Allt du inte behöver äga

Vaaterekki vill ge människor chansen att njuta av känslan av att de ofta har nya kläder, utan att de måste köpa dem. Bild: Karl Vilhjálmsson

Delningsekonomi blir vardag då allt fler personer vill komma undan konsumtionshysterin. För att minska på mängden saker som samlar damm där hemma har HBL tagit reda på vad du inte behöver äga, utan i stället kan låna eller hyra.

Under de senaste åren har man kunnat skönja en trend där vår konsumtion av saker ifrågasätts allt mer. Orsakerna är många, en del får ångest av högarna av saker och kläder som hopar sig, medan andra betonar det ekologiskt ohållbara i våra konsumtionsvanor. Vår slit–och slängkonsumtion tär på naturens resurser, orsakar nedskräpning och föroreningar.

Samtidigt som vi hela tiden köper nytt, försöker vi även göra oss av sakerna vi skaffar. Men det här mönstret vill många nu avsäga sig ifrån och i stället skapa andra konsumtionsvanor, ett där varorna man använder är hållbara och där man inte själv behöver äga allting.

Man pratar om en delningsekonomi eller cirkulär ekonomi. I stället för att företags verksamhet skall basera sig på att sälja saker i mängd och massor, skall de i stället erbjuda tjänster åt konsumenter.

Redan i dag finns ett mängd olika företag som strävar efter att minska folks konsumtion av varor. De fungerar grovt indelat med två olika principer. Antingen som ett företag som hyr ut eller lånar saker för ett visst pris per gång eller tidsperiod, eller som en konsument till konsument–tjänst, där folk via en nätsida hyr saker direkt av varandra.

Hög livskvalité utan egna saker

Tuomas Soutukorva är grundare och ägare av företaget Liizi, som hyr ut allt från barnstolar till flygande minidrönare.

–Jag blev frustrerad på att ha en massa saker hemma som bara används en eller två gånger per år, men det fanns inget företag som hyrde saker. Därför bestämde jag mig för att själv grunda ett sådant, berättar Soutkorva.

Liizi har för tillfället cirka 140 produkter inom fem olika kategorier. Allt fler verkar dela Soutukorvas synsätt och uthyrningen ökar hela tiden stadigt enligt honom.

– Det handlar inte enbart om den ekonomiska aspekten, utan även om många praktiska. Då man hyr saker behöver man inte förvara dem någonstans, man behöver inte själv försöka sälja sina saker vidare eller leta runt bland vänner för att få låna saker. Att hyra är ett lätt och smidigt alternativ helt enkelt. Målet med företaget är att erbjuda människor ett liv där de inte behöver äga en massa saker, men utan att deras livskvalité behöver lida av det, förklarar Soutukorva.

Soutukorva säger att det främst är högutbildade stadsbor som har tagit till sig idén om att man inte måste äga allt, på landsbygden verkar det ännu inte vara så populärt.

– Det kan såklart bero på att transportkostnaderna dit ännu är så höga att priset i det skedet väger mer än de övriga aspekterna. Det blir helt enkelt billigare att köpa eget.

Att grunda ett företag som Liizi kräver mycket startkapital, då man måste köpa alla de produkter som skall hyrs ut och produkterna är ofta relativt dyra. Företaget är Soutukorvas huvudsyssla och han tror starkt på konceptet.

– För tillfället är det här ingen guldgruva, men skulle jag göra det här enbart för pengarnas skull skulle jag nog ha valt ett annat yrke. All bra feedback jag får av människor gör att jag tror på min idé och på att de här kommer vara ekonomiskt lönsamt i framtiden.

– Vi är dyrare än tjänster där konsumenter hyr till konsumenter, men det är för att vi betalar skatt på vår verksamhet. Men vi sköter det praktiska smidigt, är pålitliga och har klara spelregler för vad som gäller, förklarar Soutukorva.

Veera Tuominen tror på sitt företag och brinner av iver för att få utveckla och utvidga det. Bild: Karl Vilhjálmsson

Nya tankesätt

Även kläder är något man ofta samlar på sig i mängd och massor, för att sedan använda plaggen några få gånger. Företaget Vaaterekki vill förändra detta. Deras koncept fungerar så att man betalar en viss summa för att få låna kläder av dem, antingen för två månader eller ett halvt år. Sedan får man låna två plagg åt gången, i två veckors tid, ur företagets sortiment.

Veera Tuominen säger att hon och företagets andra grundare, Emmi Malmström, blev inspirerade av Vaatepuu, ett företag som fungerar på samma sätt i Träskända. Det tyckte idén lät fin och vettig och satte sålunda i gång våren 2015.

Företaget tar endast in kläder av finska designer av hög kvalité.

