Amnesty prickar Danmark för "utbredd våldtäktskultur"

Det är fortfarande svårt för män att berätta att de blivit utsatta för sexuella övergrepp. – Vi träffar inte många män som blivit utsatta, men vi börjar se fler. Då handlar det om män som blir utsatta av andra män, säger Hanne Baden Nielsen på Rikshospitalet. Bild: SPT/Heidi Hakala

I Danmark råder en "utbredd våldtäktskultur” som beror på landets oförmåga att se till offrens bästa, omoderna lagar och en ovilja att åtala misstänkta våldtäktsmän. Det slår Amnesty International fast i en ny rapport.

Enligt studien har Danmark Europas högsta siffror vad beträffar sexuellt våld i allmänhet och i synnerhet våld mot kvinnor. Bara tio procent av de polisanmälda våldtäkterna leder till fällande dom, jämfört med ungefär 20 procent i Finland, enligt Statistikcentralens siffror från 2017.

– Det är väldigt svårt att bli dömd för våldtäkt i dag. Med dagens lagstiftning är det kvinnans uppgift att visa att hon inte ljuger i stället för mannens uppgift att visa att han faktiskt fått ett ja från kvinnan, säger Hanne Baden Nielsen, chef för Rikshospitalets centrum för sexuella övergrepp.

Bevisbördan vid våldtäkt är en utmaning i alla länder. Det finns sällan vittnen och ord står mot ord. Att Danmark sticker ut ur mängden tror Nielsen beror dels på en gammaldags lagstiftning som kräver våld eller hot om våld för att ett fall ska räknas som övergrepp, dels på danskarnas fördomar kring våldtäkt. "Hon har själv tagit honom med sig hem", "hon har fått för mycket att dricka" och "hon är utmanande klädd" är några exempel på de attityder som omger frågan.

– Här tror jag faktiskt danskar är ganska dåliga. När man pratar om våldtäkt i det offentliga rummet är det lättare att jämra sig över hur unga kvinnor klär sig i dag i stället för att prata om det egentliga problemet: att män måste sluta våldta, säger Nielsen.

Hon har varit med och grundat centret för sexuella övergrepp vid Rikshospitalet i Köpenhamn och har jobbat med offer för sexuella övergrepp i tjugo år. Hennes upplevelse är att det kan ta mycket längre tid för offret att komma över övergrepp om fallet läggs ner av polisen och inte utreds.

– Det ger en signal om att det inte har hänt. Man förlitar sig på rättssystemet och tänker att "är han skyldig så kan man döma honom". Men så lätt är det inte. Vår upplevelse är att polisen inte tvivlar på offrets berättelse, men att problemet är att bevisa att det hänt, säger Nielsen.

Samtyckeslag på agendan

Amnestys rapport fokuserar på fall som har inträffat före 2016. Sedan dess har rättssäkerheten för sexualbrottsoffer förbättrats, säger Nielsen. Tidigare var det ofta upp till den enskilda polismannen att bedöma om en anmälan skulle bli rättssak, i dag utvärderas fallen av en jurist. Anmälningar har också kunnat behandlas slumpmässigt och olika beroende på vilken polis som utrett saken, men nu har polisstationer runtom i landet fått tydliga riktlinjer för hur fallen ska utredas.

Precis som i Finland diskuteras nu en ny samtyckeslag också i Danmark. Samtyckeslagen flyttar fokus från våld till samtycke och det krävs inte längre våld och hot för att en gärning ska klassas som våldtäkt, det räcker att det saknas ett ja. Hälften av danskarna stöder en sådan lag, enligt den danska tv-kanalen TV2.

Nielsen är hoppfull inför framtiden. Tack vare metoo är det inte längre skamligt att som kvinna träda fram och berätta om att man blivit utsatt.

– Däremot är det fortfarande svårt för männen. Vi träffar inte många män som blivit utsatta, men vi börjar se fler. Då handlar det om män som blir utsatta av andra män. Under de tjugo år jag jobbat här har vi bara haft två kvinnliga gärningsmän.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46