Anställda lappar med dubbeljobb och extraskift – vårdfacket larmar om brist på sommarvikarier

Sjukskötaren Marianne Bruce-Suomela på Borgå sjukhus har på senare tid gjort extra arbetsskift för att det varit svårt att hitta vikarier. – Vi är ansvarskännande och engagerade och ställer upp för varandra och patienterna, men personalen skulle inte få vara dimensionerad så att det blir kris om några är sjuka. Bild: Kristoffer Åberg

Sommarvikarierna står inte längre i kö till vården. I Borgå har hemvården kämpat med rekryteringsproblem hela våren, på sjukhuset gör de fastanställda dubbla skift för att lappa schemat.

På måndag morgon är sjukskötaren Marianne Bruce-Suomela på Borgå sjukhus på plats klockan 7.00. Hon arbetar med kirurgiska patienter och har varit i gång hela helgen. I lördags gjorde hon ett dubbelskift, i söndags ett morgonpass efter en vända hem för att sova. Efter måndagen väntar två lediga vardagar.

– Men på torsdag gör jag dubbelt skift igen för att det inte finns tillräckligt med personal på arbetsschemat och vi måste ha sjukskötare på plats som har tillstånd att bland annat ge antibiotika intravenöst.

Bruce-Suomela vet exakt hur lång dagen blir när morgonskiftet glider över i kvällsskift.

– Fjorton timmar och trettio minuter. Direkt efter dubbeljobbet har jag sedan två nattskift. På fredag kväll kommer jag till 21.15 och stannar till 7.15. Samma procedur på lördag. Och jag lappade schemat genom att göra extraskift också förra veckan.

Läget varierar

Bruce-Suomela har arbetat som sjukskötare sedan hon utexaminerades för drygt trettio år sedan och förutom sitt ordinarie arbete är hon ordförande för vårdfacket Tehys fackavdelning på Borgå sjukhus.

Under högsommaren är det vanligt att sjukhus och andra enheter inom vården stänger delar av verksamheten ett tag för att klara av alla semesterledigheter, men bland annat i Borgå har personalbristen gjort sig påmind redan veckorna före midsommar.

– I början av juni har vi dagligen tvingats avgöra hur många patienter vi kan ta in för avdelningsvård. Föregående vecka fick vi tillfälligt stänga åtta platser på avdelningen för internmedicin, i lördags på eftermiddagen fick vi dra ner från 31 platser till 20 på kirurgiska avdelningen.

Vikariesituationen i vårdbranschen i Finland har nyligen utretts av Tehy. Facket, som har samlat statistik om vikarier, öppethållning och stängningar sedan 1991, säger att läget har skruvats till. För två år sedan sade ungefär hälften av de tillfrågade fackordförandena och förtroendemännen att vården har svårt att rekrytera vikarier. I år säger åtta av tio att vikariesituationen är svår.

Jobbig sommar i hemvården

Problemet med att få sommarvikarier till vården är en fråga som i ett större perspektiv hänger ihop med frågan om vårdbranschens attraktionskraft. År 2030 kommer nästan hälften av de sjukskötare som arbetar nu att ha gått i pension. Samtidigt rekryterar sjukhus i Sverige och Norge språkkunnig personal i Finland. Dessutom byter utbildad vårdpersonal helt bransch.

Krister Lindman, t.f. servicechef för hemvården i Borgå, säger att facket är helt rätt ute när det vädrar oron över vikarieläget och personalfrågan i ett större perspektiv och att sommarvikariebristen i hemvården är svår.

– Vi har det jobbigt denna sommar. Det här är ett stort problem. För att säkra vården köper vi nu in privattjänster och så har vi ansökningarna för sommarvikariat öppna till den sista juli.

Lindman säger att personalbristen har varit svår hela våren. Han kallar läget ledsamt och oroväckande.

– Det är likadant i alla grannkommuner. Jag vill påstå att det här är ett problem i hela landet och att det inte kan lösas på kommunnivå, utan att man behöver beslut högre upp.

I det nya regeringsprogrammet finns en skrivning om att förkorta kötiderna till primärvården till en vecka efter att man fått sitt vårdbehov utrett. För det har man räknat ut att behovet är minst 1 000 nyanställda läkare i primärvården, men också annan personal kommer att behövas – både på vårdcentraler och i andra enheter.

– Ett av problemen i hemvården är nog att vårdarna arbetar ensamma hemma hos klienter med stort vårdbehov. Det är ett tungt ansvar, i synnerhet om du är ny i branschen.

Lindman frågar också vart alla utexaminerade sjukskötare och närvårdare tar vägen om de inte arbetar i vården.

Hur få personal att stanna?

Den senaste statistiken – från 2014 – från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att nästan 40 000 arbetsföra personer med en av de utbildningar som Tehy företräder har valt att byta bransch. På grund av hur statistiken gjorts upp vet man att en del av de vårdutbildade arbetar med undervisning eller administrativa uppgifter i vården, men inte var resten finns.

– Att de utbildade lämnar branschen beror dels på lönen, dels på arbetsförhållandena. Varje gång jag blir tillfrågad om hur man löser problemet med brist på arbetskraft frågar jag hur det skulle vara om man försökte med att höja lönen och erbjuda vårdpersonalen fasta anställningar, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Rytkönen är inte välsedd överallt. När hon går i gång på frågan om löner och kontrakt hör hon chefer säga att hon själv sablar ner branschens rykte.

– Jag frågar bara hur det kan vara så att det alltid finns pengar till höga löner när man behöver rekrytera läkare men att allt är slut när det blir fråga om att betala sjukskötarna mer?

I Tehys senaste enkät svarade en del förtroendemän att språkkunniga åker utomlands: "Vi tar allt vi får, men Sverige och Norge lockar tvåspråkiga vårdare med en grundlön på 4 800 euro."

– Tänk vilket enormt kunskapstapp och vilket slöseri med resurser det här är. Det kostar kring 35 000 euro att utbilda en sjukskötare i tre och ett halvt år i Finland. Sedan klarar vi inte av att behålla arbetskraften för att vi inte ser till lönen och arbetsförhållandena, säger Rytkönen.

Tehys uppfattning stärks av Sjukskötarförbundet som i slutet av fjolåret frågade sina medlemmar om hur de mår på arbetsplatsen. Av de 1 795 som svarade hade fler än tidigare övervägt att byta bransch. Det största missnöjet beror på lönenivån, dålig introduktion i arbetet, svag transparens i arbetet och den utmattning som kommer av brist på yrkeskunniga kolleger och svårigheter att rekrytera kompetenta vikarier.

FAKTA

Kunskap rinner i väg

Tehy är en av social- och hälsovårdsbranschens fackorganisationer och driver fackliga frågor för 160 000 sjukskötare, akutvårdare, närvårdare, munhygienister, bioanalytiker, fysioterapeuter och flera andra yrkesgrupper i hela landet.

Enligt de senaste uppgifterna från Institutet för hälsa och välfärd arbetade 9,4 procent – 80 622 personer – av de utbildade sjukskötarna, hälsovårdarna och barnmorskorna i en annan bransch än den egna.

Av de arbetsföra personer som fått en utbildning i social- och hälsovårdsbranschen arbetade 72 184 personer i annan bransch än den egna år 2014.

En sjukskötare i den offentliga vården har en grundlön på 2400 euro, en närvårdare får kring 2100 euro och en barnmorska 2500 euro per månad.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46