Alla partiers finanspolitik anmärkningsvärt likadana

– Alla oppositionspartier är eniga om att de vill ge mer till utbildningen. Men det jag hoppas på är att de före nästa val skulle gå in i en djupare debatt om utbildningen. Det handlar ju inte bara om pengar, säger Näringslivets forskningsinstitut Etlas forskningschef Niku Määttänen.Bild: HBL-arkiv/Cata Portin

Inget parti i Finland kommer med någon särskilt avvikande syn på hur stram ekonomin ska vara: Om det ska skäras mer, eller stimuleras mer. Det är skatterna som skiljer partierna från varandra, och där finns stora ideologiska skillnader.

Hur skulle partiernas parallella verkligheter se ut? Är de genomförbara?

Traditionen att alla oppositionspartier gör sina alternativ till regeringens budget har vunnit mark, och Ekonomiska samfundet har inte varit sent att gripa chansen: Skuggbudgetarna ger möjlighet att studera de olika politiska alternativen, utbudet av ekonomiska visioner.

På tisdagen analyserades skuggbudgetarna under Ekonomiska samfundets seminarium i Hankens festsal. En av de ekonomer som analyserat skuggbudgetarna är Näringslivets forskningsinstitut Etlas forskningschef Niku Määttänen.

HBL lät Määttänen bedöma oppositionspartiernas ekonomiska alternativ inför seminariet.

Olika åsikter hör till

En sak gör Määttänen klar – att det hör till politiken att det ska finnas olika ideologiska alternativ. Vissa saker är helt enkelt en åsiktsfråga.

– Det finns alternativ till regeringens politik, men anmärkningsvärt att alla oppositionspartier nu verkar vara överens om den finanspolitiska linjen: Det finns inga större skillnader i underskottet.

Den debatt om åtstramningspolitik mot stimulanspolitik, som rått de senaste åren, har alltså klingat ut, och också de partier som föreslår mer anslag har sökt upp sparobjekt och intäkter i samma grad.

– Den stora skillnaden nu är att några av oppositionspartierna vill ha en större offentlig sektor – både större intäkter och utgifter alltså. Men det handlar om ideologi, inte om en skillnad i den finanspolitiska linjen, säger Niku Määttänen.

"Inte särskilt elegant"

Det finns några lösningar som alla sex oppositionspartier stannat för. Så gott som samtliga vill bekämpa grå ekonomi och skatteflykt, och förväntar sig få in allt mellan 50 och 200 miljoner i större skatteintäkter på kuppen.

Siffrorna andas ohederlighet, säger Määttänen.

– Problemet är att det inte finns pålitliga siffror för att backa upp det. Det är helt okej att säga att man vill bekämpa grå ekonomi och skatteflykt, men det vore ärligare att säga att man inte vet hur mycket intäkter det ger. Med exakta siffror har man gjort det lätt för sig, och det är inte särskilt elegant.

Efterlyser mer detaljer om utbildning

Det finns fler saker som oppositionspartierna har gemensamt: Att de alla vill skära i företagsstöden, och att alla vill återbörda pengar till skola och utbildning, efter regeringens uppmärksammade nedskärningar.

– Alla oppositionspartier är eniga om att de vill ge mer till utbildningen. Men det jag hoppas på är att de före nästa val skulle gå in i en djupare debatt om utbildningen. Det handlar ju inte bara om pengar. Hur ska vi reformera våra högskolor, till exempel, då vi har många små universitet. Partierna får gärna ta ställning till sådana saker och inte enbart reagera på det regeringen gjort, säger Määttänen.

Företagsstöden har å sin sida varit en långkörare som alla lovar ta tag i före val, inklusive regeringspartierna. En del partier öppnar nu upp hur de skulle gallra i stöden, och Määttänen ser det som en nyttig början.

Frågan om företagsstöden ska behandlas i en parlamentarisk arbetsgrupp. Att det inte hänt så mycket de senaste åren kan bero på konjunkturläget.

– Det är lättare att åtgärda företagsstöd i ett bättre konjunkturläge.

I årets skuggbudgetar är skattepolitiken den stora skådeplatsen för ideologiska skillnader – Vänsterförbundet höjer rätt många skatter medan SFP vill göra en skatteväxling där inkomstskatten sänks ännu mer än vad regeringen redan sänkt den, i utbyte mot att höja skatten på varor och tjänster. SFP vill dessutom på sikt slopa arvsskatten, och börja med att sänka den för familjeföretag i generationsskiften.

Vänsterförbundets skattepolitik fick kritik av finansminister Petteri Orpo (Saml) men Niku Määttänen bedömer att det som idé är genomförbart.

– Det är möjligt, för vi befinner oss inte i en sådan situation där en höjning av skatterna skulle sänka skatteintäkterna, säger Määttänen.

Han hänvisar till den så kallade Lafferkurvan, ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver relationen mellan skattesatsen och skatteintäkterna. Går man över gränsen skulle en skattehöjning leda till att intäkterna minskar, för att det inte lönar sig att tjäna mer, eller för att det lönar sig att undvika skatter.

– Men jag tror inte att det kommer emot ännu, bedömer Määttänen.

SFP:s skatteväxling då – behövs det skattestimulans och lättare arvsskatt? Määttänen bedömer att argumentet att sänka skatten för att få bort inkomstfällor i sig är bra, men problemet uppstår då man höjer momsen.

– Problemet är att en höjning av momsen också påverkar samma människors köpkraft, men på ett annat sätt. Momsen är också en skatt på arbete.

Han ifrågasätter också om man ska subventionera det att ett familjeföretag går just till en son eller dotter, genom att sänka arvsskatten.

– Det betyder att staten stöder att bolaget stannar inom familjen och går just till barnen, fast alternativet att sälja företaget kan vara bättre. Det är inte alltid en självklarhet att sonen eller dottern är den bästa ledaren, säger Määttänen som inte heller anser att SFP:s förslag går ihop med oron för inkomstklyftorna.

Määttänen utesluter inte heller möjligheterna att skärpa beskattningen på utdelning från olistade bolag, eftersom det redan föreslagits av Finansministeriets skattearbetsgrupp tidigare i år, men avfärdats av regeringen.

Inte klokt slopa konkurrenskraftsavtal

Utöver de alltför fromma förhoppningarna om att fylla budgeten med intäkter från den grå ekonomin hittar Määttänen en annan större fråga han förundras över – att VF helt vill slopa konkurrenskraftsavtalet.

– Avtalet har varit ett steg i rätt riktning, för vi hade problem med konkurrenskraften då produktiviteten sjönk men inte lönerna. Sedan kan man förstås diskutera detaljerna i avtalet och ha olika åsikter om dem. Men att helt slopa det verkar problematiskt, och de flesta ekonomer är överens om att det alltjämt är bra om arbetskostnaderna inte stiger så snabbt så länge som arbetslösheten är relativt hög.

Niku Määttänen från Etla deltog tillsammans med Seija Ilmakunnas från löntagarnas forskningsinstitut samt oppositionens representanter i Ekonomiska samfundets skuggbudgetdebatt på Hanken på tisdagen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00