Allt fler finländare har jobb – Juha Sipilä: Nu höjer vi sysselsättningsmålet

Regeringens mål att hålla hela Finland bebott kan sätta käppar i hjulet för det höjda sysselsättningsmålet.

Regeringen har nått sitt mål att öka antalet sysselsatta med över 110 000 personer, skrev riksdagsledamoten och ekonomen Juhana Vartiainen (Saml) på Twitter efter att statistikcentralen gav ut de senaste arbetsmarknadssiffrorna på tisdagen.

Statsminister Juha Sipilä (C) svarade på onsdagsmorgonen med att höja målet för sysselsättningsgraden från 72 procent till 75.

– Vi har nått sysselsättningsmålet och det syns redan i finländarnas vardag. Men arbetet fortsätter, nästa mål är 75 procent, skriver Sipilä på Twitter.

Sysselsättningsmålet på 72 procent ansågs redan vara orealistiskt enligt många experter. Men de senaste åren har ekonomin tagit fart i Finland och målet ser ut att nås 2019 enligt Finansministeriets prognos.

– Att man skulle få upp sysselsättningsgraden till 75 procent låter väldigt högt om man ser på nivån under en längre tid. Det är ett motiverat mål för att finansiera välfärdsstaten, men jag är osäker på hur realistiskt det är, säger Mika Helander, akademilektor i sociologi vid Åbo Akademi.

Sysselsättningsgraden är högre i till exempel Sverige, men enligt Helander finns det strukturella aspekter som försvårar en så hög sysselsättningsgrad i Finland.

– Ett exempel är regeringens mål att hålla hela landet bebott och det finns inte lika mycket arbetsmöjligheter på landsbygden, säger Helander.

Enligt Helander finns det också på sätt och vis flera olika arbetsmarknader, där jobb och arbetstagare inte alltid möts eftersom människor saknar kunnande eller inte är beredda att flytta efter jobben. Helander säger också att politikerna gärna tar åt sig av äran, men att den ökade sysselsättningen främst beror på att ekonomin kommit i gång.

Spelar målet någon roll?

Johannes Kananen, docent i socialpolitik vid Svenska social- och kommunalhögskolan, är kritisk till regeringens åtgärder för att få upp sysselsättningen. Kananen ställde upp i kommunalvalet för Centern.

– Sysselsättningen verkar ha ökat närmast för att ekonomin går bättre tack vare ökad export. Regeringen vill gärna ge ett intryck av att det är deras förtjänst, men jag är lite mer skeptisk. Om det ändå är omständigheterna som avgör så är det kanske lite likgiltigt om målet är 72 eller 75 procent, säger Kananen.

Enligt Kananen har regeringen främst försökt göra det enklare att anställa folk på bekostnad av arbetstagarna, till exempel genom konkurrenskraftsavtalet eller planen att försämra anställningsskyddet för unga.

– Regeringens ekonomiska politik är inte rättvis och det är inte heller rättvist att tillskriva regeringen äran. Men i sig är det ju önskvärt att sysselsättningen ökar.

Kananen kommer i höst att börja arbeta med statsrådets projekt som sammanför socialskydd, företagare och lönearbete för att försöka hitta nya sätt att inkludera människor i ekonomin.

– Mycket har att göra med hur man sporrar människor att delta i ekonomin och vi tror att den viktigaste resursen är människors egna idéer.

Rättelse 25.7 klockan 16.19: Johannes Kananens namn korrigerat.

Fakta

Sysselsättningsgraden

Den säsong- och slumpvariationsrensade trenden för det relativa sysselsättningstalet var 71,8 procent enligt Statistikcentralens senaste mätning.

Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i åldern 15–64 som är sysselsatta.

Den säsongs- och slumpvariationsrensade trenden beaktar variationer i sysselsättningsgraden som beror på bland annat säsongsarbete och mäter sysselsättningen ur ett längre perspektiv.

Trenden för den relativa arbetslösheten var i juni 7,2 procent.

Källa: Statistikcentralen.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33