Allt du behöver veta om välfärdsområdesvalet – på 2 minuter

Bild: Hanna Matikainen

Vad är det vi röstar om i välfärdsområdesvalet? Till exempel allt som gäller barnrådgivning, familjestöd, var sjukvård och hälsostationer finns – i fortsättningen bestämmer nya regionfullmäktige om det, utom i Helsingfors.

1. Vem röstar i valet den 23 januari?

Alla röstberättigade på fastlandet, utom helsingforsarna – vilket beror på att Helsingfors inte blir ett välfärdsområde utan sköter sin social- och hälsovård som stad. Åland ansvarar för sin vård, så ålänningarna röstar inte heller.

Resten av landet delas in i 21 områden som ska ta över ansvaret för social- och hälsovården och för räddningsväsendet från och med 1 januari 2023.

Esbo- och Grankullaborna kommer exempelvis att rösta i Västra Nylands välfärdsområde (79 fullmäktigeledamöter), Vandaborna i Vanda-Kervo välfärdsområde (69 ledamöter) och Sibboborna i Östra Nylands välfärdsområde (59 ledamöter).

Trots att Nyland delas upp i fyra områden plus Helsingfors kommer HUS att fortsätta finnas inklusive universitetssjukhuset, och avtala med de nyländska områdena och Helsingfors om sjukvård och specialistvård.

Bild: Grafik: Mikael Bobacka

2. Vad har de nya välfärdspolitikerna makt över?

Väldigt mycket av det som vi varit vana vid att kommunerna ansvarar för.

Hela servicenätet för social- och hälsovården och sjukvården blir välfärdsområdets ansvar. Också rådgivningstjänster, skolhälsovården i gymnasier och yrkesskolor, tandläkartjänster, socialtjänster som olika former av stöd till familjer, barnskydd och kompletterande utkomststöd, handikapptjänster, missbrukarvård, hemvården och serviceboende för äldre.

Det som inte flyttas är högskolestuderandes hälsovård som fortsätter inom SHVS.

Välfärdsområdena bestämmer också om patientavgifter, visserligen begränsade av vad lagen säger.

Räddningstjänsten hör efter reformen till välfärdsområdena.

3. Producerar de servicen?

De nya välfärdsområdena ska producera service själv, men kan också ingå avtal och köpa service. Det enda som inte kan upphandlas är vissa tjänster som särskilt nämns i lagen, närmast socialarbete och omfattande sjukvårdsjour, eller sådant som innefattar myndighetsbeslut.

Områdena kan samarbeta om tjänster. Samarbetsavtal sluts till exempel kring universitetssjukhusen, som det finns fem av.

4. Hur går det med de språkliga rättigheterna?

De fullmäktige som väljs har ansvar för språkliga rättigheter. Därför ska det finnas en språknämnd i de åtta tvåspråkiga välfärdsområdena. Till språknämnderna väljs representanter för minoriteten.

Om det finns ingår en kommun som hör till samernas hembygdsområde i området så finns det en samisk språknämnd, i praktiken i Lappland. Sametinget och skoltsamernas byastämma har rätt att utse en stor del av medlemmarna.

Språknämnderna ska rapportera till fullmäktige om hur de språkliga rättigheterna uppfylls och kan ge förslag på hur vårdstigarna kan byggas med hänsyn till språket. Ordföranden i varje språknämnd är med på välfärdsområdets styrelsemöten.

5. Och hur går det med personalen?

De nya välfärdsområdena blir också arbetsgivare. De har en stor roll också på det sättet.

Även om personalen flyttas från kommunerna till den nya arbetsgivaren som så kallade gamla anställda, så är det den nya arbetsgivaren som i fortsättningen står för hurdana arbetsmiljöer och möjligheter det finns.

Lönerna ska i förlängningen harmoniseras, och samtidigt råder en vårdarbrist.

Om det behövs större arbetskraftsinvandring så behövs också fortbildning och språkstudier.

Även om regeringen har åtagit sig att försöka lösa problemen med vårdarbristen så är en arbetsgivare alltid central i att forma ledarskap och arbetssätt.

Artikeln är korrigerad 13.12.2021: Valet gäller alla röstberättigade på fastlandet utom i Helsingfors, och valet gäller inte heller Åland.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning