Amnesty slår larm om ökning av farlig hatretorik

Trump-supporter vid demonstration i Los Angeles den 18 februari. Bild: EUGENE GARCIA

Knarkare ska dödas. Vissa flyktinggrupper stoppas. Inte sedan 1930-talet har världens politiker använt en retorik så präglad av hat, rädsla och skuldbeläggande som under förra året, enligt Amnesty International som varnar för farliga konsekvenser.

Den senaste tidens politiska omvälvningar har släppt lös en retorik som gör skillnad på människor. Över hela världen försöker politiker vinna röster genom att lägga skulden på "den andra", enligt Amnesty International som i sin årsrapport varnar för politiska konsekvenser som hotar mänskliga rättigheter.

– Retorik som ställer olika grupper mot varandra är oerhört farlig. Det eroderar det system om alla människors lika värde som byggts upp sedan andra världskriget. Vi är väldigt rädda för den utveckling som kan följa, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Praktiska följder

Människorättsorganisationen ger flera exempel på hur den anser att hatretoriken fått konsekvenser i praktiken. Europa motiverade sina stängda gränser genom att göra skillnad på flyktingar och europeiska medborgare, och vände sig till Turkiet för att få hjälp. Men turkiska myndigheter har enligt Amnesty gått emot överenskommelsen och skickat tillbaka människor till Syrien och Afghanistan, trots risk för tortyr eller andra kränkningar.

I Filippinerna finns ett annat exempel. President Rodrigo Duterte har förklarat krig mot knarket, uppmanat polisen att döda narkomaner och droghandlare och utlovat straffrihet för andra som följer uppmaningen.

– Duterte legitimerar anstiftan till mord. Det är jättefarligt, självklart för grupper som är direkt utsatta men det underminerar också rättssystemet på lång sikt.

Oro för Trump

Amnesty International uttrycker även oro kring den nytillträdde amerikanske presidentens syn på mänskliga rättigheter. Redan under valkampanjen gjorde Donald Trump uttalanden färgade av sexism och främlingsfientlighet. När han sedan tillträdde skrev han snabbt under ett – nu tillfälligt stoppat – dekret om inreseförbud för människor från sju i huvudsak muslimska länder och stopp för flyktingmottagande från Syrien.

Nästa år går Sverige till val – och det finns risk för att den globala hatretoriken sprider sig hit.

– Det är oroande. Vi behöver se över vad vi kan göra för att inte få "vi och dem"-retoriken här, säger Lindenfors.

Sofia Eriksson/TT

Fakta: Exempel på kränkningar

Amnesty International har dokumenterat allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i 159 länder under 2016. Här är några exempel.

Bangladesh: I stället för att ge skydd åt eller utreda mord på aktivister, journalister och bloggare har myndigheter genomfört rättegångar mot medier och oppositionen.

Burma: Tiotusentals människor från folkgruppen rohingya är på flykt undan övergrepp och godtyckliga gripanden.

Kina: Fortsatta tillslag mot advokater och aktivister.

Kongo-Kinshasa: Demokratiaktivister utsätts för godtyckliga gripanden.

Egypten: Myndigheter använder reseförbud och ekonomiska begränsar för att försöka underminera vissa grupper i civilsamhället.

Etiopien: En alltmer intolerant regering använder undantagstillstånd och anti-terrorlagar för att slå ner på journalister, människorättsaktivister och opposition.

Filippinerna: President Dutertes löfte om att döda personer inblandade i knarkhandeln har lett till en våg av utomrättsliga avrättningar.

Frankrike: Hårda säkerhetsåtgärder under det långvariga undantagstillståndet har lett till tusentals razzior, reseförbud och frihetsberövanden.

Indien: Myndigheter använder repressiva lagar för att begränsa yttrandefriheten och tysta kritiska röster.

Iran: Kraftiga begränsningar av yttrandefrihet och föreningsfrihet. Fredliga kritiker fängslas efter orättvisa rättegångar.

Ryssland: Hårdare tryck mot icke-statliga organisationer, kritiker stämplas som icke önskvärda eller utländska agenter. Brist på respekt för mänskliga rättigheter i Syrien.

Saudiarabien: Människorättsaktivister fängslas på vaga grunder. Allvarliga brott mot internationell rätt i Jemen.

Storbritannien: Våg av anmälda hatbrott följde omröstningen om EU-medlemskapet.

Syrien: Straffrihet för krigsbrott och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Thailand: Olika lagar används för att begränsa yttrandefriheten.

Turkiet: Tiotusentals har fängslats efter kuppförsöket, enorma tillslag mot medier, icke-statliga organisationer och kurder.

Ungern: Regeringen använder en splittrande retorik byggd kring identitetspolitik och en vision om "Fort Europa", vilket inneburit en politik som systematiskt slår ned mot migranter och deras rättigheter.

USA: En valkampanj präglad av en misogyn, xenofobisk och diskriminerande retorik bidrar till oro över hur USA kommer att engagera sig i skyddet av mänskliga rättigheter framöver.

10 ljudböcker att sträcklyssna på i sommar

Semestern börjar och nu har du gott om tid att lyssna på en bra bok! Här är boktips för sommarens härligaste lyssningar valda av Storytel’s redaktörer. 20.6.2019 - 09.49