Ännu för 10 år sedan försökte 30 000 personer årligen ta sig till Europa via Kanarieöarna – nu är flyktingkrisen där ett minne blott

Lorenzo Barez . Bild: Lehtikuva/Angel Medina G.

Många hoppas på att Kanarieöarnas modell kunde lösa flyktingkrisen på Medelhavet, men det är inte så enkelt.

Som kortast är avståndet mellan Kanarieöarna och Afrika endast 100 kilometer. Sedan 1990-talet har en ökande mängd människor anlänt till öarna utan resehandlingar.

Olika konflikter i de afrikanska länderna, de minskade fiskemöjligheterna i kustområdet och Spaniens ökande dragningskraft har påverkat antalet personer som vill ta sig till Europa. Enligt en

rapport som det internationella fredsinstitutet IPI gett ut kunde man i Spanien i mitten av 2000-talet på två veckor tjäna en summa som motsvarade en hel årslön i Mali eller Guinea.

År 2006 nådde man toppen då cirka 32 000 personer anlände till Kanarieöarna i mer än 500 båtar. I offentligheten kallades det för en flyktingkris och medierna spred bilder på turister som gav sina vattenflaskor åt de utmattade migranterna.

Den internationella flyktingorganisationen IOM uppskattade samma år att minst 6 000 människor drunknade under resorna.

Spanien övervakar

Spanien agerade genom att skärpa åt övervakningen i havsområdena och fick även hjälp av det europeiska gränsbevakningsväsendet Frontex. En koordineringscentral grundades i Las Palmas för att samla in underrättelseinformation om människosmugglare i Västafrika.

Dessutom ingick Spanien avtal med Mauretanien och Senegal om att avvisa deras medborgare. Länderna tillät även Spanien att övervaka sina kustområden.

– Allting förändrades när Mauretanien och Senegal kom med i överenskommelserna så att vi kunde ordna gemensamma patruller och kontrollera maffior och migranter, säger Lorenzo Barez som leder koordineringscentralen.

Antalet migranter som anlände till Kanarieöarna sjönk drastiskt redan under följande år. År 2010 var det endast 200 personer som anlände till Kanarieöarna utan resehandlingar och siffran har stannat vid under tusen personer per år sedan dess.

Även antalet personer som försöker ta sig till Kanarieöarna olagliga vägar har minskat. År 2006 stoppade myndigheterna mer än 4 000 personer och år 2010 stoppades färre än 400.

Samtidigt började den internationella finanskrisen och bostadsbubblan i Spanien sprack. Det påverkade dramatiskt migranternas möjligheter att hitta jobb. År 2006 låg arbetslösheten i Spanien på 9 procent, år 2013 var den 27 procent.

Problemet flyttar

Samarbetet mellan länderna i Västafrika och Spanien fortsätter. Gränsbevakningsväsendena i Senegal, Mauretanien och Guinea-Bissau får stöd av spanska myndigheter. Majoriteten av dem som vill ta sig till Europa försöker nu resa över Medelhavet.

Enligt IPI kan Kanarieöarnas modell inte direkt överföras till Medelhavet. Där är antalet människor flerfaldig och krisen betydligt mer komplicerad. Att Libyen, som har en central roll i krisen, är en kollapsad stat gör inte samarbetet alls lättare.

Barez understryker att majoriteten av dem som anlände till Kanarieöarna var migranter som var ute efter ett bättre liv i Europa. De som tar sig över Medelhavet är ofta personer som är berättigade till flyktingstatus.

– Slutresultatet på Kanarieöarna är positivt. Vi måste trots det komma ihåg att vi inte har satt punkt på flyttrörelsen, vi har bara fått kontroll över den. Och när en rutt stängs öppnas det alltid en ny rutt, säger han. 

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning