Ännu ringlar sig köerna långa i väntan på bröd

Bröd och annan mat med kort bäst-före-datum skickas från butiker runtom i Helsingfors. Bild: Carl-Oscar Alsén

Sedan början av 1990-talet har brödköerna blivit en institution. I takt med ökade klyftor och nya gruppers utsatthet verkar behovet vara konstant. Och enligt dem vi pratat med är köerna här för att stanna.

Måndag morgon, strax efter klockan 8. Mörkret har ännu inte helt gett vika och brödkön sträcker sig över två nivåer, från bakom metrostationen utmed viadukten och längs trappen ner mot marknivå. Platsen är Kvarnbäcken i Helsingfors. Vid motionscentret Sportkvarnens varumottagning står hundratals plastlådor fyllda med mat som sorterats ut från butikerna. Närmast gatan står långborden med bröd och annat som fylls i kassar till de behövande.

Det är en handfull, både frivilliga och avlönade, från Myllypuron elintarvikeapu som står här på vardagsmorgnarna, från tidig morgon till sen förmiddag.

– Varje dag så skäms jag för vårt samhälle. Vi borde egentligen inte behövas men det gör vi. Här köar barnfamiljer, svårt sjuka och invandrare, säger verksamhetschefen Sinikka Backman.

Sinikka Backman tycker att det är en skam för landet att brödkön behövs. Bild: Carl-Oscar Alsén

Tusentals besökare

Mathjälpen i Kvarnbäcken har upp till 900 besökare per dag, vilket blir upp till 4 500 i veckan. Bakom verksamheten ligger också Helsingfors kyrkliga samfällighet och Helsingfors stad.

Sinikka Backman tycker att behovet ser ut att öka, inte minst vad gäller invandrargrupper. Enligt henne är omkring en tredjedel av de behövande invandrare, och en tredjedel barnfamiljer.

– Vi ser också allt yngre personer i brödkön, säger hon.

Det senaste året har det pratats mycket om att få bort köerna för att i stället ersätta dem med Vandas modell "gemensamt bord". Det innebär att de behövande får komma dit för att äta en färdiglagad måltid, snarare än att hämta en matkasse.

– Det har så klart också sin funktion, men jag tror att kassen kommer finnas kvar eftersom inte alla vill sitta ner och äta med andra. Och man måste respektera deras integritet, säger Sinikka Backman.

Professorn i socialpolitik, Heikki Hiilamo, är inne på samma spår. Han påpekar att de började som en protest mot socialpolitiken i början av 1990-talet. Men trots förbättringar i systemen finns de ändå kvar.

– Jag tror brödköerna är här för att stanna. Men utvecklingen med att äta tillsammans kommer också förstås. För problemet med brödköerna är att det finns dem som inte har möjlighet att tillaga varorna och man vet heller inte riktigt vad de gör med den. Det finns också en risk att de säljer den vidare för att använda pengarna till annat, säger han.

Heikki Hiilamo tror att brödköerna är här för att stanna. Bild: Wilma Hurskainen/Helsingfors universitet

Avgörande för många

En av dem som står i kön denna morgon är Rosa-Maria. Hon vet hur hon skulle klara sig utan kassen. Hon bor ganska nära och lägger ungefär 20 minuter varje morgon på att köa för mat.

– Alla mina pengar går till räkningar. Jag är förtidspensionär och har en son hemma som studerar. Han bidrar lite men har ju inte så mycket pengar själv.

Vad tycker du om att brödkön behövs?

– Ja, vad tycker du? Borde vi gå ut och demonstrera? skämtar hon uppgivet.

Samtidigt som kassen är väldigt viktig för henne, så ser hon förbättringspotential.

– Det borde vara mer riktig mat också, nu är det mestadels bröd.

Matkassen gör att ekonomin går ihop för Rosa-Maria. Bild: Carl-Oscar Alsén

En annan av besökarna, som vill vara helt anonym, blev arbetslös för två år sedan. Han har tio år kvar till pension och har därför svårt att hitta ett jobb, eftersom han har så lite kvar av sin arbetsföra ålder. För honom är kassen viktig men inte livsavgörande.

– Det skulle gå men det blir tajt. Och ibland skippar jag kön om jag ser att den är för lång. I dag har jag fått vänta tio minuter och det är helt okej, säger han.

Heikki Hiilamo tror att ett ytterligare skäl till att brödköerna fortfarande har en framtid är att behovet är ömsesidigt. Hjälpverksamheten är ett sätt för de religiösa organisationerna att synas, menar han.

– I slutänden är det gynnande både för de som ger och dem som får hjälpen.

Runt 11 000 matkassar delas varje vecka

40 billiga eller gratis måltider serveras varje vecka av församlingarna

Cirka 1 800 personer äter måltiderna under samma period.

120 matbutiker har donerat sitt svinn denna höst

Källa: Helsingfors stad

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning