Asylpolitik och andhämtning

Tjugo personer. En. Så många sökte asyl i Sverige respektive Finland i måndags. Eller så få.

Kontrasten till i höstas är stor då till och med 10 000 asylsökande per vecka kom till Sverige och också Finland fick se rekordhöga 30 000 på årsbasis.

Samtidigt pågår i regeringskanslierna i både Sverige och Finland nu ett febrilt arbete för att de beslut som regeringarna – på var sitt håll – fattat om att strama åt asylpolitiken ska klubbas igenom. I Sverige ska det som, med statsminister Stefan Löfvens ord, ska vara en flyktingpolitik "på EU:s miniminivå börja gälla från juni.

Tydliga likheter finns med det finska asylpolitiska åtgärdsprogrammet: familjeåterförening ska bli svårare och tillfälliga uppehållstillstånd vara grundregel. Målet i båda länder är att färre ska ta sig över gränsen.

Det finns många i Sverige som applåderar den skärpta politiken. Enligt en opinionsundersökning som SVT har beställt tycker sjuttio procent av de tillfrågade att den är bra.

Både den socialdemokratiske statsministern och det största borgerliga oppositionspartiet Moderaternas ledare talar om en nödvändig paus i mottagandet, en andhämtningspaus, och att det behövs ordning och reda. Höstens situation, som beskrivits som ohållbar, är i färskt minne.

Men det höjs också röster för att regeringen ska backa, helt eller "på de mest destruktiva" av förslagen som Aftonbladets ledarskribent Karin Pettersson skriver. "Behovet av de extrema åtgärder som regeringen tog fram i panik finns inte längre".

Av de remissinstanser som har kommenterat det svenska lagförslaget är många kritiska. "I valet mellan humanitära aspekter och en möjlig minskning av antalet asylsökande i Sverige, så framstår den föreslagna lagändringen som oproportionerlig", skriver Migrationsverket. Röda korset talar om "allvarliga humanitära konsekvenser", Arbetsförmedlingen om försämrad integration och Barnombudsmannen betonar att i synnerhet barnen drabbas. En del av argumenten känns igen också i Finland.

Expressens ledarskribent Anna Dahlberg varnar däremot, i motsats till Pettersson, för att "krismedvetandet i flyktingfrågan ser ut att försvinna lika snabbt som det uppstod" och menar att regeringen verkligen måste använda det andrum som nu har uppstått till att ta sig an den utmaning integrationen innebär.

I dag kommer FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till Sverige. Överläggningarna med Löfven ska bland annat handla om humanitära frågor, Syrien och migration. Det ska bli intressant att höra om han kommenterar den svenska helomvändningen från generös till stram asylpolitik, eller EU:s avtal med Turkiet.

Samma dag deltar Sveriges migrationsminister Morgan Johansson i den konferens om vidarebosättning av syriska flyktingar som FN:s flyktingorgan UNHCR ordnar i Gèneve. "Det behövs fler lagliga vägar för flyktingar bort från krigets fasor i Syrien", säger Johansson enligt ett pressmeddelande.

Det håller de flesta med, men frågan är hur de ska genomföras. Redan nu har UNHCR varnat för att fler än i fjol vid motsvarande tid tar sig över det öppna havet från Libyen, med stor sannolikhet på grund av det färska avtalet. Samtidigt är 50 000 flyktingar fast i Grekland, många i ett system som flera humanitära organisationer inte längre vill vara delaktiga i.

Uppfattningen om vad som är en andhämtningspaus varierar nog beroende på vem man frågar.

Skribenten är HBL:s och KSF Medias Nordenkorrespondent, stationerad i Stockholm

Korrigering: I en tidigare version av artikeln hade de tre sista styckena fallit bort.

Anna Svartström Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning