsplan mot antimikrobiell resistens. Enligt deklarationen ska bland annat alla medlemsländer skapa en egen nationell handlingsplan. Finlands plan blev klar i maj i år.

Resurser behövs för finländsk handlingsplan

Finland hör tillsammans med övriga Norden till de länder som har en rätt bra situation när det kommer till användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier.

– De nordiska länderna kunde exportera sin 'know-how', till exempel genom expertgrupper eller genom att stödja låg- och medelinkomstländer i kampen mot antimikrobiell resistens, säger Dušan Jasovský.

Trots det goda läget finns det mycket att göra även här, påminner de finska experterna. Bland annat när det gäller diagnostik, forskning, resvanor och finländarnas användning av antibiotika.

Siffror

25 000 personer i Europa beräknas dö årligen till en följd av antibiotikaresistenta infektioner.

20–50 procent av antibiotikakurerna beräknas vara onödiga eller olämpliga (globalt).

⅓ av antibiotikakurerna som ordineras inom öppenvården i Finland ordineras för att behandla virusinfektioner, på vilka antibiotika inte har någon inverkan.

7–8 dagar per år får genomsnittsfinländaren antibiotika. Mest antibiotika får barn och äldre personer.

I Finland används en fjärdedel mera antibiotika inom öppenvården än i de övriga nordiska länderna. Det är möjligt att en del av dem går till behandling av virusinfektioner, vilka antibiotika inte biter på. Professor Jaana Vuopio vid fakulteten för medicin vid Åbo universitet säger att det bland annat behövs bättre diagnostik.

– I dag finns inga snabba laboratorietest som kan berätta om en infektion beror på ett virus eller en bakterie. Läkarna skulle behöva sådana.

Jaana Vuopio skulle också vilja se större satsningar på forskning, uppföljningsprogram samt utbildning och fortbildning av personer som jobbar inom sjukvården. Hon påpekar att den nationella handlingsplanen mot antimikrobiell resistens visserligen är bra men att den än så länge bara är ett papper.

– Vi har en strategi men vi har inte ännu något konkret. Vi måste investera resurser i den här frågan, annars händer ingenting. Vem ska göra vad, vem betalar? Vårdreformen stökar också till det eftersom olika aktörer kommer att få nya uppgifter och ingen vet hur det ska bli.

I Finland har antalet nya fall av ESBL (se faktarutan) ökat under det senaste året. Bakterierna har främst spridit sig i sjukhus och på vårdinrättningar och det är också där de största insatserna i dag görs för att motverka bakteriernas spridning.

– Patienter som är svaga och som har nedsatt immunförsvar är i riskzonen. Det är de som dör först av antibiotikaresistenta bakterier, säger Jari Jalava, ledande sakkunnig på enheten för bakterieinfektioner på Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Fakta

Användningen av antibiotika i några europeiska länder

Nederländerna 10,7

Estland 11,6

Sverige 12,3

Tyskland 14,3

Norge 15,8

Danmark 16,1

Finland: 17,2

EU medeltal: 22,4

Belgien 29,2

Frankrike 29,9

Grekland 36,1

Måttenheten är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen (DDD, Defined Daily Dosis) där totalkonsumtionen anpassas till befolkningen per tusen invånare och dygn.

Han säger att Finland måste satsa på lokala åtgärder eftersom möjligheterna att påverka de globala trenderna är små.

– Vi försöker bland annat förhindra att finländare koloniseras (får i sig) med resistenta bakterier på sina utlandsresor och tar med dem hem men vi vet inte hur mycket inverkan vårt upplysningsarbete har.

Jari Jalava säger att alla utlandsresor inte innebär samma risker – mycket beror på vart man reser.

– Själv skulle jag inte avstå från en enda resa på grund av risken för antibiotikaresistenta bakterier men man ska göra allt för att inte få turistdiarré.

Och så ska man inte medicinera sig själv. I flera länder, bland annat Spanien, Grekland, Portugal och Vietnam säljs antibiotika receptfritt. Antibiotika som ordinerats av en läkare ska man däremot ta och också äta sin kur till slut, trots att symptomen försvunnit.

Lösningarna

Experter världen över verkar vara överens om vilka åtgärder som krävs för att kämpa mot antibiotikaresistensen: minska uppkomsten av infektioner genom god hygien och förbättra tillgång till rent vatten och sanitet samt till grundläggande hälsovård. Bevara effekten av dagens antibiotika genom att använda antibiotika smart och på rätt sätt. Utbilda både hälsovårdspersonal och allmänheten. Skapa uppföljningsprogram och jämförbara rapporteringssystem. Satsa på att utveckla nya generationers antibiotika.

Det finns också ett råd som gäller alla invånare i hela världen – också resenären som försöker undvika turistdiarré – tvätta händerna.

Det här kan du göra

Använd antibiotika smart

Träffa professionell medicinsk personal för att få rätt diagnos

Självmedicinera dig inte

Följ behandlingsanvisningarna

Hålls frisk

Tvätta händerna

Tillred maten korrekt

Vaccinera dig

Smitta inte ner andra

Öka kunskapen

Lär dig mer om antibiotikaresistens

Berätta för andra

Bli en ambassadör

Källa: Re:Act, Action on Antibiotic Resistance, ett globalt nätverk som jobbar mot antibiotikaresistens. Nätverket grundades 2004 av bland andra professor Otto Cars vid Uppsala universitet.

Källor: Uppsala universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt i Sverige, Nobelmuseet, Vårdguiden, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet –Fimea, The State of the World's Antibiotics 2015, Duodecim (Jukka Lumio), Institutet för hälsa och välfärd, Tackling Drug-Resistant Infections Globally: final report and recommendations (2016) och WHO.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00