Allvar och lek om Nobels litteraturpris

För att komma i åtanke för ett Nobelpris bör man helst författa på ett stort och utbrett språk eller ha förmånen att bli smidigt översatt till ett sådant.

I sin replik "Litteraturpris igen om 1 300 år?" till min insändare (HBL Debatt 15.10) påpekar Sakari Aaltonen att jag "förevisar inga siffror" för Europas och västvärldens överrepresentation vad Nobelpristagare i litteratur ankommer. Det stämmer, men jag tänkte i min enfald att det är som att säga att Finlands befolkning är en bråkdel av Kinas; alla vet att så är fallet utan siffror på bordet.

Vill Aaltonen ha data serverade är de som följer: Asien 4, Sydamerika inklusive Västindien 7, Afrika 4, Australien 1, det vill säga 16. Resten av de 121 Nobelpristagarna i Svenska Akademiens lista (som finns tillgänglig på nätet) är skrivna i Europa eller Nordamerika (10 USA, 1 Kanada).

Ser man till språkliga omständigheter hör Västindiens, Australiens och två av Afrikas pristagare till den engelskspråkiga världen och Sydamerikas pristagare har skrivit på spanska. För att komma i åtanke för ett Nobelpris bör man helst författa på ett stort och utbrett språk eller ha förmånen att bli smidigt översatt till ett sådant.

Eventuellt hoppade Aaltonen över stycket där jag underströk att "Förstås kan man inte tänka allt i rena kvoter". Eller det där jag ifråga om (o)balansen mellan antal kvinnliga och manliga pristagare skrev ut "Om vi helt lekfullt tänkte oss att trenden skulle brytas".

Det som hänt beträffande utdelning av nobelpriset i litteratur hör historien till och det är helt omöjligt att komma ifatt. Dessutom berättar valen om synen på litteratur och också om förändringar om och då de inträffar.

I själva verket är det vanskligt (förstås i viss mån omöjligt) att tävla i litteratur och belöna författare och böcker som de bästa. Min egen åsikt är att skevheter kunde motarbetas och en öppenhet för litteratur världen runt, för vuxna, för barn, skrivna av både kvinnor och män är all litteratur till gagn. Åtminstone ser jag själv Nobelprisets värde starkt bundet till hur det delas ut, om det oftare tillfaller män från Europa – och Nordamerika – minskar det nog i betydelse.

Vill man kan man se det som positivt att av det här årtusendets 20 första Nobelpris i litteratur har hela fem gått till författare från länder utanför Europa (USA, Kanada, Kina, Sydafrika, Peru) – eller alternativt att tre författare som inte hör hemma i Europa eller Nordamerika trots allt fått priset sedan millennieskiftet. Men eftersom Sydafrikas pristagare skriver på engelska – och Perus på spanska – är det åtminstone indirekt fråga om en viss hegemoni som fortfarande gör sig gällande.

För att undvika feltolkningar vill jag slutligen klart ta avstånd från regelrätt kvottänk. Å andra sidan, för att kunna ta Nobelpriset i litteratur på allvar, bör man (inte bara får man) diskutera val och linjer, den metaberättelse i litteratur som Svenska Akademien bjuder oss läsare på.

Gunnar Högnäs, Åbo

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning