Alla borde ingripa mot hatretorik, säger justitieministern

Hatretorik är fel, sade justitieminister Jari Lindström efter att forskarna Nita Korhonen och Laura Jauhola från Owal Group Oy påvisat att hatretoriken är allmänt förekommande i Finland. Bild: Martti Kainulainen

– Förr ingrep man inte mot alkoholbruk på arbetsplatsen för att det bara var chefernas uppgift, men det ändrades i något skede när det blev allas uppgift. Vi borde göra det till en gemensam grej – att hatretorik bara inte går för sig, säger justitieminister Jari Lindström (Sannf) om hur hatretorik borde bekämpas.

En utredning som Justitieministeriet låtit göra visar att hatretorik och trakasserier fått många som tillhör minoriteter att känna sig mindre trygga och undvika olika platser. Många känner att deras psykiska hälsa påverkats och de flesta anmäler inte fallen eftersom de inte känner att det är mödan värt.

– Undersökningen visar att det är frågan om ett betydande fenomen i det finländska samhället. Hatretorik och aggressiva uttryck riktas mot väldigt många. Man kan och får ha olika åsikter om saker. Men jag vill väldigt tydligt konstatera att olika åsikter inte berättigar till att skälla ut, skymfa, gå till personangrepp mot eller hota någon med anledning av dennas åsikt, ursprung eller egenskaper. Hatretorik är fel, sade Jari Lindström när utredningen presenterades på torsdagen.

Ogillar pseudonymer

Lindström säger att det är svårt att dra en gräns mellan yttrandefriheten och hatretorik. Själv drar han den vid att gå till personangrepp och kritisera annat än sakfrågan, till exempel personens utseende eller sexuella läggning. Han säger att han funderat på vad man får göra i yttrandefrihetens namn och på dilemmat med pseudonymer på diskussionsforum.

– Det har alltid sina sidor, ibland kan det vara bra att få säga sin åsikt anonymt, men borde man öppna det på något sätt så att man vet vem man diskuterar med. Jag tycker att om en person har en åsikt bör man ha mod att stå för den med eget namn.

Toleranta motpolen

Utredningen rekommenderar bland annat att partierna tydligare än nu visar på alla nivåer vad det betyder att de motsätter sig rasism. Lindström säger att politikerna har ett ansvar för att föra fram sådana värderingar som är godkända i samhället.

– När motpolerna diskuterar sinsemellan leder det inte till någonting alls. Sedan är det det gänget som är den stora moderata majoriteten som är kritisk men som förstår båda sidor som har den största rollen här. Den tysta majoriteten borde stå upp och säga att det här inte går för sig.

Det här med motpoler har nämnts i rasismdebatten och vi känner till den ena motpolen – rasisterna och extremhögern – men vilken är den andra motpolen?

– Det är ganska besvärligt att definiera det. Någon talade om sådana här toleranta idioter (på finska suvakki) som förstår allt, allt är underbart och kramar liksom ihjäl allt, och den andra motpolen tycker att inget går för sig. Det är så jag tolkar det.

Vem är det som vill krama allt och alla?

– Jag börjar inte definiera sådant. Jag börjar inte peka ut att du är rasist eller du är en tolerant idiot. Det här är bara min observation i sociala medier.

Uttrycket suvakki myntades av exriksdagsmannen James Hirvisaari som uteslöts ur Sannfinländarna. Det var hans förkortning för suvaitsevainen vajaamielinen, toleranta idioter. 

Hatretorik och trakasserier

Justitieministeriet lät utreda vilken hatretorik och vilka trakasserier handikappade, samer, sexuella minoriteter, romer, religiösa minoritetsgrupper och utlänningar eller människor med utländsk bakgrund utsätts för.

Utredningen gjordes av Owal Group Ab och Funderatas i juni–december 2015 genom en öppen webbenkät som personer som tillhör de här minoriteterna inbjöds till via bland annat föreningar.

1 475 svar beaktades. Dessutom gjordes djupare intervjuer med 43 personer och 13 sakkunniga intervjuades.

Drygt hälften av dem som svarade på enkäten hade upplevt hatretorik eller trakasserier under det senaste året. Den största gruppen bland dem hade upplevt detta 2–5 gånger om året, i vissa målgrupper hade 20–30 procent varit med om sådant oftare än en gång i månaden.

De vanligaste formerna av trakasserier eller hatretorik var verbala kränkningar, utskällningar och att ständigt utsättas för negativa kommentarer.

Trakasserier och hatretorik idkas vanligast på offentliga platser, till exempel på gatan, på Facebook, offentliga debattforum, kaféer, restauranger, krogar och i kollektivtrafiken.

Fyra av fem utsatta anmälde inte händelsen, bland annat för att de inte trodde någon skulle göra något åt saken eller för att de inte trodde det gick att göra något åt saken.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning