Allt fler finlandssvenskar väljer att plaska utanför ankdammen

Bild: Jonas Brunnström/Österbottens Tidning/HSS Media

Kjell Herberts har studerat finlandssvenskarnas emigrationsmönster sedan millennieskiftet.Många finlandssvenskar upplever Sverige som en del av den egna arbetsmarknaden, och ett hopp över Bottniska viken som odramatisk. Fler flyttar också utanför Norden av eget intresse, arbete, studier, kärlek eller övriga skäl.

Kaisa Kepsu på tankesmedjan Magma har tidigare skrivit en rapport om finlandssvenskarnas emigration till Sverige. Kjell Herberts, sociolog vid Åbo Akademi i Vasa, följer upp utredningen och inkluderat resten av världen. Studien innefattar 16 år, från 2000 till 2015.

– Nationellt märker man att Sverige har blivit mer ointressant. Nu är det karriärmöjligheter inom andra EU-länder som hägrar för många.

Det nationella och nordiska perspektivet har breddats till att omfatta Europa i första hand, och resten av världen i andra hand.

– Det beror främst på en högre utbildningsnivå, språkkunskaper och öppnare gränser. För finskspråkiga var Sverige väldigt viktigt tidigare, men har blivit betydligt mindre viktigt.

Majoriteten av emigrerande finlandssvenskarna flyttar fortfarande till Sverige, eftersom Sverige ses som en förlängning av den egna arbetsmarknaden. Men om man bortser från vårt västra grannland, ser den finländska flyttningsrörelsen liknande ut bland finsk- och svenskspråkiga.

Herberts kommenterar också mångfalden och variationen i artikelserien 100 röster, som publicerades i finlandssvenska dagstidningar i hundra dagar från och med juni.

– Det är spännande hur olika möjligheter som folk utnyttjar för att leva sitt liv utanför hemlandet. Påfallande många hade flyttat flera gånger i utlandet. Det är en ny form av flyttningsrörelse.

Sverige är en del av vår arbetsmarknad

Det finns många orsaker till en flytt över landsgränser, men arbetslöshet är en av de tristare. Enligt Herberts är finlandssvenskar snabba på att söka sig utomlands hellre än att gå arbetslösa här hemma.

– Vi velar inte alltför länge. Man har en kusin i Södertälje, en moster i Göteborg och en kompis som har bott i Malmö. Man har kontaktytorna.

Många vill gärna bo i hemmiljön nära släkt och vänner, men om det inte går, spelar det inte så stor roll om man flyttar till Helsingfors eller Stockholm. Folk från svenskspråkiga orter kan till och med känna sig mer hemma i Sverige än i Helsingforsregionen.

– Det är inte så dramatiskt att korsa gränsen och åka till Sverige. För många är Stockholm mer bejakande och öppet än städer i Finland. Stockholm är vår andra huvudstad, säger Herberts.

Traditionellt har det varit främst enspråkigt svenska finländare som har flyttat till Sverige, men välutbildade tvåspråkiga nylänningar är en ny grupp.

– Det bli kohorter som flyttar, eller finländska företag som etablerar sig i Sverige. Många finlandssvenskar har nytta av sin finska i Sverige och är rätt attraktiva på arbetsmarknaden.

Flyttare i stället för emigrant

Herberts tycker att ordet "emigrant" är förlegat och föredrar termen "flyttare".

– Nu för tiden bor man några år här, några år där, och flyttar kanske hem igen. Man har inga stora flyttlass utan köper Ikea-möbler där man råkar bo för tillfället.

De yngre emigranterna exporterar en annan bild av Finland är den vi tidigare har representerat.

– Tidigare handlade det om att vi var granne till Sovjet, betalade vårt krigsskadestånd. Och lite Sibelius, sauna och sisu.

I dagens läge är Finland en integrerad del av Europa med högklassig utbildning och modern teknologi.

– Däremot förknippas Finland sällan med företag, såsom Nokia och Angry Birds. Det som vi upplever som typiskt finskt tror jag att man utomlands ser som universellt, något man kan tillverka nästan var som helst.

Herberts menar att det är onödigt att tro att Finlands rykte går samma öde till mötes som Nokia. Det är snarare livskvalitet, trygghet och avsaknad av korruption som utgör den stabila finska grunden.

– Jämställdhet, långa semestrar och pålitlighet. Finland har fortfarande ett gott namn om sig.

Saknar inte empati

Herberts anser att ett finskt pass öppnar dörrar. Utlänningar litar ofta på finländare, vilket är en stor fördel när man söker sig utanför hemlandets gränser.

– Det är i mötet med det främmande som man formar sin identitet, upplever vad som är värdefullt, vad man inte vill ge avkall på och kanske lite avundas andra.

Herberts hävdar att finländare som inte får miljöombyte tenderar att bli närblinda. Man tappar greppet om vad den finländska identiteten och samhället går ut på.

– Finländare är naturmänniskor. Vi längtar till tystnaden och att få gå ensamma i en skog. För många utlänningar är det skrämmande, säger Herberts.

Många finlandssvenskar saknar det forna landets multikulturella smältdegel när de flyttar hem.

– Finland upplevs fortfarande som ganska exkluderande, vilket är ganska intressant i och med att temat för Finland 100 är "tillsammans", säger Herberts.

I Finland råder fortfarande en stark nationalism som bygger på "vi och dem", en önskan att få återgå till något som inte längre går att skapa.

– De som har varit i utlandet har sett hur väl emottagen man kan bli som utlänning, och hur man bejakar det mångkulturella. Där har vi en hel del att lära. Att vara finländare betyder inte att man utesluter andra och inte kan visa empati.

Många återvänder

Herberts vill lyfta upp en vanlig fallgrop i diskussioner kring emigration och hjärnflykt.

– Folk ser ofta utvandring som något definitivt, men det är det inte. Många är rörliga i dag, i synnerhet unga, som ofta återvänder hem, säger Herberts.

Finlands trygghet och välfärdssamhälle lockar i synnerhet blivande föräldrar. Många av dem har utbildat sig, fått nya erfarenheter, idéer och eventuellt en del kapital. Herberts påminner oss om att upprätthålla kontakten med våra nära och kära runtom i världen.

– Det är viktigt att de känner sig välkomna tillbaka. Ingen ska tvingas flytta och heller inte puttas i väg när den flyttar tillbaka. Vi ska ha ett öppet samhälle som kan ta tillvara de drömmar som folk har.

Herberts gläds åt finlandssvenskarnas aktivare och påhittigare flyttningsmönster, trots IT-samhället som gör att vi inte tvingas flytta på oss lika mycket.

– Det är alltid hälsosamt att se nya miljöer, och framför allt öva sina språkkunskaper.

Han uppmuntrar oss att fortsätta i samma banor, men skulle gärna se en större immigration till Finland.

FAKTA

Kjell Herberts

Sociolog vid Åbo Akademi.

Jobbar vid institutet för samhällsforskning i Vasa.

I samarbete med Migrationsinstitutets Center för Svenskfinland.

Publicerar i höst en rapport om finlandssvenskarnas emigration.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33