Video: Allt fler robotar i vården – kan följa farmors minsta rörelse

Om ett tiotal år står vi kanske med ena foten i science fiction, då smart teknologi och enkel robotik utnyttjas mer allmänt i vård och service. Redan nu testas allt från sociala robotar till sensorer i hemmet som kan följa äldre ensamboendes minsta steg.

Roboten Pepper har åkt från Tammerfors till Helsingfors, där Teknologiska forskningscentralen VTT presenterar det senaste inom servicerobotik och smart teknologi, och är till en början inte särskilt pigg på att dansa efter resan. Vi ställer i stället några frågor: Do you speak Finnish? Varför är du här? Och hur gammal är du? och får svar på klingande finska. Repertoaren på finska är ännu inte särskilt stor, men på engelska skakar Pepper både hand och gör high five. Hen är liten med stora Disneyögon och ljus röst, allt för att komma så långt från förhandsuppfattningarna om filmens stora krigiska robotar.

Efter ett tag lyckas till och med dansen till The Loco-Motion.

VTT och köpcentret Ideapark i Lempäälä är med i ett europeiskt forskningsprojekt för att utveckla Pepper till en servicerobot som kan underhålla och hjälpa kunderna i köpcenter. Tills vidare är kapaciteten ganska blygsam men utvidgas hela tiden.

– Roboten kan utföra enkla kundbetjäningsuppdrag, som att informera, hälsa, ta emot respons, marknadsföra och helt enkelt underhålla besökarna, säger forskaren Päivi Heikkilä.

Men potentialen behöver inte begränsas till kundbetjäning.

– Jo visst kunde man tänka sig också andra uppgifter i framtiden. För tillfället försöker vi utveckla interaktionen och robotens förmåga att beakta omgivningen och ta egna initiativ. Visst kan roboten i någon mån tänkas lindra ensamhet, även om den inte ersätter riktiga mänskliga kontakter.

Jag är Pepper, en servicerobot. Pepper har ändå fortfarande en del att lära sig. Bild: Richard Nordgren

Skärm på hjul

Snäppet närmare en reell mänsklig kontakt kommer kanske den fjärrstyrda kommunikationsroboten Double, som består av en skärm på hjul. Tanken är att anhöriga genom fjärrstyrning via dator ska kunna flytta runt roboten i en äldre anhörigs hem. Genom skärmen kan man se och tala med varandra.

– Det ger en känsla av närvaro och kan minska ensamheten bland äldre. Här finns också en trygghetsaspekt, då den anhöriga kan kolla om hens äldre släkting till exempel ramlat eller glömt att stänga av spisen, säger äldre forskaren Antti Tammela.

Och integriteten, hur går det med den om en släkting när som helst kan se efter vad du gör i ditt hem?

– Ja, det är ett jättestort problem. Här krävs regler för hur roboten ska användas, det är inte sagt att alla anhöriga beaktar de etiska aspekterna. Samtidigt blir roboten genast krångligare att använda ju fler knapptryckningar det behövs innan man kan kommunicera.

Sensorer i hemmet

I dag är en femtedel av befolkningen över 65 år, år 2030 beräknas redan en fjärdedel vara det. Och med en åldrande befolkning ökar också antalet personer som lider av någon demenssjukdom. Samtidigt är gruppen äldre mycket heterogen och beredskapen att använda teknologi varierar.

– Därför är det viktigt att det går lätt och intuitivt att använda teknologin. Vardagen ska vara utgångspunkten, och den nya teknologin formas utifrån den och användarnas behov, säger ledande forskaren Jaana Leikas på VTT.

All den teknologi som nu ställs i omsorgens tjänst är inte spektakulär eller ens synlig för användaren, utan mycket handlar i det här skedet om små förbättringar av sådana hjälpmedel som redan finns. Inom hemvården har ett försök med att installera sensorer i hemmen hos äldre personer genomförts, och sensorer är något som redan används i viss mån. I försöket installerades sensorer till exempel vid ytterdörren, kylskåpsdörren, badrumsdörren, rollatorn och så vidare. På det sättet kan man följa med hur den äldre rör sig, och framför allt – om här sker några avvikelser. Då kan man ingripa då det händer någonting och i bästa fall också ställa tidiga diagnoser.

– Om ytterdörren öppnas ofta kan det betyda att den boende kikar ut med jämna mellanrum, vilket i sin tur kan vara ett tecken på minnessjukdom. På motsvarande sätt kan en äldre kvinna som besöker badrummet flera gånger under natten ha drabbats av urinvägsinfektion och behöva snabb vård. En rollator som inte används alls under en dag kan också vara ett tecken på att någonting är fel, säger Leikas.

Också här kommer frågor om integritet och självbestämmande snabbt in i bilden. De måste alltid diskuteras då man utvecklar och tar i bruk ny teknologi, understryker Leikas.

– Självbestämmanderätt och samtycke är en självklar utgångspunkt. En annan sak man bör komma ihåg är att teknologi förstås aldrig ersätter mänsklig vård och omsorg.

Smart rollator

Samtidigt, med en massa information som hela tiden samlas in blir det rimligtvis också en massa information som ska hanteras. Äldre forskaren Olli Kuusisto som utvecklar en smart rollator räknar upp en rad funktioner man kan lägga till med enkla medel: stegmätare, puls- och temperaturmätare, avståndsmätare, händernas gripkraft, alarm vid fall och så vidare. Han tycker inte det blir mer jobb utan mindre.

– Databehandlingen är automatiserad. Och om man ändå ska mäta till exempel puls och temperatur går det ju enklare så här. Nyttan med till exempel stegmätningen är att man kan reagera vid förändringar, men också att användaren själv kan motiveras att röra på sig, säger han.

Enligt specialforskaren Marketta Niemelä har finländarna en förhållandevis positiv inställning till robotik och smart teknologi, också i vården, och den har blivit positivare. Men än så länge har robotar och annan smart teknologi ändå inte tagits i bruk i stor skala, även om terapirobotar finns i en del serviceboenden och sensorer i hemmet används i någon mån.

– Det är realistiskt att tänka sig att enkla robotar och särskilt sådan teknologi som till exempel förbättrar befintliga hjälpmedel kommer att vara allmänt i bruk om tio år. Men till exempel sociala servicerobotar som Pepper blir nog inte allmänna lika fort, de är ännu inte färdiga för det, säger Niemelä.

Nja till robotar i vården

73 procent av finländarna ställer sig enligt en europeisk undersökning mycket eller ganska positivt till användning av robotar överlag.

47 procent av finländarna ställer sig positivt eller ganska positivt till användning av robotar som erbjuder service och sällskap i äldreomsorgen och sjukvården.

Värdsmarknaden för vårdrobotar förväntas växa med i snitt 36 procent per år fram till 2021.

År 2021 väntas marknaden för robotik inom vården fördelas på fyra ungefär lika stora segment: rörelse- och transportrobotar, distansnärvaro- och rehabiliteringsrobotar, exoskelett (för stöd och extra styrka) och medicinutdelningsautomater.

Källa: VTT

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46