– Först fick vi endast sådant som de valde att ge oss. Nu för tiden köper vi in mer och mer, och försöker ta sådant som det finns efterfrågan för hos våra kunder. Vi har tyvärr bara kläder för kvinnor, men för kvinnor i alla åldrar, säger Tuominen.

Tuominen har märkt att mängden kunder ökat sakta men säkert.

– De flesta kommer hit efter att en kompis rekommenderat vårt företag åt dem. Men det som förenar dem som handlar här är en slags fördomsfrihet, att man vågar prova ett nytt koncept. Det kräver att man vänjer sig vid tanken om att man kan njuta av kläder som man inte själv äger, säger Tuominen.

Tuominen ser att företagets popularitet även beror på andra faktorer och fördelar.

– Det här en del av ett större fenomen, där man vill ta miljön i beaktande i sin konsumtion. Vi är vana vid att köpa kläder ofta och det är något som få vill avstå från. Att låna kläder i stället för att köpa gör att människor fortfarande får njuta av känslan av att de ofta har nya kläder, utan att de måste köpa dem.

Än är företaget bara en sidosyssla för Tuominen och Malmström. Tuominen säger att de i framtiden hoppas kunna ha företaget som huvudsyssla.

– För tillfället får vi tygla oss själva. Ivern för att expandera och utveckla verksamheten finns redan nu, men vi har ganska små resurser, så vi kan inte satsa så mycket som vi skulle vilja för tillfället.

Kunden Linda Tiensuu är anhängare av företagets verksamhetsmodell.

– Jag hittade hit då jag behövde en ny klänning till en fest, då det är onödigt att varje gång köpa en ny då man ska någonstans. Det här är också ett bra sätt att prova på olika slags kläder, som man inte är säker på passar en. Om man sedan inte är nöjd så gör det ingenting, man tar bara något annat nästa gång man är här. Det blir inga felköp, säger Tiensuu.

Tiensuu tror att de skulle finnas behov för liknande företag med olika slags kläder.

– Till exempel då man är gravid ändrar man storlek hela tiden och det är ganska onödigt att hela tiden köpa nya kläder. Jag tror definitivt att verksamheten kan utvecklas.

Utnyttja dit närbibliotek

Det går även att låna saker kostnadsfritt. Helsingfors stadsbibliotek har i över fem år lånat ut andra saker än böcker. Listan på saker är lång och man hittar allt från en slagborrmaskin till en ukulele. Idén kommer från anglosaxiska länder och utvecklades sedan vidare.

– Idrottsverket hade utrustningen men inget sätt att låna ut dem till stadsborna. Så de blev lönsamt att kombinera våra verksamheter, då vi har ett lånesystem och långa öppethållningstider. På det här sättet kan man bäst utnyttja stadens resurser, förklarar biblioteksdirektör Tuula Haavisto.

Sakuthyrningen är enligt Haavisto inget som biblioteket prioriterar, eftersom det utgör en marginell del av dess verksamhet.

– Men saken kanske aktualiseras då det nya centrumbiblioteket blir färdigt. Delningsekonomins filosofi passar bibliotekens sätt att fungera och vi är därför vänner av tanken. Dessutom var vi ju de första i världen att utnyttja konceptet, säger Haavisto.

Fakta

Kläder

Vaaterekki, Helsingfors (damkläder)

Vaatepuu, Träskända/Åbo (damkläder)

Luottovaate, Tammerfors (damkläder)

Barnutrustning

Liizi (t.ex. babysitter, barnvagnar, bilbarnstol, matningsstol)

Kinspiring (t.ex. barnvagnar, resesängar, cykelvagn)

Lastenturva (t.ex. bilbarnstol, barnvagnar, bärrinkka)

Vaavi (sängar för nyfödda)

MLL (resesängar, bilbarnstolar, bärrinkka)

Konst

Taidelainaamo (i många olika städer)

Hobbyutrustning

Helmet–biblioteken (spel, idrottsredskap, instrument)

Liizi (friluftslivsutrustning, resor och fotografering)

Kuinoma (friluftslivsutrustning, idrottssredskap, instrument, fotografering)

Elektronik

Liizi (t.ex. videokanon, spelkonsol, minidrönare)

Kuinoma (t.ex. spelkonsol, VR-glasögon)

Helmet–biblioteken (t.ex. spelkonsol, blodtrycksmätare, skanner)

Arbetsverktyg & Hem

Liizi (t.ex. trycktvätt, sågar, borrmaskiner)

Kuinoma (t.ex. cirkelsåg, tapetborttagare, borrmaskin)

Helmet–biblioteken (t.ex. slagborrmaskin, flyttkärra, lastcykel)

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning