Analys: Varför är finlandssvenska gymnasister bättre på historia i studentexamen?

Bild: Leif Weckström

De finlandssvenska gymnasisterna är bättre än de finska gymnasisterna i realämnet historia i studentexamen. Men allt färre väljer historia överlag.

På tisdagen berättade HBL om hur de finlandssvenska abiturienterna får klart högre studentbetyg i engelska och det andra inhemska språket jämfört med de finskspråkiga.

I de flesta andra ämnen följs språkgrupperna ändå åt. Skillnaderna i betyg är marginella.

I realämnet historia är de finlandssvenska abiturienterna ändå klart bättre.

I våras fick de finlandssvenska abiturienterna i genomsnitt betyget 4,5 i historia. Det är ett betyg som ligger mitt emellan C och M. De finska gymnasisterna som skrev hade medelbetyget 4,0, ett C.

Skillnaden är liknande också 2017 och 2016. Skillnaden till de finlandssvenska abiturienternas fördel varierar mellan 0,3 och 0,5 punkter på årsnivå.

De finlandssvenska studenternas goda medelbetyg i historia kan bero på urvalet.

Bara en del av abiturienterna, kring tjugo procent, skriver historia i studentexamen. Det är möjligt att eleverna som väljer att skriva historia i de svenskspråkiga gymnasierna överlag presterar bättre än motsvarande grupp i de finskspråkiga skolorna.

Statistiken visar också att en något mindre andel, drygt 15 procent, av de finlandssvenska abiturienterna väljer historia jämfört med de finskspråkiga. Då är chansen stor att studerande som presterar sämre gallras bort och då stiger medeltalet för de svenskspråkiga.

De svenskspråkiga studenterna går på sätt och vis i bräschen för en generell utveckling – allt färre anmäler sig till studentprovet i historia för varje år. Sedan 2010 har antalet anmälda till provet fallit med kring tjugo procent.

Nancy Bäck är lärare i historia vid Karleby svenska gymnasium och tidigare ordförande för Finlands svenska historielärare. Hon säger att utvecklingen hänger ihop med en trend där de studerande har svårare att se den omedelbara nyttan med historia med tanke på fortsatta studier.

– Mycket bestäms av vad utbildningarna efter gymnasiet prioriterar i sina intagningar, säger Bäck.

Utvecklingen går mot att studentexamen allt mer ska avgöra vid intagningen till exempelvis högskolor. Och här är historieundervisningen i gymnasierna inte särskilt starkt positionerad. Få utbildningar ger uttryckligen tilläggspoäng för historia.

Samtidigt förstärktes samhällsläran i gymnasierna på bekostnad av historia i den senaste läroplansförändringen. En obligatorisk kurs i samhällslära lades till medan en togs bort i historia.

Samhällsläran är ett populärare alternativ än historia i studentexamen. Inte bara för att det uppfattas som nyttigare för senare studier, utan också för att det kräver mindre ansträngning: Samhällslära har en fördjupande kurs medan historia har tre fördjupande kurser.

– Det krävs ett verkligt intresse för att välja historia i studentexamen, säger Nancy Bäck.

De svenskspråkiga gymnasisternas goda resultat i jämförelse med de finskspråkiga skulle då få sin förklaring: Färre, men mer motiverade abiturienter skriver historia och får högre betyg än riksgenomsnittet.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning