Ända sedan starten har Hitas-systemet varit diskriminerande

Bild: Wilfred Hildonen

Från första början väckte Hitas-systemet starka känslor, både för och emot, såsom all reglering brukat göra.

När Helsingfors i slutet av 1970-talet hade börjat bli för dyrt att bo i och stadens invånarantal börjat sjunka, främst till förmån för Esbo och Vanda, stod beslutsfattarna i huvudstaden än en gång inför en svår fråga.

Stadens omfattande markegendom erbjöd dock en möjlighet till bostadspolitiskt styrande. Man skapade ett system som gick ut på att kontrollera prisutvecklingen för ägarbostäder med fri prissättning på stadens arrendetomter. År 1978 godkände Helsingfors stadsfullmäktige ett system som reglerade priset och kvaliteten på bostadsbyggandet. Systemet kallades Hitas. Enligt detta system skulle kvalitetsmålen och försäljningspriset på varje bostadsbygge godkännas av en arbetsgrupp som staden tillsatt redan innan byggnadsarbetena sattes i gång.

Regleringen gällde samtliga arrendetomter och de aktuella bostäderna sålde bra eftersom priset på köparens första bostad var betydligt lägre än inom den oreglerade bostadsproduktionen. Prissättningen på de nya Hitas-bostäderna baserade sig vid sidan av förmånlig tomthyra på verkliga byggnadskostnader. Samtidigt var försäljningen av dessa bostäder bunden till ändringarna i indexet för byggnadskostnaderna för att man skulle undvika spekulering.

Från första början väckte Hitas-systemet starka känslor, både för och emot, såsom all reglering brukat göra. Också politiskt har systemet varit känsligt eftersom man rört vid marknadskrafternas fria rörlighet. Å ena sidan har man ansett att systemet befrämjar konkurrensen, å andra sidan har invånarnas missnöje tidvis skapat tryck varför staden i olika omgångar ändrat på regleringen av återförsäljningspriserna. Grundproblemet har varit att priserna på den fria marknaden inte följer ändringen i indexet utan ändras enligt efterfrågan och utbud. Hitas-ägarna har som en följd av detta ansett att systemet på ett oskäligt sätt försvårar anskaffningen av ny bostad. Trots detta har det inte utan goda förbindelser varit möjligt att komma åt bostäder i stadskärnan eller på områden med havsutsikt.

Som en följd av prisregleringen har det om och om igen förekommit fusk i samband med affärerna. Ett vanligt sätt att kringgå regleringen har varit att i samband med försäljningen av bostaden också sälja olika typer av lösöre till oskäligt pris. Stadens förköpsrätt har ändå varit ett sätt att tygla vilseledande verksamhet. Trots detta förekommer det hela tiden affärer till oskäligt pris.

Hitas är i Finland ett unikt system som skapades då man ansåg att de sedvanliga modellerna för bostadsbygge inte tillfredsställde behoven i den växande huvudstaden. Hittills har man byggt cirka 23 000 Hitas-bostäder i Helsingfors. Det faktum att man måste köa för att komma åt intressanta objekt eller att somliga kan få dem via lottdragning visar att man inte har lyckats med en i och för sig välmenande strävan efter avvägning. Systemet har från första början varit diskriminerande.

Pekka Pinomaa vicehäradshövding, Helsingfors

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33