Ambitiöst naturvårdsprojekt kan göra Kazakstan randigt igen

Den sibiriska tigern bör kunna anpassa sig till klimat, miljö och bytesdjursfauna i Centralasien, bedömer WWF, som försöker återinföra tigern i Kazakstan 70 år efter att den kaspiska tigern försvann därifrån. Bild: WWF / Edwin Giesbers

Inom fem år kan tigrar lurpassa i Kazakstans ödemarker, på samma områden där tigern dog ut för 70 år sedan. Det förutsätter att ett massivt projekt för att återställa förlorad natur lyckas perfekt.

Kazakstans myndigheter samarbetar med miljöorganisationen WWF för att återinföra tigern i landets fauna. Om allt går som smort kan de första tigrarna släppas ut redan om fem år, bedömer Jari Luukkonen, skyddsdirektör vid WWF Finland.

– Vi talar om ett omfattande projekt för att restaurera förlorad natur. Det handlar om att rädda skogar och återinföra bytesdjur som tigern äter, säger han.

Riktigt som förut kan det ändå inte bli, eftersom den kaspiska tigern, som en gång bebodde Centralasiens ödemarker, har varit utdöd i 50 år. Kazakstans sista exemplar dog redan för 70 år sedan. I stället planerar man att återinföra en annan underart, den närbesläktade sibiriska tigern.

– Tigern är bra på att anpassa sig, om det bara finns ostörda livsmiljöer och bytesdjur, säger Luukkonen.

Och det är där utmaningen ligger. Kazakstan ska inrätta ett större naturskyddsområde i Balchasjregionen, ungefär tvåtusen kilometer österom Kaspiska havet och gränsen till Europa. WWF ska hjälpa till att restaurera de artrika skogsområdena intill floden Ili och deltat vid utloppet i Balchasjsjön, som har minskat i storlek.

Den baktriska kronhjorten är en karaktärsart i Centralasien, och avsikten är att återinföra den i naturskyddsområdet vid Balchasjsjön så att tigrarna ska hitta föda. För att överleva behöver en vuxen tiger äta ett djur av hjortstorlek varje vecka. Bild: WWF / Anton Agarkov

Man ska återinföra djur som kronhjort och halvåsna, som har levat där förut men dött ut av tjuvjakt. Lyckas det så väl att de här djuren börjar reproducera sig finns det förutsättningar för att återinföra tigern, för den behöver rikligt med storvilt för att klara sig.

– Det är ett långt projekt, det dröjer minst fyra fem år också om det lyckas. Först efter det kan man ta in tigrar, säger Luukkonen.

Vad tycker ortsborna om det?

– Det är viktigt att lokalbefolkningen är med på det här, att de ser en nytta med det, till exempel genom ekoturism. Vi utgår från deras intressen.

Jari Luukkonen påpekar att området är så gott som obefolkat, men attityderna är ändå avgörande.

– Vi vet ju att om det smyger in en enda varg i Lappland är den dödens. WWF jobbar alltid i samarbete med lokalsamhällena. Utan deras stöd går vi inte in för sådana här projekt.

Hittills har tigrar flyttats bara inom en och samma nations gränser för att återkolonisera förlorade områden. Lyckas det här projektet blir det första gången de kommer från en annan stat, sannolikt från Ryssland. Den sibiriska tigern lever främst i ryska Fjärran östern.

Den bengaliska tigern är den klart talrikaste av alla tigerns underarter. Beståndet i Indien överskrider tvåtusen djur och utgör därmed över halva den globala tigerpopulationen. Bild: WWF / Martin Harvey

Projektet i Kazakstan är en del av WWF:s initiativ att fördubbla världens tigerbestånd till 2022 jämfört med 2010 års nivå. Beståndet uppskattas ha minskat med 97 procent på 100 år, främst på grund av förlorade livsmiljöer och tjuvjakt, men på sistone har skyddsinsatserna fått trenden att vända. I dag finns det omkring 3 900 tigrar i hela världen.

Av tigerns underarter står den numera utdöda kaspiska tigern (Panthera tigris virgata) genetiskt mycket nära den sibiriska tigern (P. t. altaica).

Forskare har i en artikel i Biological Conservation slutit sig till att den kaspiska tigern en gång bebodde flera splittrade områden på inemot 900 000 kvadratkilometer mellan dagens Turkiet och nordvästra Kina. Bara två av de områdena kan i dag lämpa sig för sibirisk tiger, bägge i Kazakstan. Ett område på 7 000 kvadratkilometer kring Ili-flodens delta anses mest lovande.

Forskarna bedömer att området kunde fungera som livsmiljö för 65–100 tigrar inom 50 år om man i dag flyttade ett 40-tal tigrar till det, förutsatt att det finns ekologiska och sociala förutsättningar för att de ska kunna leva där.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning