Allt fler familjer bland de papperslösa

Oroliga. Snart finns det många som inte har någonstans att ta vägen, och allt fler bland dem är barnfamiljer, varnar Tuuli Shinyella och Hayder Al Jouranj vid Helsingfors Diakonissanstalt. Bild: Niklas Tallqvist

Nya papperslösa tar nu kontakt med Helsingfors Diakonissanstalts uppsökande verksamhet varje vecka, och antalet barnfamiljer ökar.Till sommaren kan de nya papperslösas antal räknas i tusental, bedömer sektordirektör Marja Pentikäinen.

Två gånger i veckan går kollegerna Hayder Al Jouranj och Suldaan Said Ahmed ut på stan för att prata med folk. Meningen är att få kontakt med nya papperslösa och ge dem stöd och råd. Meningen är också att kartlägga situationen – vilka är de papperslösa, hur många är de, hur tänker de och vad behöver de? Al Jouranj och Said Ahmed går till torg, kaféer, moskéer, etniska restauranger och centrala platser, alla sådana ställen där de som inte har någonstans att ta vägen kan tänkas hålla till. De rör sig också på sociala medier, där också den som saknar uppehållstillstånd kan röra sig fritt.

Helsingfors Diakonissanstalts projekt Suojattomat, de skyddslösa, som Al Jouranj och Said Ahmed jobbar för, startade i höstas då behovet blev uppenbart. Nu är det dags för bokslut.

Till en början var det lugnt, men efter årsskiftet har antalet kontakter skjutit i höjden.

– Nu tar folk kontakt hela tiden. Varje vecka får vi åtminstone tio till femton nya kontakter. Dels är det papperslösa personer som tar kontakt, dels sådana som är rädda för att de snart kommer att bli det, men också finländare som försöker hjälpa någon, säger Tuuli Shinyella, sakkunnig på Helsingfors Diakonissanstalt.

De senaste veckorna har utvecklingen tagit en ny, oroande vändning. Också allt fler barnfamiljer kontaktar nu projektet.

– Ute på stan är det ju ofta män vi träffar, men genom dem får vi också kontakt med familjerna. Det är många familjer som är i en mycket utsatt position, säger Hayder Al Jouranj.

– Det här är en stor oro. Vi kan erbjuda familjerna detsamma som alla andra. Men att bo i nödinkvartering som stänger klockan sju på morgonen är svårt för en barnfamilj, och inte är det lätt att sova på bekantas soffor heller när man är flera, säger Shinyella.

Barnfamiljer kan i vissa fall få nödinkvartering i lägenhet, men också den är tillfällig.

– Och ingen kan ju bo hos sina vänner för alltid heller. De flesta som hamnar i den här situationen har ingen plan, de vet inte vart de är på väg, vad de ska göra och hur. Många är jättestressade, säger Al Jouranj.

Råd och stöd

Al Jouranj kommer själv från Irak och talar arabiska, medan kollegan Suldaan Said Ahmed talar somaliska. Det underlättar när de ska försöka få kontakt med papperslösa och asylsökande.

Då samhället stängt av sina kranar är det förstås inte så mycket de kan erbjuda, men för den som saknar allt är varje halmstrå värdefullt.

– Det är förstås ganska begränsat. Vi kan inte lösa någons situation så som det nu ser ut, säger Shinyella.

– Men nog minska deras lidande, inflikar Al Jouranj.

Det som projektet kan erbjuda är framför allt råd och stöd. En del kan behöva juridisk rådgivning, andra mer handfast hjälp.

– Då kan vi hänvisa dem till exempelvis Flyktingrådgivningen, eller tala om var det finns konkret hjälp att få – var det finns nödinkvartering, hälsovård, var man kan tvätta sina kläder. En konkret sak är också att hjälpa till att ansöka om utkomststöd, säger Shinyella.

Tjugo euro till mat

Några pengar ska de papperslösa ändå inte ha, har regeringen slagit fast. Men mat för dagen i form av en betalningsförbindelse går an. Inte heller annat än brådskande hälso- och sjukvård, men tak över huvudet till natten ska alla få.

Att ordna med nödhjälpen kommer an på kommunerna. I Helsingfors, dit de flesta papperslösa väntas söka sig, har nödinkvarteringen tills vidare inte haft någon rusning, då många fortfarande antas övernatta hos bekanta.

– Men vi räknar med att antalet papperslösa växer och försöker följa med situationen, säger Maarit Sulavuori, chef för familje- och socialtjänsterna vid social- och hälsovårdsverket i Helsingfors.

I de fall papperslösa sökt utkomststöd av staden har de beviljats en betalningsförbindelse för matuppköp, för det mesta värd tjugo euro. Det ska räcka några dagar eller maximalt en vecka. Också nödvändig medicin kan bekostas.

– Alla ansökningar bedöms individuellt utifrån den sökandes situation – ska pengen räcka till all mat, eller har den sökande möjlighet att få mat också annanstans? Är det frågan om en ensam person eller en familj? Engångssumman är liten eftersom den som inte har något hem inte heller kan förvara några större mängder mat, säger Sulavuori.

Till barn och gravida kvinnor erbjuder staden all hälsovård, men övriga får nöja sig med brådskande och nödvändig hälso- och sjukvård. Eller gå till Global Clinic, där frivilliga läkare erbjuder papperslösa vård en kväll i veckan.

Efterlyser klara direktiv

Enligt ministeriets anvisningar ska kommunen hänvisa papperslösa till migrationsmyndigheterna och informera om möjligheten till frivillig återresa. Däremot ger lagen inga möjligheter för personalen inom social- och hälsovården att informera andra myndigheter, tystnadsplikt gäller.

– Vi för inte vidare någon information till andra myndigheter, lagen är helt klar på den här punkten, säger Sulavuori.

Av regeringen skulle hon önska klara och enhetliga direktiv om hur man ska gå vidare med situationen.

– Det är klart att det här är något vi funderar på i Helsingfors, då en stor del av de papperslösa säkert kommer att samlas just här. Då man bedömer helheten borde man också beakta att många papperslösa kan stanna länge i landet. Då kanske inte brådskande hjälp räcker. Vi måste fundera på hur vi ska ha det så att vi kan ha kontroll över situationen också i framtiden, säger Sulavuori.

Hos staden ligger för tillfället också en fullmäktigemotion som föreslår att stadens olika verk ser över hur staden bättre kunde garantera de papperslösa skydd och sådant som skolgång för barnen och psykologiskt och socialt stöd.

Oklart hur många

Exakt hur många som nu vistas i landet eller i Helsingfors som papperslösa vet ingen. Det finns bara gissningar och lite mer kvalificerade gissningar. Men i mottagningssystemet finns just nu cirka 16 500 asylsökande, varav knappt 4 000 väntar på sitt första asylbeslut. De flesta övriga väntar på svar på sina asylbesvär.

– Min bedömning är att antalet papperslösa i sommar kan räknas i tusental. Redan nu känner vi till hundratals, och beslut fattas nu i rasande takt och en stor del av dem är negativa. Situationen är mycket oroande, skrämmande också, säger sektordirektör Marja Pentikäinen på Helsingfors Diakonissanstalt.

Diakonissanstalten kommer att fortsätta hjälpa de papperslösa på olika sätt och hålla ett öga på situationen.

– Vi kan inte låta bli att hjälpa människor i nöd. Samtidigt är det ingen idé att skapa fler temporära system där folk blir hängande. I stället måste vi arbeta för att påverka så att ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd tas i bruk. Men det är ett tungt politiskt beslut som inte görs i en handvändning, och de som är utsatta behöver hjälp nu.

Något politiskt beslut i den riktningen ser ändå inte ut att finnas på kartan.

– Men jag tänker att vi måste försöka påverka ändå. Det är oroande att man försöker bli av med ett fenomen genom att skärpa villkoren. Sanningen är att folk stannar i alla fall. Men då de hamnar i marginalen blir de lätta offer för kriminalitet och radikalisering – och det ligger varken i de enskilda människornas eller samhällets intresse, säger Pentikäinen.

En sak är gemensam för de flesta av dem som Al Jouranj och Said Ahmed pratar med – förutom den allt överskuggande rädslan för att bli tvungna att åka hem: De flesta önskar att de kunde få en möjlighet att jobba. Många är mycket motiverade, säger Al Jouranj, de vill lösa in en plats i samhället.

Men det vill inte samhället. Det tycker Al Jouranj är oklokt.

– Vi borde undvika det här nya fenomenet. Vi får inte glömma att Finland är en föregångare när det gäller mänskliga rättigheter och social trygghet. Det finns lösningar på olika plan, men det är de politiska beslutsfattarna som har nycklarna.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning