Antalet polisanmälda hatbrott ökade något 2017 – ingen finlandssvensk har polisanmält språktrakasserier

Vanligtvis sker hatbrott på gator och torg, men andelen hatbrott som sker på nätet ökar för varje år.

Misshandel, ärekränkning och skadegörelse är några av de hatbrott som riktas mot olika folkgrupper. Motivet är ofta gärningsmannens fördomar eller hat. År 2015 sköt antalet hatbrott i höjden på grund av flyktingkrisen och ett hårdnat samhällsklimat. Efter det har antalet hatbrott hållit sig på samma nivå.

År 2017 gjordes 1 165 polisanmälningar för hatbrott, en ökning med 86 jämfört med året innan. Det framgår av Polisyrkeshögskolans rapport över hatbrott i Finland som publicerades på måndagen. Hatbrott mot finlandssvenskar nämns inte i rapporten.

– Språk är ett motiv till hatbrott, men varken 2016 eller 2017 har någon finlandssvensk polisanmält hatbrott, säger Jenita Rauta, forskare vid Polisskolan.

Det är förstås skäl att komma ihåg att det finns ett stort mörkertal, det vill säga fall som inte når polisen. Rauta uppskattar att cirka tjugo procent av alla hatbrott polisanmäls.

Hat på gator och torg

Hälften av alla polisanmälningar gjordes till följd av verbala förolämpningar, hot och trakasserier. Det är 42 procent fler än under 2016. Slagsmål ledde till färre polisanmälningar.

Allt oftare sker hatbrott på internet, men vägar, gator och torg är fortfarande den vanligaste platsen för hatbrott. Där sker 22 procent av alla misstänkta hatbrott.

Det vanligaste motivet till hatbrott är fortfarande offrets etniska bakgrund. Men andelen brott där etnicitet uppges som motiv är rekordlåg. Rauta uppskattar att det beror på att motiven har bokförts som religion i stället för etnicitet.

Åtgärder har effekt

År 2016 misshandlade en nynazistisk demonstrant en förbipasserande till döds vid Helsingfors centralstation. Till följd av händelsen bildades en nationell utredningsgrupp för hatretorik vid Helsingforspolisen.

– Att centrera kunskap till en grupp har visat sig ha positiva effekter. Det krävs erfarenhet att identifiera var gränsen mellan yttrandefrihet och straffbara hot går, säger Tarja Mankkinen, utvecklingschef vid Inrikesministeriet.

Polisens utbildning och tilläggsresurser syns också i statistiken. Mellan 2016 och 2017 tredubblades antalet domar med huvudbrottsrubriceringen hets mot folkgrupp.

– Diskriminering föder hat. Hat föder förföljelse, och förföljelse leder till folkmord, säger lagstiftningsrådet Ville Hinkkanen på Justitieministeriet och drar paralleller med förintelsen.

Jenita Rauta säger att det är viktigt att undersöka hatbrott för att förstå de bakomliggande orsakerna.

– Hatbrott sker inte av en slump. Hat riktas ofta mot någon synlig eller kulturell egenskap hos offren. De offer som blir utsatta för hatbrott kan tappa tilltron till samhället och till och med radikaliseras.

Därför är det viktigt att polisen uppmärksammar hatbrott och jobbar med förebyggande verksamhet, enligt Rauta.

Fakta

Årlig utredning

Det finns ingen särskild definition av begreppet hatbrott i Finlands lagstiftning.

Hatbrott som polisen har fått kännedom om har följts upp i Finland i tjugo år.

Polisyrkeshögskolan går igenom tiotusentals polisanmälningar varje år och kategoriserar brotten.

År 2015 ökade antalet hatbrott dramatiskt från 822 till 1 250. I fjol fick polisen 1 165 anmälningar om misstänka hatbrott.

Antalet domar med ett hatbrott som huvudbrottsrubricering minskade från 1 556 med 99 stycken. Orsaken till att det finns fler domar än polisanmälningar är att det i en och samma polisanmälning kan finnas flera målsägande.

I år är första gången som Polisyrkeshögskolan har analyserat hatbrott som är riktade mot romer. Romer var offer i tio procent av polisanmälningarna som gällde etnicitet.

Hatbrott är ett brott som riktar sig mot en person på grund av att offret tillhör en nationell, religiös, etnisk, sexuell eller annan motsvarande folkgrupp.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54