All orsak till ännu högre svansföring

Bild: Wilfred Hildonen

Du kan lita på att det är sant, för det står i HBL, kunde man säga efter att Reuters Institute publicerat sin digitala nyhetsrapport. Ja, hela Finland kan faktiskt slå sig för bröstet, vilket borde utnyttjas i marknadsföringen av vårt land, anser HBL:s chefredaktör.

Finlands pålitligaste medievarumärke är … trumvirvel … tatadadaaaa … Hufvudstadsbladet!

Det framkommer av Reuters Institutes färska rapport Digital News Report 2018.

HBL kniper första platsen då forskarna frågade mediernas egna konsumenter om pålitlighet. På andra och tredje plats placerar sig Suomen Kuvalehti och Yles nyheter.

I en värld där nyhetsströmmen forsar fram, där medieindustrin är i en häftig centrifug av digitalisering och där många högljutt ifrågasätter vår existens känns det fint att få ett kvitto av läsarna som litar på att vi ger dem en sanningsenlig och trovärdig bild av det som pågår i samhället.

Ett stort tack för det!

Ställer man pålitlighetsfrågan till en annan grupp ser listan lite annorlunda ut. När Reutersinstitutet vände sig till dem som hört om varumärket, men som inte nödvändigtvis konsumerar produkterna, klassas Yles nyheter som det pålitligaste mediet, följt av Kauppalehti, Helsingin Sanomat och Suomen Kuvalehti. HBL landar på tionde plats.

Reutersinstitutet, som verkar vid Oxfords universitet, ger nu för sjunde året i rad ut sin rapport över det globala nyhetslandskapet. Rapporten – den mest omfattande som finns när det gäller nyhetskonsumtion – bygger på en enkät med över 74 000 personer i 37 länder (cirka 2000 personer/land) och på kvalitativ forskning. Fokus ligger på Europa men även länder i Asien och Amerika finns representerade. Länderna ska ha en hög penetration av internet i samhället samt klassas som demokratiska. Finland har varit med sedan 2014.

Undersökningen har genererat en massiv mängd av data och det är omöjligt att här lyfta upp allt intressant, men i år har forskarna tittat extra noga på hur vi använder sociala medier i vår nyhetskonsumtion.

Användningen av sociala medier som nyhetskanal, typ Facebook, har minskat i vissa länder, till exempel i USA, Storbritannien och Frankrike, medan användningen av mer privata kanaler som Whatsapp har ökat, liksom användningen av Youtube, Twitter och Instagram.

Det lönar sig ändå att komma ihåg att den digitala revolutionen är full av motstridigheter och undantag, sägs det i rapporten. Ett koncept som fungerar i ett land betyder inte att det fungerar i ett annat, och användarnas beteende ändras i snabb takt.

Solklart är i varje fall att mobiltelefonens betydelse som nyhetskanal bara växer. I dag har mobilen kört om datorn som det främsta nyhetsredskapet, i synnerhet i åldersgrupper under 45 år.

Ljud och röstbaserade kommandon som ett medel i nyhetskonsumtionen blir också allt vanligare och en del medieföretag experimenterar redan hejvilt med röststyrda informationssökningar.

Det är knappast för mycket lovat att framtiden för både nyhetsproducenten och -konsumenten kommer att vara allt annat än statisk och tråkig.

Falska nyheter är en enorm fråga som fortsätter engagera och oroa folk. Över hälften av dem som svarat på enkäten säger att de är brydda över vad som är sant och falskt på internet. I synnerhet i länder med en polariserad politisk situation i kombination med en utbredd användning av sociala medier är så kallade fejknyheter ett problem.

I USA har fjolårets "Trump Bump", det vill säga ökningen av tidningsprenumerationer som reaktion på president Trump och hans prat om fejknyheter, hållit i sig så till vida att 16 procent av amerikanerna nu betalar för något slag av webbnyheter.

I Finland betalar 18 procent av befolkningen för nyheter på webben jämfört med kring 15 procent för ett år sedan. Dessutom räknar allt fler av dem som ännu inte betalar att göra det inom det närmaste året: i fjol var 6 procent villiga att börja betala för webbnyheter, i år har de stigit till 11 procent. Samma trend syns i övriga Norden.

Överlag är tilliten till nyheter och traditionella medier högst i Finland bland de länder som rapporten omfattar: 72 procent litar på de medier man följer, jämfört med 51 procent i snitt bland alla länder som granskats.

Som små gröna skott skjuter forskarna fram även andra fynd som inger medieindustrin nytt hopp.

Allt fler medieföretag satsar på kvalitetsjournalistik och tror på betalande prenumeranter. En del mediehus har kunnat skapa ordentlig intjäning på de digitala produkterna, men de flesta kämpar fortfarande med sjunkande printupplagor och minskade digitala annonsintäkter.

Ett trumfkort missar Reuters institutet ändå att understryka för Finlands del, men så är de heller inga ambassadörer för ett enskilt land.

Finland har bevisligen ett starkt varumärke i sina pålitliga medier. Det kunde gott användas i marknadsföringen av vår samhällsmodell jämsides med vår avgiftsfria grundskola, våra fenomenala moderskapsförpackningar och vårt arbete för jämställdhet.

"Finland – landet där medierna talar sanning." Se där en slogan för vårt lands kommande hundra år.

Kom ihåg var du läste det först.

Susanna Ilmoni Chefredaktör för HBL

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00