"Alla får inte allt de vill" i EU:s nya migrationsplan

Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) mötte sina ministerkolleger per videolänk. Bilden är från ett ministermöte i våras. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Den första politiska prövningen för EU:s nya migrationsplan kom på torsdagen då inrikesministrarna träffades via videolänk. Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) säger att man i det nya paketet försökt balansera in mer som kan tilltala de länder som motsatt sig tidigare solidaritetsförslag.

Utan solidaritet blir det inget, har Greklands migrationsminister redan hunnit säga. Polen, Tjeckien och Ungern har hunnit uttrycka sin misstänksamhet mot ansvarsfördelningen, även om den nu presenteras i en annan form. Men ingen har kategoriskt skjutit ner den nya planen.

Nu pressas den igenom den politiska mangeln under ledning av Tyskland, ordförandelandet.

Tyskland vill nå politisk enighet kring migrationsplanen före nyår – i en stor och omstridd fråga som manglats sedan asylvågen 2015.

Tyskland försöker också hålla ihop ett paket med tre delar. För det första samarbetet utanför EU:s gränser, där de grundläggande orsakerna till migration ingår, men också avtal om att ta emot avvisningar. För det andra ett effektivare gränsförfarande vid de yttre gränserna, där fingeravtryck, bakgrundgranskning och identifikation ska ske före inträde. Den tredje biten är den hittills svåraste: ansvarsfördelningen och solidariteten.

Det sistnämnda har stöpts om. De länder som inte vill delta i fördelningen av asylsökande kan delta på andra sätt, till exempel genom att åta sig avvisningsprocesser. Deltagandet är alltså ett måste, men formen kan variera.

På torsdagen samlades inrikesministrarna till inofficiellt möte via videolänk, det första mötet mellan medlemsländerna om den nya planen.

Maria Ohisalo (Gröna) kommenterar mötet under en paus, då debatten fortfarande pågår.

Syns det nu ett tryck på att ytterligare ändra något, med tanke på de länder som varit kritiska till fördelningen?

– Jag tror det finns länder som är emot förslaget, men samtidigt har kommissionen försökt ge något till dem: Nu fokuserar förslaget mycket mer på hur vi arbetar med tredje land utanför unionen och med gränserna, och det är sådana frågor som de länder som är emot solidaritetsfrågorna ser som viktiga. Nu försöker man hitta balans mellan olika frågor.

En fråga som delar medlemsländerna är hur själva paketet ska hanteras: om det ska vara en bit eller styckas upp i flera, säger Ohisalo.

Ohisalo påpekar att medlemsländerna fått ge sina synpunkter till kommissionen redan innan förslaget till migrationspakt gavs ut.

– Det gör kanske att man kan förbinda sig mer: Alla har fått påverka. Jag ser inte massiva förändringar i antågande, men å andra sidan är diskussionen ännu i början. Ändringar blir det säkert.

Utmaningar finns också i praktiken. Kommissionen har räknat med att ungefär en tredjedel av de 370 000 som årligen får avslag på sin asylansökan blir avvisade. En faktor som spelar in är avtalen om återsändande med de länder personerna kommit från. En del sådana finns på EU-nivå, andra är bilaterala och i vissa fall finns inte avtal.

Ohisalo bedömer att det just nu frågas efter mer koordinering på EU-nivå, eftersom återsändningsavtalen "fungerar för en del, men i få fall fungerar allt bra".

De som åtar sig avvisningsfall i stället för asylansökningar ska också ta ansvar för dem vare sig man lyckas återsända dem eller inte, säger Ohisalo.

– Om man väljer att sköta återsändningar så ska det sporra en till att utveckla återsändningarna och förhandlingarna med tredje land. Men eftersom det är svårt att lyckas ensam behövs det samarbete inom EU.

Kommissionen har kritiserats för att det inte finns några detaljer kring vad som händer om ett land inte sköter det egna åtagandet. Finland har hört till dem som betonar exakta gränser för vars och ens ansvar i bland annat ekonomiska frågor.

Ohisalo kommenterar ännu inte Finlands linje i detalj, eftersom den ska bildas under de närmaste veckorna. Men hon konstaterar att Finlands linje varit att migrationspolitiken ska vara en helhet, att fungerande yttre gränser är viktiga för alla som har dem inklusive Finland, men att rättssäkerheten ska kunna garanteras.

Inrikesministrarna har ett extra möte den 13 november och ytterligare ett i december.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning