Antalet polisanmälda hatbrott ökade något 2017 – ingen finlandssvensk har polisanmält språktrakasserier

Den nationalistiska organisationen Suomi ensin höll till på Järnvägstorget i Helsingfors under 2017. Protesten syns inte direkt i Polisyrkeshögskolans hatbrottsstatistik, säger forskare Jenita Rauta. Bild: Wikimedia Commons/Arto Alanenpää

Hatet gror på nätet. De flesta hatbrott sker ute på gator och torg men årligen sker allt fler hatbrott på internet.

Misshandel, ärekränkning och skadegörelse är några av de hatbrott som riktas mot olika folkgrupper. Motivet är ofta gärningsmannens fördomar eller hat. År 2015 sköt antalet hatbrott i höjden på grund av flyktingkrisen och ett hårdnat samhällsklimat. Efter det har antalet hatbrott hållit sig på samma nivå.

År 2017 gjordes 1 165 polisanmälningar för hatbrott, en ökning med 86 jämfört med året innan. Det framgår av Polisyrkeshögskolans rapport över hatbrott i Finland som publicerades på måndagen. Hatbrott mot finlandssvenskar nämns inte i rapporten.

– Språk är ett motiv till hatbrott, men varken 2016 eller 2017 har någon finlandssvensk polisanmält hatbrott, säger Jenita Rauta, forskare vid Polisyrkeshögskolan.

Det är förstås skäl att komma ihåg att det finns ett stort mörkertal, det vill säga fall som inte når polisen. Rauta uppskattar att cirka tjugo procent av alla hatbrott polisanmäls.

Hat på gator och torg

Hälften av alla polisanmälningar gjordes till följd av verbala förolämpningar, hot och trakasserier. Det är 42 procent fler än under 2016. Slagsmål ledde till färre polisanmälningar.

Allt oftare sker hatbrott på internet, men vägar, gator och torg är fortfarande den vanligaste platsen för hatbrott. Där sker 22 procent av alla misstänkta hatbrott.

Det vanligaste motivet till hatbrott är fortfarande offrets etniska bakgrund. Men andelen brott där etnicitet uppges som motiv är rekordlåg. Rauta uppskattar att det beror på att motiven har bokförts som religion i stället för etnicitet.

Behövs åtgärder

Jenita Rauta säger att det är viktigt att undersöka hatbrott för att förstå de bakomliggande orsakerna.

– Hatbrott sker inte av en slump. Hat riktas ofta mot någon synbar eller kulturell egenskap hos offren. De offer som blir utsatta för hatbrott kan tappa tilltron till samhället och till och med radikaliseras.

Därför är det viktigt att polisen uppmärksammar hatbrott och jobbar med förebyggande verksamhet säger Rauta.

Polisen har fått utbildning och tilläggsresurser för att motverka hets mot folkgrupp. Det syns också i statistiken. Mellan 2016 och 2017 tredubblades antalet domar med huvudbrottsrubriceringen hets mot folkgrupp.

Årlig utredning

Brottsrubricering berättar inte hela bilden av ett brott, därför går Polisyrkeshögskolan igenom tiotusentals polisanmälningar varje år.

Hatbrott som polisen har fått kännedom om har följts upp i Finland i tjugo år.

År 2015 ökade antalet hatbrott dramatiskt från 822 till 1 250. I fjol fick polisen 1 165 anmälningar om misstänka hatbrott.

Brotten kategoriseras enligt följande motiv: Etnisk eller nationell bakgrund 69,8 procent, religiös övertygelse eller livsåskådning 20,2 procent, sexuell inriktning 4,1 procent, könsidentitet och könsuttryck 1 procent eller funktionshinder 4,1 procent. 

Antalet domar med ett hatbrott som huvudbrottrubricering minskade från 1 556 med 99 stycken. Orsaken till att det finns fler domar än polisanmälningar är att det i en och samma polisanmälning kan finnas flera målsägande.

I år är första gången som Polisyrkeshögskolan har analyserat hatbrott som är riktade mot romer. Tio procent av alla polisanmälningar som gjorts för brott mot etnicitet gjordes av romer.

Hatbrott är ett brott som riktar sig mot en person på grund av att offret tillhör en nationell, religiös, etnisk, sexuell eller annan motsvarande folkgrupp.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning