"Allseende" finländsk satellit skjuts upp i juli

Hello World består av två enheter och mäter bara 10 x 10 x 20 centimeter. Att bygga en satellit är inte kärnfysik. Den stora utmaningen är mjukvaran som placerats in i burken.Bild: Reaktor Space Lab

I juli vankas spännande tider för teamet i rymdkontrollen i centrum av Helsingfors. Härifrån följer teamet Reaktor Hello World-satellitens uppskjutning som sker i Indien.

– Satelliten har stått startklar i ett par månader nu, säger Tuomas Tikka, 31, vd för Reaktor Space Lab.

Hello World är försedd med en revolutionerande hyperspektralkamera som ser det som ingen annan ser.

Tikka går i framkanten bland dem som på allvar för in Finland i rymdåldern. Branschen växer nu så det knakar och det talas – naturligtvis – redan om det "nya Nokia" som hägrar bakom stjärnorna.

På måndagen tog projektet ett steg vidare när Kommunikationsverket kunde meddela att man beviljat radiolicens för Reaktor Hello World-satellitsystemet.

Projektet att utveckla och i slutändan få upp Hello World har pågått i flera år. Den största utmaningen är att få en plats ombord på en bärraket som placerar satelliten i en lämplig bana runt jorden.

Kutymen är vanligen att bärraketen lyfter en stor satellit och till och med ett hundratal mindre satelliter. "Biljettpriset" för även en liten nanosatellit skrivs i sexsiffriga tal.

– Vi har siktat på att den ska cirkla runt jordklotet på en höjd av 650 kilometer, men exakt var satelliten placeras ut är en sak som i sista hand avgörs av firman som skjuter upp bärraketen, säger Tikka.

Radiolicensen gäller för kommunikationen mellan satelliten och landsstationen i Helsingfors. Frekvenserna är noga valda eftersom satellittrafik kan störa annan radiotrafik nästan var som helst på jordklotet.

Finländsk satellitsvärm

– Satelliten bär på en spektralkamera som fungerar inom det infraröda området. Man kan fotografera nästan vad som helst och kameran identifierar olika material och förändringar i material, säger Tikka.

Kameran kan användas bland annat för att upptäcka förändringar i skogen, algblomning eller skördeutvecklingen. Den klarar av att skilja ut olika trädslag från varandra. På åkrarna ser kameran bland annat hur jämnt gödslingen har spridits och om säden drabbats av några sjukdomar.

Reaktor är än så länge det enda företaget som använder sig av tekniken inom jord- och skogsbruk.

Avsikten är att i framtiden skicka upp en hel satellitsvärm som övervakar åkrar, skogar och sjöar. I visionen ingår också en satellit som kan undersöka asteroider. Gruvdrift på asteroiderna öppnar oanade möjligheter och i USA har flera bolag grundats för att ta del i "rymdens guldrusch". Reaktor vill försäkra sig om en bit av de skatter som kan stå till buds inom de kommande åren.

Ett exempel på användningen av spektralkameror är Danmarks och Grönlands geologiska institut Geus och ministeriet för mineraler som skaffat sig bättre kunskap om potentiella naturrikedomar på Grönland. Man använder drönare med hyperspektralkameror för uppgiften.

Forskarna kan med hjälp av olika sensorer kartlägga råvarutillgångar utan att behöva borra sig ner i marken. Liknande undersökningar har tidigare gjorts i Namibia och Spanien.

Myndigheterna stöder

Satelliten, som bär kameran som har utvecklats av Statens tekniska forskningscentral, är en så kallad nanosatellit som opererar på en låg omloppsbana. Om satelliten läggs i en bana på 650 kilometers höjd gör den ett varv runt jordklotet på 1 timme 36 minuter.

– Reaktor Hello World är redan det fjärde finländska satellitsystemet som Kommunikationsverket har beviljat radiolicens för. Det är ett bevis på att också finländska aktörer kan vara med i rymdbranschen som nu växer globalt, säger Kommunikationsverkets chef Jarno Ilme.

– När de små satelliterna blir allt vanligare och kostnaderna sjunker innebär det att allt fler aktörer har möjligheter att sända upp egna satelliter i rymden.

– Kommunikationsverket samarbetar intensivt med den finländska satellitbranschen och vill gärna bidra till den snabbt växande verksamheten i Finland, säger Ilme.

Aalto-universitetet i bräschen

I likhet med satelliterna Aalto-1, Aalto-2 och Finland 100-satelliterna har också Hello World utvecklats i samarbete med Aalto-universitetet.

Tuomas Tikkas examensarbete bestod av att utveckla Aalto-1-satellitens styrsystem så att den alltid ligger i perfekt bildvinkel i förhållande till jorden. Efter Aalto-1-projektet fortsatte han direkt med Aalto-2.

Aalto-1 sköts upp med en PSLV-XL bärraket från Indien den 23 juni 2017. Aalto-2 kom i väg ett par månader tidigare än storebror, men teamet i Otnäs i Esbo förlorade kontakten med satelliten i juni 2017.

Det är troligt att också jubileumssatelliten Finland 100 skjuts upp med samma bärraket som Hello World. Satelliten har en beräknad livslängd om 2–5 år, sedan antas den småningom söka sig ner mot jorden för att brinna upp i atmosfären.

Reaktor har avtal med flera samarbetspartner och hoppas kunna utnyttja flygningen kommersiellt.

– Men det är vår första satellit och den måste därför ses som ett test, säger Tikka.

En lyckad uppskjutning är livsviktig för ett satellitbolag med tanke på nya kommersiellt inriktade projekt. Projektet har försiktigt räknat kostat en miljon euro, men på Reaktor räknar man med att omsättningen stiger till tiotals miljoner euro när man kommer i gång med de kommersiella tillämpningarna.

Då står "Nokia" kanske inte bara skrivet i stjärnorna.

Rättelse 25.4 klockan 10.23: Firman bakom projektet grundades inte av studenter, utan av andra personer. Det är Reaktor Space Lab som grundades av studenterna.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00