Allt fler svenskspråkiga i innerstaden

Cygnaeus lågstadieskola ligger inne i Helsingfors centrum. Bild: Leif Weckström

Trenden är tydlig. Allt fler svenskspråkiga i Helsingfors väljer att bo i de södra och mellersta stadsdelarna. På sex år har den svenska invånarsiffran i innerstaden stigit med över tusen boende, och det är här som över 40 procent av Helsingforssvenskarna bor.

Stick i stäv med dystra profetior om att antalet helsingforsare med svenska som modersmål minskar och försvinner visar den allra färskaste statistiken över befolkningsutvecklingen i huvudstaden att de bli allt fler. Statistiken som är sammanställd på Helsingfors stads faktacentral, är från årsskiftet 2015-2016. Jämförelsen gäller motsvarande uppgifter från 2009-2010.

På sex år har antalet svenskspråkiga i hela Helsingfors ökat, men andelen minskar och når ändå inte längre över 6 procent. Det beror på att huvudstaden växer överlag, och att boende med annat modersmål än finska eller svenska nu är en större grupp än de svenskspråkiga.

Där Helsingfors hade 35 198 svenskspråkiga boende 2010 har antalet stigit till 36 004 i början av 2016.

Intressant är att två innerstadsdistrikt lockar den växande gruppen Helsingforssvenskar och de söker sig till det södra och det mellersta. Det södra stordistriktet har i dag snäppet över 13 000 svenskspråkiga invånare, och det är nästan 500 fler än i början av 2010. I det södra distriktet ingår utöver Rödbergen även Kronohagen, Ulrikasborg, Skatudden, både Främre och Bortre Tölö, Drumsö, Gräsviken och nya växande Busholmen.

Men i ännu större omfattning har helsingforsare med svenska som modersmål valt att bosätta sig i det mellersta distriktet. Här är ökningen hela 700 boende och dem hittar man främst i stadsdelar Vallgård som inkluderar de nya kvarteren på Byholmen som är en förlängning av Arabiastranden. Arabiastranden i sig är en annan förklarande faktor till det mellersta distriktets svenskspråkiga uppsving. I Arabiastranden finns stort svenskt campus med Arcada och Prakticum och närliggande studentbostäder. Men också traditionella Berghäll och nya Fiskehamnen drar sitt strå till den svenskspråkiga stacken.

Däremot har antalet svenskspråkiga minskat något i det västra distriktet som inkluderar bland annat Munksnäs, Haga och Kårböle. Läget i sydöstra distriktet med Brändö, Hertonäs och Degerö är plus minus noll eller ungefär detsamma som för sex år sedan.

I nordöstra distriktet där Vik, Malm, Skomakarböle och Parkstad ligger har den svenskspråkiga tillväxten varit blygsam, men dock bestående av omkring 100 nya boende. I norra och östra distrikten har de svenskspråkiga däremot blivit färre. I norr med Månsas och Åggelby har minskningen varit cirka 150 boende, i öster som inkluderar Nordsjö och Mellungsby har siffran sjunkit med över 200 svenskspråkiga.

I stordistriktet Östersundom, det vill säga den annekterade delen från Sibbo har de svenskspråkiga minskat med tiotals, men statistiken anger inte om de har flyttat till Sibbo eller annanstans.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning