Allt fler äldre i hemvården behöver akut ambulanshjälp

Bild: Lehtikuva/Kalle Parkkinen

Antalet akutvårdsutryckningar i Helsingfors har ökat kraftigt de senaste femton åren. En av orsakerna är att allt sjukare äldre bor hemma då platserna i dygnetruntvården minskar.

Räddningsverket i Helsingfors slog i fjol ett tvivelaktigt rekord: Antalet utryckningar på akutvårdsuppdrag var rekordhögt, hela 54 596 stycken. Jämför man med nivån år 2000 är det en ökning på närmare 60 procent.

Samtidigt ökade visserligen också invånarantalet i staden, men inte med mer än 12 procent. Och även om Finlands befolkning blir allt äldre är den omvända pyramiden inte lika brant i Helsingfors, där befolkningsstrukturen till följd av inflyttningen är yngre än i resten av landet.

Förklaringarna till att utryckningarna ökar så pass mycket måste alltså sökas annanstans.

– Andelen av de hjälpbehövande som är över 65 år har ökat betydligt. År 2008 var deras andel 25 procent, nu är de redan 40 procent. Orsaken är att man minskar på platserna i dygnetruntvården, vilket gör att de som bor hemma är sjukare och behöver mer akutvård. Samma sak gäller i hela landet, säger akutvårdschefen Kari Porthan vid räddningsverket i Helsingfors.

Orsakerna till att ambulansen larmas är ändå i stort sett desamma som förr: det handlar om störningar i elementära funktioner som har att göra med hjärtat, blodcirkulationen, andningen och medvetandet. Andra vanliga orsaker är att man ramlat och att allmäntillståndet snabbt försämrats.

– Den allra vanligaste enskilda orsaken till utryckning är faktiskt att man ramlat och slagit sig eller brutit något, och det gäller alla åldrar. På allmänna platser snubblar folk i fyllan, medan äldre ofta ramlar på natten på väg från toan och bryter lårbenshalsen eller slår huvudet.

Allt oftare händer det att det är en gammal bekant som behöver hjälp.

– Antalet äldre i hemvården som återkommer har förstås blivit fler, och deras antal ökar hela tiden. Ganska ofta är det hemvårdaren som ringer 112 när situationen blir akut, säger Porthan.

Tuulikki Siltari som är chef för utvärderingsverksamheten i Helsingfors tycker det är helt naturligt att antalet utryckningar ökar då befolkningen åldras. Att strukturerna inom social- och hälsovården blir lättare och man satsar mer på hemvård handlar om en nationell strategi.

– Det betyder att allt sjukare äldre bor hemma, och tjänsterna förs till hemmet. Vi försöker hela tiden stärka hemvården och styra resurser till den.

Den som anser att hen eller hens anhöriga inte klarar sig själv längre kan ansöka om en plats i dygnetruntvården. Men att få en plats på institution lyckas inte förrän alla stenar är vända.

– Då görs en utvärderingsprocess där man går igenom läget. Har man utnyttjat alla möjligheter i hemvården och eliminerat alla risker? En plats på institution är ändå den sista utvägen. Men i något skede kommer förstås gränsen emot då det inte längre går att eliminera riskerna, säger Siltari.

Har det blivit alltför svårt att ta sig över tröskeln?

– Hur balansgången ska se ut är förstås en diskussion som hela tiden behöver föras. Då resurserna är begränsade gäller det ändå att noga överväga hur man använder dem. Dygnetruntvården för en person kostar 50 000 euro om året, alltså lite mer än att anställa en närvårdare i ett år. Då det inte kommer mer pengar gäller det att styra dem rätt, och det är i sista hand politikernas uppgift.

Social och hälsovårdsverket har diskuterat situationen också med räddningsverket.

– Det ligger en viss åldersrasism i att äldre inte skulle få utnyttja jourtjänsterna. Att de borde finnas någon annanstans än inom de normala tjänsterna, säger Siltari.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning