Anrik arbetarteater tar strid mot finansieringsreform – "Pengarna rinner till Helsingfors"

Musikalen Tytöt 1918 är den typen av satsning som man inte får se på andra finländska teaterscener, säger Maarit Pyökäri, chef på Tampereen Työväen Teatteri. Pjäsen handlar om unga Tammerforskvinnor som bildar ett rött garde och kastas in i inbördeskrigets malström. Bild: Lehtikuva/Kalle Parkkinen

Tampereen Työväen Teatteris (TTT) öde är ett av de största tvistefröna i statsandelsreformen: över 40 teaterjobb i Tammerfors är hotade då kulturpengarna fördelas på nya sätt. Teaterchef Maarit Pyökäri framhåller särarten hos TTT med rötter i arbetarrörelsen. Men expertgruppen bakom reformförslaget gjorde en annan bedömning när teaterns status avgjordes.

På snart 117 år gamla Tampereen Työväen Teatteri i Tammerfors har man haft svårt att smälta förslaget som statsandelsarbetsgruppen nyligen överlämnade till kulturminister Sampo Terho (Blå). Reformen, vars syfte bland annat är att förenhetliga den statliga kulturfinansieringen, innebär att TTT kan snuvas på två miljoner euro i statligt stöd – tjugo procent av den årliga finansieringen.

– Det är en förskräcklig situation. Ett bortfall på två miljoner betyder att 40 jobb kan försvinna. Just nu har teatern fyra scener, men om förslaget blir verklighet kan vi bli tvungna att lägga ned en eller två av dem. I synnerhet den stora scenen med 816 platser är i fara, för det behövs en hel del personal för att kunna driva den, säger teaterchef Maarit Pyökäri.

Hittills har TTT tillsammans med Svenska Teatern betraktats som specialfall i lagen. De har erhållit ett statsbidrag på 60 procent av det beräknade enhetspriset på ett årsverke, medan andra institutioner fått nöja sig med 37 procent.

Nu ser teatrarna ut att gå i motsatta riktningar: Svenska Teatern ska enligt förslaget upphöjas till nationalscen och få samma status som Nationalteatern och Nationaloperan. TTT förlorar däremot sin särställning. Tammerforsteatern betraktas inte som nationalscen och den nya lagen vidkänns inte heller specialfall.

Helsingfors i förarsätet?

Förra veckan skickade kulturministern förslaget på remissrunda.

– Vi tänker protestera för TTT:s del och försöka påverka beslutsfattarna. Meningen med reformen kan ju inte vara att på det här sättet skapa lokal arbetslöshet inom branschen, säger Maarit Pyökäri.

Teaterchef Maarit Pyökäri anser att Tammerfors förfördelas i reformen. Bild: Pressbild/Tampereen Työväen Teatteri

– Dessutom betonades det under beredningen hur viktigt det är med levande teaterregioner. Nu ser det ut som om de där två miljonerna snarast flyttas till Helsingfors, för där finns många självständiga arbetsgrupper som är i behov av finansiering, fortsätter Pyökäri, som beskrivit förslaget som en "regionalpolitisk katastrof som sätter Tammerfors ställning som teaterhuvudstad i fara".

Pyökäri är ändå inte ute efter att skapa konflikter mellan regioner eller teatergrupper. Grundproblemet är enligt henne att den genomgripande reformen genomförs utan tilläggsfinansiering. Pengarna som ska fördelas enligt nya kriterier måste därför fås på annat sätt.

– Arbetsgruppen fick en ekvation som inte gick att lösa. Den springande punkten är att vi har en regering med en gammalmodig syn på kultursektorn. Man betraktar branschen enbart som en beklaglig utgifts- och stödpost utan att inse att den är en viktig del av ett fungerande näringsliv. Intressanta konserter, pjäser och utställningar ger ortens krogar, affärer och hotell fler kunder, säger Pyökäri.

Ingen nationalscen

Expertgruppens ledare, musikern Jaakko Kuusisto, håller med: pengarna sitter hårt åt. Expertgruppen har ändå föreslagit ett tilläggsstöd på 11 miljoner euro för övergångsperioden och för den behovsprövade finansieringen som delas ut via Centret för konstfrämjande.

I fråga om TTT:s status gick åsikterna isär inom gruppen, men majoriteten ansåg att TTT inte uppfyllde kriterierna för en nationalscen.

– TTT är en stor och kvalitativt högtstående teater, men enligt bedömningen har verksamheten inte sådana särdrag att nationalscensbegreppet kan appliceras på den. I så fall kunde också flera andra teatrar med liknande argument begära upphöjning till nationalscener, och då måste man fråga sig om begreppet är ändamålsenligt. Därför föreslår gruppen att TTT omfattas av det normala statsandelssystemet, säger Kuusisto.

– Utgångspunkten har absolut inte varit att göra nedskärningar, utan att skapa ett mer jämlikt och välfungerande system.

Men nu verkar det som om 40 jobb kan försvinna bara på TTT?

– Jag förnekar inte att det handlar om en dramatisk förändring. Men i praktiken är siffrorna är inte så där statiska. Lagen ska träda i kraft 2020 och då kommer TTT att ha en 4–5 år lång övergångsperiod där teatern själv har möjlighet att påverka sin finansiering. Ingen vet hur många aktörer som kommer att ansöka om stöd inom det nya systemet, och därför är följderna för enskilda teatrar också omöjliga att förutspå i detalj.

Men enligt Maarit Pyökäri är skadan i så fall redan skedd.

– En övergångsperiod hjälper inte alls, slutresultatet är ändå detsamma.

Jaakko Kuusisto försäkrar att drivkraften inte varit att flytta pengar från Tammerfors till Helsingfors.

– Vilken grupp som helst på vilken ort som helst kan ansöka om finansiering i ett system som kommer att medföra många strukturella fördelar för kulturfältet. Det är inte TTT som är biffen i reformen, säger han.

Expertgruppens ledare Jaakko Kuusisto försäkrar att poängen med reformen inte är att flytta pengar från Tammerfors till Helsingfors. "Det är inte TTT som är biffen i reformen." Bild: HBL-arkiv/Cata Portin

Arbetarimage

I Tammerfors har många ändå sett tvisten som en regionalpolitisk fråga. TTT, grundad 1901, är Finlands tredje största teater och lockar årligen omkring 145 000 besökare, enligt tidningen Tamperelainen. Lokalt är teatern också en betydande arbetsgivare som sysselsätter närmare 400 personer.

Teaterchef Maarit Pyökäri betonar teaterns sekellånga historia och dess förankring i arbetarrörelsen som argument för att TTT, borde betraktas som nationalscen.

– Det är förnuftsvidrigt att köra ned en effektivt fungerande teater genom en reform som strävar efter att förbättra situationen för branschen. 117 år av historia skapas inte på nytt i en handvändning, säger hon.

Vad innebär begreppet arbetarteater egentligen i dag?

– Det har aldrig funnits någon entydig definition. I början av 1900-talet fanns det en borgerlig teater och en arbetarföreningsteater i så gott som varje stad, men efter andra världskriget förenades de på många håll till en stadsteater. Men så blev det inte i Tammerfors, eftersom händelserna 1918 drabbade Tammerfors särskilt hårt. TTT ägs alltjämt av arbetarföreningen i Tammerfors.

Hur syns det i repertoaren?

– TTT har alltid producerat sådant innehåll som lockar en bred publik – komedier, barnpjäser, stora spektakel och så vidare. I praktiken har vi samma slags publik som andra teatrar. Men det finns också pjäser som man inte skulle kunna föreställa sig på någon annan scen. Jag tänker till exempel på en av årets större satsningar, musikalen Tytöt 1918, som handlar om tammerforsiska fabriksflickor som bildade ett rött garde.

– Men frågan hänger förstås ihop med att det är svårt att definiera vem som hör till arbetarklassen i dag. Ett exempel: när arbetarnas kvinnokör i Tammerfors grundades 1918 bestod den av fabriksarbetare. I dag är läkare den största yrkesgruppen inom kören. På ett eller annat sätt är väl de flesta människor arbetare i dag. Men om man avser lågavlönade branscher handlar det inte längre om fabriksarbetare, utan om kulturarbetare, bibliotekarier och vårdpersonal.

Bakgrund

Statsandelsreformen

Enligt det nya förslaget indelas teatrar och orkestrar i framtiden i tre kategorier och finansiering beviljas för ett, tre eller sex år i taget.

Det innebär å ena sidan att institutioner i den främsta kategorin – nationellt eller internationellt betydelsefulla konstinstitutioner som Helsingfors stadsteater och Helsingfors stadsorkester – kan planera med längre framförhållning än hittills när man vet sex år på förhand vad man har att spela med.

Å andra sidan innebär reformen ett stopp för den mer eller mindre kontinuerliga finansiering som år efter år strömmat in till ett stort antal orkestrar och teatrar runtom i Finland.

Den nuvarande teater- och orkesterlagen har blivit ökänd för sin urskiljande hållning i förhållande till olika konstgenrer. Den nya lagen ska däremot vara genreneutral.

Reformen gäller endast de institutioner som omfattas av nuvarande teater- och orkesterlagen samt museilagen. Stiftelsebaserade institutioner som Nationalteatern och Nationaloperan omfattas inte av reformen.

HBL-arkiv/Wilhelm Kvist

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning