Amnesty: Hatretorik och demonisering har gjort världen farligare – rättssäkerheten i Finland har sjunkit

Demonstranter i Berlin protesterade i början av februari mot att ordföranden för Amnesty Turkiet, Taner Kılıç, hållits fängslad sedan juni. Bild: DPA/Lehtikuva/Paul Zinken

Miljoner människor på olika håll i världen fick i fjol lida konsekvenserna av hatretorik och demonisering som blivit en del av den politiska retoriken, konstaterar Amnesty International i sin årsrapport. Inte heller Finland går fritt – asylpolitiken som möjliggjorts av liknande retorik får hård kritik i rapporten.

Amnestys årsrapport brukar inte vara någon munter läsning, och den färska rapporten om människorättsläget i världen 2017 är inget undantag.

– Vi ser ett slags demonisering av vissa grupper där ledare i olika länder tillåts använda ett språk som skapar osämja och leder till splittring. Det handlar inte bara om Donald Trump, utan också om president Duterte på Filippinerna, al-Sisi i Egypten, Xi i Kina, Putin i Ryssland och ledare och politiker på många andra håll också, säger Frank Johansson, verksamhetsledare på Amnesty i Finland.

Den yttersta konsekvensen av en sådan avhumaniserande retorik blev synlig i folkmordet på rohingya-folket i Burma, som ledde till att över 600 000 personer i fjol flydde över gränsen till Bangladesh inom loppet av några veckor. Övergången från diskriminering och demonisering till massivt våld är tragiskt bekant, konstaterar Amnesty i rapporten.

Samtidigt som retoriken skruvas upp har andra röster tystnat.

– EU:s röst som en som skulle kräva att mänskliga rättigheter respekteras har inte hörts då EU varit upptaget med brexit och egna problem, och inte heller USA:s. Då det inte längre finns någon som stiger upp och säger att det här går inte för sig har situationer som den i Burma, Syrien och Jemen kunnat fortsätta, säger Johansson.

Samtidigt som Johansson sätter sitt hopp till gräsrötterna – det finns en viss mobilisering även om den ännu inte gett konkreta resultat – tar många makthavare allt oftare till hårdhandskarna mot dem som protesterar.

– Till exempel Kina och Ryssland har försvårat arbetet för mänskliga rättigheter, i Polen har rättsväsendet mist sitt oberoende och i Ungern vill man begränsa frivilligorganisationers arbete.

Dessutom mördas och fängslas aktivister och journalister. Hela 312 aktivister mördades i fjol enligt organisationen Frontline Defenders, vilket är ett trettiotal fler än året innan. Och 262 journalister fängslades på grund av sitt arbete, största delen av dem i Turkiet.

– Hatretorik och demonisering har gjort världen farligare, och det är också farligt att kräva förändring, säger Johansson.

Finlands asylpolitik under lupp

Inte heller Finland är undantaget hatretoriken och dess konsekvenser, och asylpolitiken pekas ut som ett av de stora problemen i Finland.

– Samma slags retorik och demonisering som finns också på annat håll har gjort det möjligt att införa en flyktingpolitik som den vi har nu, säger Johansson.

Amnesty är kritiskt till bland annat de många lagändringar som gjorts sedan 2015, och konstaterar att regeringen inte utvärderat hur ändringarna samverkar. Sannolikheten för att asylsökande tvångsavvisas till länder där de riskerar allvarliga människorättskränkningar har ökat, anser Amnesty.

– Sedan 2015 då Finland fick ta emot ovanligt många asylsökande har rättssäkerheten i asylprocessen sjunkit drastiskt, och det kan kopplas till en politisk strömning där asylsökande inte anses ha samma grundrättigheter som andra. Man har bland annat begränsat rättshjälpen, skärpt tolkningarna av säkerhetsläget och i praktiken gjort familjeåterförening omöjligt för många på grund av höga inkomstgränser. Det viktigaste skulle nu vara att gå igenom hela asylprocessen och se vilka problem som finns, med början i rättshjälpen, säger Johansson.

Det färska fallet där en man som avvisats från Finland till Irak dödades tre veckor senare visar enligt Johansson att Finland bryter mot den centrala principen om non-refoulement, alltså att ingen får skickas tillbaka till ett land där hen riskerar allvarliga människorättskränkningar som förföljelse, tortyr eller dödsstraff, som ingår i bland annat FN:s flyktingkonvention, konventionen mot tortyr och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

– I sista hand är det regeringen som måste ta ansvar för att ha skapat en sådan politik och stämning som leder till att sådana här beslut fattas.

Oro för underrättelselagar

Ett annat orosmoment för Finlands del ser Amnesty i de planerade underrättelselagarna.

– De förslag som nu finns på bordet skulle allvarligt inskränka rätten till privatliv och yttrandefrihet, och det behövs en grundlig diskussion om lagarna. Det här är en viktig process, och det finns egentligen ingen anledning att driva igenom lagarna i brådskande ordning redan under den här valperioden som planerat, säger Johansson.

I en del andra länder har liknande lagstiftning lett till försämringar.

– Det finns en oro för det här. Vi är inte emot ny underrättelselagstiftning i sig, men tycker att det är viktigt att se till att lagens gränser övervakas och vi inte får ett samhälle där storebror ständigt ser dig.

Med på listan över kritiska punkter för Finlands del finns också långkörarna om otillräckliga resurser för skyddshem och våldsförebyggande och om transpersoners rättigheter. Lagstiftningen ställer fortfarande sterilisering som ett villkor för könskorrigering.

Varför är det så svårt att rätta till de här missförhållandena, som ändå kräver ganska lite i ett större perspektiv?

– Det måste man fråga politikerna – då vi frågar inför val vill alla satsa på arbetet mot våld mot kvinnor, men då budgetar ska fastslås finns det ändå inte pengar. Men vad gäller translagen tror jag vi är inne i en fas där förändringen har börjat. Vi är hemskt hoppfulla om att uppmärksamheten kring den här frågan leder till förändring, säger Johansson.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning