Allt färre redo att försvara Finland med vapen

På bara ett år har försvarsviljan bland finländarna sjunkit märkbart, med sex procentenheter, vilket betyder att försvarsviljan är den lägsta på tre decennier. Allra mest har försvarsviljan rasat bland ungdomarna.

Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har låtit göra sin årliga utredning om finländarnas åsikter om utrikes- och säkerhetspolitiken. Årets undersökning bjuder på överraskningar. På bara ett år har försvarsviljan bland finländarna sjunkit märkbart, med sex procentenheter, vilket betyder att 66 procent av finländarna anser att landet ska försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet är osäkert. Senaste resultatet var nere under 70 procent var för 29 år sedan, år 1989.

Också stödet för den allmänna värnplikten har om inte rasat, så åtminstone sjunkit kraftigt med sju procentenheter och ligger på 74 procent. Mest har stödet sjunkit bland de yngsta svararna i åldern 15-34 år.

"Förvånande"

– Resultaten är förvånande. På ganska många punkter har siffrorna gått ner, säger Heli Santala, generalsekreterare för PFI.

Santala efterlyser ytterligare utredningar om vad förändringarna beror på eftersom siffrorna i decennier har legat på en hög och stabil nivå.

Bild: Ksf Media

Professor: Föråldrad frågeställning

– Det här är första gången sedan kalla kriget som vi ser en förändring som inte ligger inom felmarginalen, säger Teemu Tallberg, professor i militärsociologi vid Försvarshögskolan.

Tallberg har grubblat på vad raset beror på och kastar fram en hypotes:

– Frågeställningen, "borde finländarna försvara sig med vapenmakt i alla situationer också om resultatet är osäkert" har varit likadan under alla år, men världen omkring oss har förändrats. I dag talas det mycket om hybridoperationer och cyberhot. Här anser de flesta helt korrekt att traditionell krigföring med vapen inte är rätt sätt att bemöta de nya hoten, säger Tallberg och påpekar att den personliga försvarsviljan bland finländarna är stark, 84 procent är själva redo att försvara Finland enligt förmåga och färdigheter.

Att raset i försvarsviljan är störst bland de yngsta svararna ser Tallberg inte som så konstigt.

– På längre sikt har ungdomarna alltid utgjort en avvikande grupp och i takt med att folk blir äldre, brukar åsikterna bli konservativare.

En möjlig förklaring till den lägre försvarsviljan hos ungdomarna kan hänga ihop med ett jämställdhetstänk. De flesta vill bevara den allmänna värnplikten för män på samma sätt som i dag, men bland ungdomarna är det fler som tycker att värnplikten eller någon form av medborgarplikt borde gälla både män och kvinnor, eller så borde den vara frivillig för vartdera könet.

Natomotståndet bland finländarna ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. 59 procent av finländarna förhåller sig negativt till ett Natomedlemskap mot 62 procent i fjol. En femtedel av befolkningen däremot önskar att Finland ansluter sig till Nato.

Bild: Ksf Media

Mika Kari (SDP), vice ordförande för riksdagens försvarsutskott, tycker att det är bekymmersamt att förvarsviljan har sjunkit flera år i rad och vill bena ut vad förändringen beror på.

– Det är oroväckande att vi ser en nedgång samtidigt som motsättningarna ökar i världen och maktpolitiken har återvänt på den internationella arenan, säger Kari.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46