Alternativa fakta om Åland

Alternativa fakta finns inte bara i USA. I Finland kommenteras också allt mer av samhällsdebatten med breda penseldrag, svepande ordalag och grova generaliseringar. Gärna tillspetsat med en provocerande rubrik för att väcka känslor och skapa motsatsförhållanden.

Tuomas Enbuske, kolumnist på Iltalehti, lyckades alldeles utmärkt med detta i en kolumn för ett par veckor sedan då han i rubriken undrade vad som skulle hända om man skulle sälja Åland till Ryssland? Jag har inget emot provocerande rubriker, däremot har jag svårt med grova förenklingar av fakta. Enbuske botaniserar friskt i arkivet med åländska stereotyper.

Den första är att Åland bara kostar pengar, en klassiker. Enbuske hänvisar till en utredning som statistikcentralen gjort gällande kassaflödet mellan Åland och riket. Utredningen visar att Åland skulle vara det landskap som får mest stöd av staten per invånare. Problemet är att utredningen inte visar hur man har kommit fram till den summan. Underlag och enkäter är inte offentliga.

Ålands statistik- och utredningsbyrå har utan framgång försökt få ut underlaget för att kunna verifiera det. Det finns därför många stora frågetecken kring utredningen som hastigt rafsades ihop på beställning av finansministeriet.

Det vi dock vet är att statistikcentralen inkluderat det så kallade sjöfartsstödet i utredningen och att man för de rederier som har huvudkontor på Åland bokfört det som stöd till Åland. Men sjöfartsstödet, alltså besättningsstödet, är ju framför allt ett stöd till finländska sjömän, inte till rederierna. Utan systemet skulle inga passagerarfartyg segla med finsk flagg och besättning.

Ännu mindre är systemet ett ekonomiskt stöd till Åland. Eckerö Line, med koncernhuvudkontor på Åland, och med trafik mellan Helsingfors och Tallinn har 238 finländska sjömän anställda, men bara 17 är bosatta på Åland. Viking Line är Finlands största sjöarbetsgivare med 1 648 finländska sjömän. 235 av dem är bosatta på Åland. Besättningsstödet för samtliga dessa sjömän, oavsett hemort, räknas dock i statistikcentralens utredning som ett ekonomiskt stöd till Åland. Det är inte rätt.

Viking Line, med huvudkontor på Åland, utmålas ofta som en stor bidragsmottagare. Så också i Enbuskes kolumn. År 2013 fick Viking Line 28 miljoner euro i miljöstöd för bygget av Viking Grace i Åbo. Utan det stödet skulle fartyget på 240 miljoner euro inte ha beställts och Åbovarvet i dag varit nedlagt. Det hade varit katastrof då varvets orderbok nu är fulltecknad till år 2024. Miljöstödet till Viking Grace var framför allt ett stöd för att rädda Åbovarvet, vilket ofta glöms bort i dag.

Enbuske gör sig också lustig över att enbart 18 personer välkomnade republikens president till Åland i hamnen år 2015. Men varför skulle fler ha varit i hamnen? Det året var huvudevenemanget med allmänheten att presidenten deltog i IFK Mariehamns hemmamatch. Jag vet, för jag var med.

Presidenterna har alltid varit mycket populära på Åland. Att påstå något annat är inte sant utan enbart alternativa fakta om Åland.

Mats Löfström är Ålands riksdagsledamot och förste vice ordförande för svenska riksdagsgruppen

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning