Ambassadrapport smutskastar Vesterbacka

Bild: Niklas Tallqvist

Han skulle kunna sälja varm luft och folk skulle köpa. Det skriver Finlands ambassad i Estland i en rapport om Peter Vesterbacka som vill bygga en tunnel till Tallinn.

– Den är full av skit och jag fick aldrig ett tillfälle att svara på kritiken. Ambassaden slog dövörat till, svarar entreprenören Vesterbacka.

Rapporten är en recension av en pressinformation som Vesterbackas projekt FinEst Bay Area arrangerade i Tallinn den 18 januari.

Ambassadrapporten är sekretessbelagd men har distribuerats med stor spridning bland annat i riksdagen i Finland. Trots hemligstämpeln låg rapporten ute på nätet men plockades nyligen ned. Helsingin Sanomat skrev om den på torsdagsmorgonen. Också HBL har rapporten.

I HS säger Finlands ambassadör i Tallinn Kirsti Narinen att rapporten är en analys som försöker belysa Vesterbackas projekt i ett bredare perspektiv.

– Av ambassaderna förutsätts analyser som går på djupet, som är mer än citat plockade ur tidningsartiklar, säger Narinen.

Presskritik

Enligt ambassadens analys balanserar Vesterbacka, "som har stark utstrålning", på ett intressant sätt "ständigt mellan verklighet och fiktion".

Ambassaden slår fast att drömmen om en järnvägstunnel till Tallinn är enligt estländarna närmast en finsk dröm.

– Under senare tid har Vesterbackas projekt ändå fått extatiska proportioner i estnisk press. Få kritiska artiklar är i skuggan av Vesterbackas försäljningsprat, står det i analysen.

Enligt ambassaden i Tallinn har finländska medier tigit ihjäl kritiken mot Vesterbackas projekt, "vilket är viktigt att påpeka i den här rapporten".

Finlands ambassad tror inte att Vesterbacka kan få fram pengarna.

– De kinesiska finansiärerna som Vesterbacka talar om känns inte trovärdiga jämfört med offentlig finansiering, skriver ambassadhandläggaren som författat analysen.

Av rapporten framgår att ambassadör Narinen deltog i presentationen som ambassadens rapport kritiserar.

"Vi agerar helt öppet"

– Jag fick ambassadens rapport tidigare via omvägar men kunde inte tala om den då den är hemligstämplad, säger Peter Vesterbacka.

Myndigheterna presenterade på onsdagen i Tallinn en EU-finansierad utredning, enligt vilken tunneln kostar 13–20 miljarder att bygga och kan öppna 2040. Pengar finns inte utan ska sökas från bland annat Bryssel. Peter Vesterbacka i sin tur säger att pengar snart finns för att kunna börja borra under havet i år och att hans tunnel är klar 2024.

– Till skillnad från staten är det vi gör helt offentligt. Varje månad arrangerar vi för allmänheten öppna diskussionstillfällen. Nästa är i början av mars. Välkommen, säger Vesterbacka.

Enligt honom visar uppståndelsen att finländsk förvaltning inte lever upp till sin egen devis om största möjliga öppenhet.

– Temat för fjolårets 100-års firande var Tillsammans. Man undrar ju nog lite, säger han.

Finlands ambassad i Estland misstänker också att Vesterbacka talar mot bättre vetande när han säger att tillståndsprocessen är snabbt undanstökad. Enligt rapporten är utredningarna som krävs omfattande och byggandet förutsätter även konsultationer med både Ryssland och Sverige. Ambassaden påpekar också att tunnelbygget och de konstgjorda öarna i Finska viken intresserar militären.

– Sant är att det är en massa saker som måste beaktas. Vi har redan varit i kontakt med miljömyndigheterna så processen har startat, säger Peter Vesterbacka.

Myndigheterna i Finland och Estland presenterade på onsdagen en EU-finansierad nyttokalkyl över järnvägstunneln som planeras mellan Helsingfors och Tallinn.

Enligt den här utredningen har kostnaderna nästan fördubblats jämfört med tidigare planer och kan uppgå till 20 miljarder euro. Tunneln skulle vara färdig 2040.

I Peter Vesterbackas vision börjar byggandet redan i år. Enligt honom öppnar spårvägen redan 2024 och kostar 15 miljarder att bygga. Vesterbacka söker finansiering i Asien och hos finländska pensionsfonder.

I båda planerna bygger man konstgjorda öar i Finska viken. Vesterbackas öar är lite större, den ena är i praktiken en stor stadsdel.

Trots stora byggkostnader räknar alla parter med stor samhällsnytta när restiden mellan Finlands och Estlands huvudstad kortas ned till mindre än en timme.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning