Analys: Valet får globala konsekvenser

Bild: CRISTOBAL HERRERA

Amerikanerna ville ha förändring, och förändring får de, med konsekvenser också utanför USA. Donald Trump är ändå så oberäknelig att det svårt att förutse i vilken mån han kommer att realisera sina löften.

Att Donald Trumps seger betecknas som en chock är ett uttryck för att den politiska expertisen, opinionsinstituten och massmedierna misslyckades med att fånga upp djupet av de underströmmar av missnöje som lyfte honom förbi den republikanska partieliten och hela vägen till Vita huset.

Därför är det med en extra portion ödmjukhet som HBL, med hjälp främst av statsvetarprofessorn emeritus Lauri Karvonen, försöker förutse hur valutgången kommer att förändra USA och världen. Karvonen bedömde att Trump aldrig skulle utmanövrera vare sig sina republikanska konkurrenter i primärvalet eller Hillary Clinton i själva valet.

– Jag känner mig ganska inkompetent, och jag har ännu inte träffat en enda sakkunnig som hade förutsett den här utgången, säger Karvonen.

Då segraren är en oberäknelig person som kommit utifrån politiken blir det om möjligt ännu svårare att förutse vart USA och världen är på väg. I normala fall agerar USA:s president inte lika radikalt som han lovat i kampanjens hetta, men med Trump vet man inte. Att hans parti har majoritet i kongressens båda kammare förbättrar hans förutsättningar.

– Det finns ett tryck på honom att göra mycket. Vi kan inte veta exakt vad han tänker göra, men vi kan räkna med en del spektakulära utspel och konkreta förändringar med konsekvenser också utanför USA, säger Karvonen.

Vi skissar på några av de stora frågorna som bara Donald Trump, om ens han, vet svaret på.

Presidentvalet har delat USA itu, polariseringen är uppenbar. Hur ska Trump ena folket?

Att ena folket är en näst intill omöjlig uppgift, och som om det inte var nog återstår för nationens politiska etablissemang att ena både det segrande och det förlorande partiet – det gäller att minnas att många republikaner öppet gick emot Trump medan Clinton hade svårt att hitta stöd hos kretsar som röstade på Barack Obama och som normalt röstar demokratiskt.

– Den politiska splittringen är väldig, med lägerbildning i båda partierna. Republikanernas partietablissemang har snuvats på konfekten medan Bernie Sanders fick ett oväntat starkt stöd när han utmanade Clinton i primärvalet. Det finns många sår som ska läkas. Hur presidenten ska kunna läka dem är en vidöppen fråga, säger Karvonen.

I vilken mån kan och tänker Trump realisera sin populistiska politik, och vilka är riskerna med tanke på nationens tillstånd?

Majoriteten i kongressens båda kammare ger honom ett jätteläge att göra radikala politiska ingrepp, och trycket finns som sagt. Läget kan dessutom förändras – Obama hade samma chans bara under de två första av sina åtta år.

– Gör Trump radikala ingrepp kan det väcka ännu mer ont blod och splittra nationen ytterligare. Det blir extremt svårt, säger Karvonen.

Vad kommer Trump att förändra inrikespolitiskt, beträffande... ...Obamacare?

Han har explicit lovat att montera ner vårdreformen. Lauri Karvonen säger att reformen åtminstone är ifrågasatt, och att det är möjligt att det rinner in lagförslag i början av valperioden för att stoppa reformen.

Å andra sidan är Obamacare ett missvisande namn på reformen, som i president Obamas tappning var betydligt mer ambitiös än den stympade version som passerade lagstiftningsapparaten. Många demokrater som backade upp Obamacare som den var avsedd är missnöjda med kompromissen. Slopas också återstoden är förlusten mindre än den kunde ha varit.

...ekonomin och jobben?

Börskurserna och dollarn rasade när valutgången klarnade, och enligt Aktia kommer osäkerheten på marknaden på sikt att vara högre än de senaste månaderna. Å andra sidan lär valet knappt alls påverka den globala tillväxten.

Intressantare är då om Trump kan göra den skillnad han lovat. Han har krävt tillbaka de industrijobb USA förlorat till Kina med globaliseringen. Många, inte minst inom internationella företag, befarar att Trump drar till med en ekonomisk protektionism som kan få allvarliga följder för världsekonomin.

Lauri Karvonen säger att Trump får väldigt svårt att vinna kampen mot globaliseringen.

– USA är bundet av internationella avtal som är svåra att riva upp. Gör man det bestraffas det med sanktioner som drabbar amerikanska företag.

Trump struntar måhända i internationella avtal, men Karvonen påpekar att den här manövern också är inrikespolitiskt svår.

– Många republikaner i kongressen sitter där som näringslivets representanter. Det tar hus i helsike om storföretagen ser att deras representanter röstar mot deras intressen. Det är ingen enkel match. Trump måste göra någonting som åtminstone har symboliskt värde.

...TTIP-avtalet?

Inte ens Obama var särskilt ivrig på frihandelsavtalet, Clinton än mindre. Trump är totalt ointresserad, och vill förmodligen "göra Amerika stort igen" genom mindre handelsutbyte, hur det sedan ska gå till.

– Avtalets omedelbara framtid är väldigt dyster. Processen har inga politiska förutsättningar för att gå framåt på kort sikt. När dammet har lagt sig om några år är det möjligt att den återupptas, men minns att man ser betänkligheter med avtalet också i Europa, säger Karvonen.

...invandringen?

Trumps löfte om att bygga en mur längs mexikanska gränsen (och skicka notan till Mexiko) är ett paradexempel på grundlös populism, som ironiskt nog fått en viss uppbackning inom invandrarkretsar som redan fått uppehållstillstånd i USA.

– Det stora problemet är inte att det saknas ett fysiskt hinder mot invandring. Illegala immigranter tar sig ändå in i landet, säger Karvonen.

Däremot räknar han med att Obamaregimens insatser för att snabbt ge invandrare papper och jobbchanser kommer att begravas.

– Trump kommer att satsa på gränsbevakning, men om muren blir av får bli osagt.

Och vad händer i USA:s utrikes- och säkerhetspolitik beträffande...? ...Mellanöstern?

Ingenting tyder på att Ryssland och USA ska sluta bomba Syrien eller att bombningarna ska skona oskyldiga. USA siktar på Islamiska statens styrkor, men eftersom IS tar civilbefolkning som människosköldar utspelas en oerhörd tragedi. Hur Trump resonerar här är helt avgörande eftersom han har mer makt i utrikespolitiken än på hemmaplan.

– Lärdomen från motsvarande kriser, och sådana har vi haft mer än tillräckligt av, är att kriget inte tar slut om man inte skickar in marktrupper. Den avgörande frågan blir om Trump skickar amerikanskt infanteri och artilleri till Syrien eller inte, säger Lauri Karvonen.

Den frågan är extra knepig eftersom Trump inte har varit konsekvent i sina uttalanden. Å ena sidan har han sagt att amerikanska soldater inte ska behöva åka till andra länder för att rädda folk som borde klara sig själva, men:

– Å andra sidan är han impulsiv. Blir han provocerad kan han agera aggressivt.

...Nato?

Trump anser att Västeuropa inte betalar sin rättmätiga andel för de säkerhetsgarantier som militärpakten ger. Han tycker inte att amerikanska soldater ska behöva rycka ut om en konflikt blossar upp i till exempel Baltikum. Detta är givetvis bara uttalanden, men de ger ny vind i den säkerhetspolitiska debatten på den här sidan om Atlanten.

– De som arbetar för ett europeiskt alternativ till Nato, ett EU-försvar, får luft under vingarna. Det finns ett starkt folkligt stöd i Norden, men man ska minnas att samarbetet är i sin linda. Det finns ingen organisation och ingen struktur för ett sådant försvar, men en debatt kommer vi att få, säger Karvonen.

...relationen till och spänningarna mellan andra stormakter?

Rysslands president Vladimir Putin är en erfaren maktpolitiker, och Kina ligger hästlängder före ett USA som leds av en man utan politisk erfarenhet och utan uttalade utrikespolitiska visioner. Flera bedömare antar att USA kan bli utspelat på den globala arenan.

– Om hänsynslösa makthavare kan utnyttja Trumps impulsivitet ökar risken för att han fattar felbeslut, säger Karvonen.

Med ledare som Trump, Putin, Erdogan och Orbán vid rodret riskerar världen att bli mer labil och demokratin allt mer ifrågasatt. Och med tanke på vad som står på spel kan det bli direkt avgörande hur Trump väljer att utöva sin makt – offensivt och gläfsande som under valkampanjen eller mera pragmatiskt?

– Det är oerhört svårt att säga. Jag har två motsatta bilder av honom. Min ena hjärnhalva säger att hans ambition bara var att bli president, att bevisa att han kan bli det för att sedan låta sin stab sköta politiken. Den andra hjärnhalvan menar ändå att han kommer att fortsätta som en suverän företagsledare, att han gör klart för alla vem som bestämmer och att han fattar de beslut som känns bäst.

...relationen till Europa och Finland?

EU:s utrikesminister Federica Mogherini säger att Europas transatlantiska relation är starkare än vad ett presidentval förmår kullkasta. Lauri Karvonen instämmer – vi har århundraden av samarbete och goda relationer att luta tillbaka på, och det är fundamentalt, och väger mycket mer än ett personval.

– Inte ens Trump vill avsiktligt rasera grunden för den politiska stabiliteten, men det blir osäkrare med investeringar och stora satsningar över Atlanten. Det kan uppstå ett litet skuggkrig mellan EU och USA.

För Finland torde valutgången ha få direkta eller omedelbara konsekvenser. Ex-statsminister Matti Vanhanen (C) som leder riksdagens utrikesutskott sade till Yle att Finlands utrikesförvaltning får bygga upp nya relationer till den nya administrationen i USA.

– Det blir en utmaning för vår förvaltning att skapa personliga kontakter till nya nyckelpersoner i den nya administrationen i Washington. Trump kommer att gallra hårt, många av de republikaner som normalt skulle ha hört till presidentens rekryteringsgrupp är ute i kylan. Det börjar med en period av osäkerhet.

...klimat- och miljöpolitiken?

USA är part i klimatavtalet från Paris som trädde i kraft förra veckan. Trump har kallat klimatförändringen ett svek och betecknas som klimatförnekare. Vill han, kan USA gå ur Parisavtalet, men den processen tar fyra år, lika länge som hans mandatperiod varar.

Enklare går det då att öppna olje- och gasprojekt som Obama lagt ner.

– Jag undrar om klimatfrågan är så viktig för Trump att han börjar bråka om Parisavtalet. Det var en stor prestation att få med Kina. Jag tror Trump bryr sig mer om företagen än klimatpolitiken, men för all del, han är mycket oberäknelig, säger Karvonen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning