"Alla svenska nior får en studieplats på andra stadiet"

Daniel Perret och Derek Broman drömmer om en framtid som kock. De är första årets studerande på restauranglinjen vid yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors, en linje där det i år finns ovanligt få studerande. Bild: Cata Portin

Den utvidgade läroplikten syns inte i de svenska skolorna i huvudstadsregionen – antalet sökande och nya studerande är på samma nivå som tidigare. Däremot syns coronarestriktionerna i restaurangbranschen, intresset för kockstudier har minskat märkbart.

I höst ska inte en enda ung människa som nyss gått ut grundskolan stanna hemma och bli utan utbildning. Det är syftet med den utvidgade läroplikten som precis har trätt i kraft – den ska garantera en studieplats till alla vårens niondeklassare.

Det betyder i praktiken att alla nior redan i våras uppmanades att via den gemensamma ansökan söka till flera olika utbildningar på andra stadiet. Det är sedan kommunens ansvar att se till att alla unga får en studieplats.

– Studiehandledarna i grundskolorna uppmanar förstås eleverna att söka vidare, men det är på vårdnadshavarens ansvar att eleven faktiskt gör det. Den utvidgade läroplikten gäller numera tills de unga fyller 18 år, säger Sam Grönstrand, karriärvägledare på yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors.

Lediga studieplatser finns

På svenskt håll orsakar den nya lagen om läroplikten inga större förändringar, för inte heller under tidigare år har de unga som gått ut svenskspråkiga grundskolor blivit utan en studieplats.

Läroplikten har utvidgats den 1 augusti 2021 så att den fortgår tills den unga fyller 18 år eller har avlagt en examen på andra stadiet. Förändringen berör alla nior som slutar grundskolan efter 1 januari 2021. (I höst gäller den i huvudsak unga födda 2005.)

Efter grundskolan ska alla unga söka en studieplats på andra stadiet, alltså i gymnasiet, yrkesskolan eller i en folkhögskola, eller till olika utbildningar i övergångsskedet, till exempel påbyggnadsundervisning (tionde klass) eller en utbildning som handleder till yrkesutbildning (Valma).

Samtidigt har utbildningen på andra stadiet blivit avgiftsfri för dem som påbörjar sina studier i höst (födda 2005).

De avgiftsfria studierna omfattar undervisning, skolbespisning, läroböcker, skolmaterial och datorer, arbetsredskap och arbetskläder, skolresor över 7 km samt avgifter för fem prov i studentexamen.

De studerande måste fortfarande skaffa personliga redskap själva, som musikinstrument eller idrottsutrustning, och betala måttliga avgifter för frivillig verksamhet, som resor eller studiebesök.

Mera info finns på studieinfo.fi och på olika läroanstalters webbsidor.

– Jag ser inga förändringar i hur vårens nior har sökt sig till olika utbildningar jämfört med tidigare år. Under mina tolv år i Lagstads skola har knappt någon elev alls valt att inte fortsätta sina studier, säger elevhandledaren Petra Lindström i Esbo.

Det enda som egentligen har förändrats i höst är att studier på andra stadiet nu är avgiftsfria för de studerande som kommer direkt från grundskolan, och det här gäller även för vissa linjer på folkhögskolor, så nu har de unga som vill söka sig till kreativa och skapande branscher haft flera alternativ.

Vid Prakticum började årets nya studerande sina studier redan för ett par veckor sedan, medan andra och tredje årets studerande börjar förra veckan. Vid de två enheterna i Helsingfors och Borgå har sammanlagt cirka 300 unga påbörjat sina yrkesstudier i höst.

– Det finns alltid lediga studieplatser på en del linjer, medan vi på andra linjer har mycket stora grupper. Vi strävar efter att bygga upp en individuell studieplan för varje studerande och hitta de möjligheter som passar varje individ bäst. Det är också möjligt att byta linje mitt under terminen, om man senare inser att man har valt fel inriktning, säger Sam Grönstrand.

Få studerande på kocklinjen

Just nu finns det lediga studieplatser både på frisörlinjen och på linjen för kock och servitör vid Prakticums enhet i Arabiastranden i Helsingfors. Orsaken till det senare är troligtvis de hårda restriktioner som drabbat restaurangbranschen under pandemin, för intresset för att jobba med matlagning och servering har knappast svalnat bland dagens unga.

– Det är säkert en övergående trend. När restriktionerna mot restaurangerna hävs i takt med att allt fler blir vaccinerade kommer branschen att återhämta sig och senast då har restaurangerna stor brist på yrkesfolk. Då kommer de unga att söka sig till branschen igen. Vi har också möjlighet att ta in nya studerande mitt under terminen, genom den kontinuerliga ansökan, så det går att börja studera hos oss också senare i höst, säger Maarit Enberg, som är lärare i restaurang- och cateringbranschen.

Daniel Perret och Derek Broman är två av de åtta studerande som börjat på restauranglinjen i höst, en linje som under tidigare år har haft upp till 25 nya studerande. Den här förmiddagen har de ägnat sig åt det viktigaste en kock måste behärska, nämligen knivarna och hur de ska hanteras. På menyn står både grönsakspurésoppa och grönsakswok, bägge rätterna innehåller rikligt med rotsaker som först ska strimlas.

Knivarna är kockens viktigaste arbetsredskap och att hantera knivar får första årets nya kockstuderande vid Prakticum öva på redan under sin andra studievecka. Morötterna ska skäras upp i stavar som liknar tändstickor. Bild: Cata Portin

– För att kunna laga god mat måste en kock först lära sig att skära upp råvaror i önskad storlek. Knivarna är som bekant kockens viktigaste redskap. Vi har i dag övat på knivhantering, hur kniven sitter rätt i handen och hur man skär grönsaker i olika storlekar, förklarar läraren Enberg samtidigt som hon håller ett öga på morötterna som förvandlas till "tändstickor".

– Skär inte med spetsen! Använd hela kniven, håll den mjukt i handen, instruerar hon sina studerande som är fullt sysselsatta med att skära upp rotfrukter.

Helsingforskillarna Daniel Perret och Derek Broman står vid varsin skärbräda och arbetar koncentrerat. Det är inte helt lätt att skära upp jämntjocka strimlor, trots att de bägge ägnat sig åt matlagning sedan barnsben och har drömyrket klart: de vill bli kockar.

– Jag har varit intresserad av matlagning sedan jag var 8 år, då började jag laga omeletter och andra enklare rätter till min familj. Numera lagar jag helst indisk mat, berättar Daniel Perret.

– Jag siktar också på att bli kock, det går i familjen, både min pappa och storebror är kockar. Jag gillar att steka goda biffar i steakhouse-stil och servera dem med sparris och gräddpotatis, berättar Derek Broman.

Olika förutsättningar

Killarna deltar i höst i de gemensamma studierna för både kockar och servitörer, men vid årsskiftet är det dags att välja vilkendera linjen de vill specialisera sig på. Redan vid terminsstarten fick de sina personliga arbetskläder: två par skjortor, byxor, förkläden och släng, alltså den vita "duken" som hänger vid höften, samt ett par specialskor för restaurangarbetare. Den här utrustningen ingår i studiematerialet, men de studerande måste förstås själva tvätta kläderna och se till att de är rena och snygga. Men en viss skillnad finns det, medan Perret får all sin utrustning gratis måste Broman köpa sina knivar själv, eftersom han är ett par år äldre och inte kommer direkt från grundskolan.

– Att skolmaterialet nu är gratis påverkade inte mitt yrkesval, jag har länge vetat att jag vill bli kock. Men jag tycker att det är orättvist att de studerande som är lite äldre än jag måste betala för allt själva, säger Daniel Perret.

– Jag har köpt egna knivar, och det ville jag göra, för knivarna är så pass viktiga i kockjobbet. De ska vara vassa och lätta, men ändå sitta bra i just min hand, därför var det okej att skaffa just sådana knivar som känns bra för mig, säger Derek Broman.

Rama Sjöström och Henna Sjögren, som precis har börjat sina studier inom restaurangbranschen, lägger upp varmrätten på tallrikar, en grönsakswok där de studerande fick träna knivhantering när de skar upp grönsaker i strimlor. Bild: Cata Portin

De knivar som Perret och de övriga första årets studerande använder i skolan blir inte deras personliga knivar, utan de tillhör Prakticum, precis som alla andra kökskärl.

Inga egna verktygslådor

Inte heller rektor Lena Johansson vid yrkesutbildningen Axxell ser några större förändringar på det finlandssvenska utbildningsfältet i höst.

– Jag har inte fått några signaler från de fyra orter där Axxell ordnar utbildningar för ungdomar att det skulle ha skett nån större förändring. Det finns fler studieplatser på svenskt håll än vad det finns ungdomar, så alla som söker till flera utbildningar kommer in på nån utbildning, säger Johansson.

Det enda som är annorlunda i höst är att studierna ska vara avgiftsfria. Det betyder att läroinrättningen har mycket större utgifter för datorer, verktyg och arbetskläder.

– Tidigare har exempelvis de som börjat på husbyggarlinjen varit tvungna att skaffa sin egen verktygslåda och det har blivit ganska dyrt för varje studerande. Men de unga har fått lära sig att ta väl hand om sina verktyg och sedan har de redan haft sin egen utrustning då de tagit examen. Nu har vi skaffat verktyg till skolan som de unga får använda på lektionerna. Men några egna verktygslådor kommer vi inte att köpa till varje studerande, säger Lena Johansson.

"Tian är sista chansen"

Trots att situationen i Svenskfinland är bra och det finns tillräckligt med studieplatser på andra stadiet blir en del ungdomar besvikna varje sommar. Om betyget inte är tillräckligt bra kommer man inte in på en önskad utbildning. Då kan tian vara en sista chans.

I huvudstadsregionen erbjuder två skolor påbyggnadsundervisning, det som i praktiken kallas för årskurs 10: i Åshöjdens skola i Helsingfors och i Lagstads skola i Esbo. Dessa klasser finns till för unga som av någon anledning har blivit utan studieplats på andra stadiet. Det kan bero på att eleven haft stor frånvaro i grundskolan, att hen inte har tillräckligt goda betyg för att komma in på önskad utbildning eller att man valt fel och inte trivs på den linje man kommit in på.

De två tiondeklasser som finns i Esbo och Helsingfors tar i princip emot alla unga som blivit utan studieplats, också från grannkommunerna Grankulla, Kyrkslätt, Vanda och Sibbo.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning