Analys: Knakar EU-linjen fortfarande?

Regeringstrion Orpo, Sipilä och Terho.Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Regeringstrion har så olika sätt att betona sina åsikter efter EU-budgeten att det är svårt att tro att det bara hade gått några timmar sedan trions terapisession. Regeringens EU-linje är nedskriven, men prioriteringarna verkar gå isär.

Europaminister Sampo Terho (Blå) rasade i ett blogginlägg över kommissionens förslag till ny budgetram. Ramen gäller i sju år, och blir den första efter brexit. Som en följd stiger de kvarvarande ländernas avgifter från en procent av bni till 1,11 i budgetramen, och lite mer om man räknar in verktygen utanför ramen, som solidaritetsfonden och stabilitetsmekanismen.

– Nivån är entydigt emot Finlands åsikter och målsättningar, skrev Terho.

Läs mer om kommissionens budgetförslag för 2021–2017 här.

Statsminister Juha Sipilä (C) och Samlingspartiets Arto Satonen, som leder stora utskottet, betonade i sin tur att förslaget tagit de flesta av Finlands synpunkter i betraktande. Om kostnaderna noterade Sipilä att de inte är så höga som man befarat, men att nivån ligger ovanför det Finland tänkt sig.

Tidigare på onsdagen hade De blå krävt en extra session i regeringen för att återställa förtroendet efter Kaj Turunens avhopp, och bland annat ställt krav om att regeringen förbinder sig till sitt regeringsprogram, också om EU-linjen.

– Vi kom överens om att regeringen högaktar alla sina formuleringar. I regeringsprogrammet står att Finlands nettoandel ska vara rimlig, säger Sampo Terho till HBL.

– Men EU:s budgetram är en så bred helhet, att det därför uppstår skillnader i olika personers betoningar. Också Sipilä noterade att helhetsnivån är för hög med tanke på Finlands målsättningar, säger Terho.

– Om man sedan går till de positiva sakerna i förslaget, även om de är euromässigt små jämfört med de traditionella kostnadsposterna, så är det satsningen på migrationshantering och gränsbevakning, försvarssamarbete, forskning och studier. Alla dessa är positiva saker, men vår första uppgift är att få ner den allmänna kostnadsnivån, säger Terho.

Vad han själv prioriterar gör han klart.

– Det viktigaste är kostnadsnivån, och jag försvarar våra medborgares plånböcker, säger Terho och hänvisar till regeringens överenskommelse om EU-strategin, där "Finlands utgångspunkt är att Storbritanniens utträde ur EU beaktas fullskaligt i nivån på EU:s budgetram".

Finansminister Petteri Orpo (Saml) har däremot redan öppnat för att Finland kan betala mer, ifall pengarna går till sådant som är viktigt för Finland: forskning och innovation, försvarssamarbete och säkerhet, migration.

På torsdagen bedömde Orpo i en kommentar på Twitter att budgeten är dyrare än Finland önskat, men påpekar att det är först i förhandlingarna om stöden som man kan veta vad Finlands nettoandel blir.

Också andra regeringskällor säger till HBL att Finland definitivt lämnat utrymme för förhandling, och att Finland inte hör till de länder som är allra strängast med att hela glappet efter brexit ska sparas in.

Orsaken är bland annat att Finland också har andra målsättningar, som gäller stöden från EU. Sådana målsättningar finns nu med i kommissionens förslag. Till exempel ska glest befolkade regioner beaktas i strukturfonderna. Finlands uttalade mål är också att utöka Finlands andel av EU-medlen för bland annat forskning och innovation. Det är svårt att driva mer pengar åt sig själv och kräva absolut nedskärning i totalbudgeten.

I kommissionens förslag finns nu mer pengar för forskning och innovation, studentutbytet i Erasmus, försvarsfonden, gränsbevakning och migrationshantering.

Regeringens EU-linje förorsakade en smärre strid nyligen, då Finland frångick sitt krav på att Europaparlamentet ska krympa med samtliga mandat som Storbritannien lämnar efter sig. Då skrevs linjen om och regeringen Sipilä konstaterade att det inte var lönt att använda vetorätt i en fråga som den.

Terho säger att det inte är något otalt kring det, men kritiserar beslutet.

– Det var ett dåligt beslut, i en situation där EU bör ha samma strikta budgetdisciplin som medlemsländerna, och där brexit borde leda till en fullständig nedskärning av de kostnader som blir kvar.

Frågan är vilken promillenivå i kostnadsökningen som skulle göra Finland berett att fälla lasset. Kommissionens förslag innehåller redan nedskärningar och är måttligare än de värsta farhågorna.

Budgetprocessen väntas bli såpass lång att den spiller över på följande valperiod både i EU-parlamentet och i Finlands riksdag, som går till val våren 2019. Regeringspartiernas olika prioriteringar mellan pengar och innehåll behöver inte bli en kris, men bensin på valkampanjen kan det redan ha blivit.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33