"Antagligen nödvändigt med folkomröstning om Nato"

Bild:

För att legitimera ett beslut om ett finskt Natomedlemskap kommer det antagligen att behövas en folkomröstning om saken i stället för att ogiltigförklara beslutet genom att driva igenom det som en grundlagsförändring i riksdagen. Det säger SFP:s presidentkandidat Nils Torvalds i HBL:s utfrågning av presidentkandidaterna.

Vilka är de största hoten mot Finland?

Det största hotet handlar om hur vi ska klara av att vara ett ekonomiskt ledande land. Det andra hotet mot oss är att vårt grannland har ofantliga problem historiskt sett och med jämna mellanrum utvecklar akuta kriser som antingen slår hårt mot det egna landets befolkning eller utåt mot andra länder.

Vilka hotbilder för Finland ser du i Rysslands utveckling?

Rysslands samhällsstruktur är på efterkälken i och med att det civila samhället som borde vara grundstrukturen i en demokrati saknas. Det leder automatiskt till förtryck och märks till exempel genom att Ryssland har den största fängelsebefolkningen i Europa. Ryssland har svårigheter att handskas med samhälleliga kriser på ett civiliserat sätt. Det är möjligt att nästa ryska kris kommer i form av militarism och vi kan inte veta om den slår till mot oss, Baltikum eller någon annan.

Under vilka omständigheter anser du att Finland ska ansöka om Natomedlemskap?

Omgående. Den senaste svenska undersökningen visar att Natoanhängarna i Sverige har ökat till 43 procent. Det är en signal om att Sverige är på väg in i Nato och det vore en katastrof för Finland om Sverige gick med i försvarspakten utan att vi ens hade börjat diskutera saken. I så fall har vi spelat in oss i den ryska intressesfären igen. För min del får folk ha vilken som helst åsikt om Nato: Ja, nej eller kanske. Men vi får inte låta bli att diskutera saken. Vi har haft en politisk elit som gömmer sig bakom en folkomröstning, innan den själv tänker ta ställning. Det är fel ordningsföljd.

Om Natofrågan aktualiseras, behövs det då en folkomröstning?

Frågan är felaktigt ställd. Marschordningen måste vara den här: Vi diskuterar frågan i presidentvalet och i nästa riksdagsval. Frågan är uppe i regeringsförhandlingarna men för att få ett legitimt beslut behövs det antagligen en folkomröstning i stället för att vi riskerar ogiltigförklara beslutet genom att driva igenom det som en grundlagsförändring i riksdagen. (En grundlagsändring kräver två tredjedelar av rösterna i riksdagen med riksdagsval emellan eller fem sjättedelar av riksdagsledamöterna under en och samma valperiod.)

Hur ska Finland tackla flyktingfrågan?

Vi ska vara noga med att göra skillnad på människor som är i rörelse och människor som söker asyl. Alla asylsökande fyller kanske inte villkoren, men att tumma på asylrätten kan nästan jämföras med brott mot mänskligheten. Med en viss självironi brukar jag säga att det finns en fråga som jag har haft rätt i de senaste 50 åren: 1966 var jag verksamhetsledare för Studenternas internationella hjälp och då krävde vi att 2 procent av bnp skulle gå till u-landshjälp, i dag är vi inte ens uppe i det starkt nedbantade kravet på 0,7 procent. Det är fruktansvärt dumt.

Borde Finland ansluta sig till det internationella avtalet om kärnvapenförbud?

Ifall Finlands regering och riksdag anser det kan presidenten förstås begrunda frågan, men som sådan är det inte en fråga för presidenten.

Vilken roll skulle du ta som president i Finland?

Finlands förmåga att föra diskussioner om framtidens utmaningar är dålig. Presidenten borde vara kyrkotjänstemannen som hade i uppgift att väcka de i församlingen sovande. Vi lever i en invecklad värld och måste klara av att föra många civiliserade diskussioner samtidigt. Om vi inte diskuterar de utvecklingsvägar som vi har framför oss gör vi oss skyldiga till att understödja den populism som finns i världen.

Hur ser du på finsk vapenexport?

Den finska vapenexporten är av speciellt stor betydelse i och med det bestående strukturella samarbetet som EU bygger upp. Avsikten med det samarbetet är bland annat att skapa en gemensam vapenarsenal. Redan nu finns det människor som är oroliga att det leder till att de stora multinationella jättarna tar hand om vapenhandeln. Därför är det viktigt att Finland håller sig framme. Om vi bara säljer hårt nischade produkter som speciella granatkastare är risken större att vi blir tvungna att göra affärer med länder som är på väg in i krig för att kunna sälja materielen. Men genom att få en andel i det europeiska samarbetet kan vi undvika det här.