Andrej Tarkovskij – film som minne

Till slut når vi genom historiens och det personliga livets lidanden till den storartade finalen, kanske den vackraste i hela filmhistorien.

Isoleringen är minnets och drömmarnas tid. När de yttre impulserna blir färre och bundenheten vid hemmet ökar stimuleras man att söka sig bakåt, till hågkomster av människor, händelser och platser. De...